Månad: juli 2017

av

28.7 – Allt gott (och ont) har ett slut…

Jag har bytt webbläsare, Husse har övergått till hårklyveri, det har varit svettigt på dass och jag har blivit utlurad i skogen. Mia är på antibiotikakur.

Bytt webbläsare
Nyligen läste jag att webbläsaren Opera erbjuder VPN (Virtual Private Network) gratis till sina användare numera. Det fick mig att göra slag i saken och byta från min mångåriga trotjänare, Comodo Dragon. VPN finns för all del hos många leverantörer, men de flesta debiterar för tjänsten så det var inget svårt beslut.

Hårklyveri
I tisdags tog Husses vedklyveri slut. I ren des­pe­ra­tion sågade han ner en befintligt sälgstubbe – minst en klabblängd skulle det absolut bli sa han.

Han hade helt rätt – förutsatt att man godkänner korta klabbar. I brist på likartad sysselsättning har han övergått till hårklyveri i fortsättningen. 😀

(Sen bilden togs har vedstaplarna utökats med två.)

Svettigt på dass
Sommarvärmen har hittills varit hårt ransonerad i våra trakter så de senaste dagarnas undantag har verkligen glatt oss. 22-26° är helt OK när man har möjlighet att njuta av dom.

Det betyder att det har varit svettigt att sitta på dass. Nu finns ju inga höga syrener som skuggar längre, så solen ligger på ända sen den går upp. Dryga 30° kan jag tänka mig att man kunde ha mätt upp. Men hellre det än att frysa häcken av sig!

Utlurad i skogen
Idag lurade Husse ut mig i skogen. Efter att våra besökare hade lämnat oss i eftermiddags föreslog han att vi skulle åka till Tallmo för att kolla blåbärsläget. Enligt uppgift skulle turen sträcka sig till ”ett par hundra meter”.

I början följde vi hjortdjurens stig, som ganska snart byttes ut till halvt igenvuxna spår efter en skogs­maskin, så det var ganska bekvämt att ta sig fram. Åtminstone tidvis.

Vid sidan av spåret växte dom högsta ormbunkar jag nånsin sett! En del var nästan lika höga som jag… Fast med tanke på att jag har kallats svamphuggare säger det väl inte så mycket. En gång i världen uppmättes dock min längd till 1,65 m så då vet du ungefär.

Strax innan vi kom fram till ”ormbunksskogen” började det duggregna. Jag tvivlar på att det ingick i Husses planer för turen, han var lika lättklädd som jag bortsett från att han hade långa byxor.

Eftersom vi har bönat och bett om regn ett bra tag, kändes det mer än välkommet. Husse drog slutsatsen att om vi stannade kvar i skogen skulle det kanske fortsätta.

Som tur fortsatte det också utanför skogen och övergick snart till allt större droppar som vinden såg till att blöta ner oss med. Innan vi var tillbaka i Tallmo igen såg vi ut som halvdränkta katter och hade garanterat gått längre än ett par hundra meter. Men Husse menade säkert enkel väg. 😉

Och blåbären då? Jo, det fanns hyfsat gott om bär, men dom var ganska så små utom på dom fuktigaste platserna och bristen på sol betydde att dom var rätt sura. Men snart nog kan man kanske få till ett par soppor.

Mia är på antibiotikakur
I måndags kväll påbörjade Mia en antibiotikakur. Tyvärr har hon fått urinvägsinfektion igen. Eller igen var fel att säga, den senaste var för två år sen.

Den som har haft samma besvär vet hur illa det känns. Stackars Mia. 😦 På dom här fyra dagarna har medicinen inte haft nån avgörande inverkan, men förhoppningsvis har den det innan kuren är slut.

av

24.7 – Misstänkt likt semester

Efterröjningen är inledd, jag har haft långväga besök, serverat te i bersån och fått gräset klippt, varit på visit, latat mig och upplevt ett mirakel.

Efterröjningen inledd
På torsdag förmiddag hördes stora maskiner igen på Udden. Den avtalade efterröjningen efter trädfällningen i våras hade bokats.

