Den här dagen började med akutbesök hos veterinären. Mia hade fruktansvärt ont, jamade i högan sky och kunde knappt röra sig. Att sitta gick inte alls. Mest låg hon raklång på golvet. Hon fick genast en dos värkmedicin. Klockan åtta ringde jag veterinären som kunde ta emot oss klockan tio.
Veterinären konstaterade först att hjärta och lungor lät som de skulle. Så långt allt väl. Efter det dropp, följt av värkmedicin och antikräkmedel. Antikräkmedel fick hon för att förstoppningen kan medföra kräkning i stället.
Med oss hem fick vi en burk paraffinolja. Veterinären kom fram till att Mia hade förstoppning, vilket jag hade misstänkt av hennes beteende att döma. Antikräkmedel fick hon för att förstoppning kan medföra att hon kräks i stället när hon inte kan bajsa förklarade veterinären.
En dryg timme senare var vi hemma igen. Mia fick genast 6 ml paraffinolja insprutad i munnen. Sen gick hon raka vägen till matskålen och fick en portion mat. Tjugo minuter senare gick hon på kattlådan och bajsade. Så bra! Då fungerade allt som det skulle igen.
När Mia mår dåligt gör jag också det. Säkerligen är vi fler djurägare som reagerar likadant. Jag blir jättestressad, torr i munnen och händerna skakar innan jag har sett till att hon får hjälp.
Nu var jag lugn igen och gjorde i ordning en andra frukost, sen gick vi ut båda två. Mia satte sig vid sommargrannens tomtgräns och jag gick ner till strandkanten på Uddens västra sida för att plocka videkissar.
Vid husknuten upptäckte jag att krokusarna har slagit ut. Alltid lika glädjande att se vårblommor. 😊 Därmed var nästa uppgift given. Skära/riva bort dom vissna ormbunksbladen som låg över krokus och påskliljor som har börjat titta upp.
Där Husse röjde sly i början på månaden låg en mängd videkissar, så jag plockade en stor, fin bukett. Mia satt kvar på samma ställe och spanade efter byten då jag kom tillbaka.
Medan jag hämtade potatis i källaren hade hon lessnat och gått en sväng ner mot stranden. Där satt hon och spanade en stund innan hon passerade under köksfönstret och ville komma in. Fast hennes jamande sa mig att hon hade nåt i munnen.
Mycket riktigt, hon hade letat rätt på en ödla. Den fick hon hålla till med i verandan. Sen stod det inte länge på innan hon kom in med en sork.
Sork nummer två dök hon upp med nyss, så det är då inget fel på hennes mående längre. Skönt att hon är sig själv igen, min ögonsten. 💖
PS. Jag försöker förtvivlat lära mig hantera den s k Blockfunktionen. Det går hyfsat, men tyvärr vet jag inte hur jag får texten att flöda runt bilderna? Jag vill också slippa ramarna runt bilderna. Finns det nån bloggkollega som kan hjälpa mig? DS.