Om Husse får som han vill, blir det gräsmatta ända ner till vattenbrynet på tomtens östra sida och i söder en gräsbevuxen platå på dom krossade resterna av bastugrunden. Jag är nöjd bara kvistarna försvinner.

Långväga besök
På fredagen fick jag långväga besök. Råttan/Väduren tillbringar några veckor i fosterlandet så vi kom överens om att träffas.

Timmarna rann raskt i väg som dom brukar när vi ses. Skyddslingen anslöt sig till sällskapet ett par timmar innan han gav sig av till stan igen, så nu vet vi också hur han har det nuförtiden.

Te i bersån och gräset klippt
I lördags hade jag anledning att servera te i bersån till två herrar. Den ena var förstås vår ordinarie Husse, den andra utgjordes av Vik Husse.

Bäst att klargöra att Vik Husse har fått sitt namn tack vare att han för flera år sen hade det heder­samma uppdraget att vikariera som Mias husse medan jag var i stan och hälsade på mamma.

Det mesta av gräset är torrt och brunbränt vid det här laget, men längden påkallade ändå en klipp­ning. Nu­mera är jag ju så lyckligt lottad att jag bara behöver se på när det klipps, så det är definitivt ingen ansträngning. Tack igen Husse!

Varit på visit
Igår var hela familjen på eftermiddagsvisit till ”Utkiken” där Råttan/Väduren och hennes man huserar ett tag till innan dom återvänder till landet i väster. Det blev en lång visit, solen började redan nudda trä­top­parna innan vi promenerade tillbaka till Udden.

Mia följde givetvis med som hon alltid gör om vi inte tar bilen och låg snällt kvar och väntade tills vi var redo för hemfärd. 🙂

Latat mig
Idag har jag varit riktigt lat. Sen Husse åkte i morse har jag bara dokumenterat juli-blommorna på Dragegårdens blomsteräng och hjälpt en kund med datorn.

Efter kundbesöket parkerade jag mig i hammocken med Husses bok och somnade så skönt efter några sidor tills jag vaknade av att Mia hoppade upp på magen. Sen låg vi och slöade båda två en stund till.

Det har nämligen äntligen blivit sommarvärme på Udden. +34 grader i solen och +22 i skuggan är vi verkligen inte bortskämda med i år! Vinden var också sansad, så vistelsen var precis så behaglig som man kan önska sig.

Mirakel
Ett mirakel har skett – min pion blommar! Det gjorde den senast 2013. Den trivs inte där den står, men jag har ingen bättre växtplats att erbjuda den så jag får glädjas åt dom enstaka gånger den orkar blomma.

 

av

18.7 – Ingen rast och ingen ro

Vi har varit på utflykt, tjänstgjort, jobbat och simmat. Jag har skrivit protokoll, kokat ärtsoppa och ska steka ”sjalar”. Mia har fångat en vattensork igen.

På utflykt
I onsdags åkte vi med vår guide till Krogarudden (kallas Krögar­udden lokalt). Syftet var att ta en titt på lämningarna efter krogen och klippristningarna där.

Med tanke på att krog och ristningar härstammar från 1600-talet är det inte så konstigt att tidens tand har utplånat det mesta, men visst kunde man fortfarande urskilja stenar från husgrunden och bok­stäver i berget. (Klicka på bilden för att läsa texten.)

Tjänstgjort
På torsdagen hämtade vi AV-utrustning i Kimito och förberedde material till söndagens evenemang i Dragegården. På fredagen kollade vi att tekniken fungerade och att allt som behövdes fanns.

Framåt halv ett var allt så gott som klart. Förberedelserna tog bara ca 1,5 timme tack vare ett halv­dussin människor som hjälptes åt. Vi hann till och med få oss en slurk kaffe med nygräddad munk innan övriga i styrelsen dök upp och det var öppningsdags.

Evenemanget blev verkligen lyckat. Vädret var perfekt och folk strömmade till. Slipstenen drogs runt, mattorna blev beundrade och vi fick sälja kaffe/te med munk.

Jobbat och simmat
Idag har vi mest ägnat oss åt ”hemarbete” ute i det fria. Först en stund i Tallmo och därefter på Udden. Husse klöv ved och jag städade bort utblommade lupiner medan ärtsoppan kokade.

Som avslutning på arbetsdagen beslöt vi ta ett dopp före middagen. Det kändes rysligt kallt, men det var uppenbarligen inbillning för vattentermometern visade 21 grader.

Skrivit protokoll
Väglagets årsmöte gick av stapeln som planerat på lördag eftermiddag. Mötet lockade ett dussin deltagare och styrelsens förslag godkändes utan diskussion så det var snabbt avklarat.

Eftersom jag var engagerad i Dragegården på söndagen blev protokollskrivningen av först på måndag. Dess bättre nådde jag bägge protokolljusterarna samma dag, så den uppgiften är också överstökad.

Kokat ärtsoppa
Att laga ärtsoppa är tacknämligt, den sköter sig själv när den väl börjat koka så man kan göra annat under tiden (se ovan). Nu återstår bara att steka ”sjalar”, dvs stora plättar som vi ska äta med lönnsirap och/eller sylt och vispgrädde. Mums filibabba!

Mia har fångat en vattensork igen
I morse jagade Mia upp Husse redan vid halv fem-tiden för att få gå ut. I regel brukar hon komma in tillbaka ganska snart, men först då frukosten var avklarad halv nio dök hon upp. Då hade matte redan börjat oroa sig förstås.

Med sig hade hon en död vattensork och talade högljutt om vilket sjå det hade varit att få tag i den. Pälsen var inte brun som de jag har sett tidigare, utan gråsvart, men alla andra kännetecken stämde så det gick inte att ta fel.

Efter en snabb förrätt ut matskålen tuggade hon i sig hela sorken. Bara galla och lever återstod när hon var klar. Sen putsade hon sig och tog en välbehövlig siesta. Duktig flicka. 🙂

av

11.7 – Bland hålltider och sjögräs

Jag är (nästan) aldrig hemma, har verkställt ett uppdrag, träffat Trasmattsgruppen, assisterat Husse, fått fint i hamnarna, förberett ett årsmöte och välkomnar regnet.

Nästan aldrig hemma
Förra veckan var obehagligt hektisk. Av veckans sju dagar var bara en utan förpliktelser och håll­tider. Jag som är van vid att få disponera minst ett par ”tomma dagar” per vecka kände mig ihålig som en schweizerost i slutet av veckan.

Lyckligtvis fick jag en återhämtnings‑ och uppladdningsdag på söndag. Den njöt jag av i fulla drag. Det vackra vädret bidrog ytterligare till välmåendet. Men tyvärr blir den här veckan likadan – enda dagen utan program är fredag. Och den behöver jag för materialframställning till söndagen. Suck.

Verkställt ett uppdrag
Väglagets ordförande ringde i början på förra veckan och gav mig i uppdrag att värva en ordinarie verksamhetsgranskare i stället för en av de tidigare som inte ställer upp för omval. Efter en stunds resonerande kom vi fram till en lämplig kandidat.

Jag kontaktade henne på stående fot och hade turen att få ett positivt svar, så det uppdraget var snabbt verkställt. Ibland har man tur.

Träffat Trasmattsgruppen
Förra torsdagen träffades Trasmattsgruppen i Dragegården för en sista avstämning inför Trasmattans dag och Slipningsdemonstrationen som båda går av stapeln nu på söndag. Vi kom fram till att vi har koll på läget och är för­beredda till tänderna. Förmodligen är det nåt viktigt vi har glömt?

Assisterat Husse
Efter frissa-besöket i fredags beslöt vi ta i tu med sikthindren på vägen upp till Udden. Att det råkade vara en av dom varmaste dagarna just då avskräckte oss inte. Husse röjde och jag fraktade kvistar på pirran, så risstaketet vid komposten fick ett välkommet tillskott och jag fick välbehövlig motion.

Fint i hamnarna
Lördagen tillbringades med att befria ”hamnarna” från vass och området utanför bryggan från s k sjögräs. Husses ambitioner överskred mina med råge så det blev finare än vanligt både i ”gäst­hamnen” och den ordinarie.

Och den som undrar var vi gjorde av allt växtmaterial kan jag lugna genom att tala om att det vederbörligen är hopsamlat och ligger uppe på land. 🙂

Förberett ett årsmöte
Tillsammans med väglagets ordförande har jag idag lagt sista handen vid förberedelserna för väg­lagets årsmöte på lördag. Vi gick igenom föredragningslistan i detalj, kom överens om vem som är föredragande för de olika punkterna och vilka handlingar som ska finnas till påseende.

Handlingarna är nu utskrivna  och sorterade enligt föredragningslistan så det känns lugnt.

Välkomnar regnet
Dagen inleddes med mulet väder som övergick i regn. Det var synnerligen välkommet! Många växter hade redan börjat sloka och gräset var brunbränt på många ställen.

Det kunde gott fortsätta regna hela natten, men enligt MI blir det tyvärr inte så. Först på torsdag utlovas ett tillskott. Hoppas den prognosen håller.

Premiärdopp

Från tillförlitlig källa (= Husse) rapporteras att Uddmor sågs sänka sin lekamen i Dragsfjärden den 7.7 kl 16.20. Hon överlevde premiärdoppet och påstod dessutom att det kändes skönt.

Epilog
Husses premiärdopp företogs idag, men var enligt uppgift allt annat än skönt. 😀

av

4.7 – Nytt och etablerat

Vi har haft besök, fått mat, varit på sjukbesök, ägnat oss åt sifferexercis och håller tiden, mina tänder sitter stadigt. Mia är gosnödig.

Besök
Förra torsdagen kom f d bonuspappan på ett välkommet överraskningsbesök. Just den dagen gick det an att sitta i bersån, så vi parkerade oss där med var sitt vattenglas. Husse tog en paus i vedklyvandet och gjorde oss sällskap.

Vid lunchtid i lördags ångade Stora Fården uppför backen. Som vanligt var chauffören försedd med bull­påse. Innehållet blev dessert efter en lätt lunch bestående av filbunke och smörgås.

Fått mat
På fredag kväll avnjöts en två rätters middag ”på lokal” i Dalsbruk. Husses moster och morbror gjorde oss sällskap. Efter middagen bjöd dom på kaffe och jordgubbstårta hemma hos sig så våra magar var minst sagt välfyllda när vi kom hem.

På lördagen bjöds vi på mat i Tallmo innan det var dags för bastu. Inte alls dumt att vara befriad från matlagning ett par dar. 🙂

På sjukbesök
I söndags blev jag tvungen att lämna ön några timmar – vi åkte till Halikko på sjukbesök. Varken Husse eller jag hade nån aning om var Halikko sjukhus låg, men det hade GPSen så det var inga problem.

På hemvägen passade vi på att äta på en mack, så jag slapp matlagning för tredje dagen i rad. Och så bunkrade vi ägg. Längs vägen finns nämligen ett ställe som säljer färska ägg – högst sju dagar gamla enligt anslaget.

Sifferexercis
Veckan inleddes med ett besök hos föreningens kassör. Tanken var att göra ett halvårsbokslut, men dess värre stämde inte vår modell för balansräkningen.

Vi beslöt att ”grotta” i siffrorna på var sitt håll för att kolla var felet låg. Sen satte vi oss vid kaffebordet utomhus och pratade en stund i stället. Att förena nytta med nöje är (nästan) aldrig fel.

Håller tiden
Kvällsrutinen på Udden är numera mer eller mindre fastställd. Husse ser gärna halv nio-nyheterna om han inte har nåt roligare för sig, men i regel blir det först kl 22. Så dags brukar jag också vara nöjd med att sätta mig framför teven.

Efter väderleksprognosen stänger vi burken och påbörjar kvällstoaletten. Det innebär att vi har hunnit inta horisontalläge före kl 23:23. Ofta visar termometern dessutom 23 så här års, så 23 har blivit nåt slags standardtid.

Nu när Husse är i ett av sina andra hem rubbas ordningen genast. Igår satt jag kvar framför teven till halv tolv, la mig och läste och tittade på klockan sista gången 23:58. Men 23 var ju förstås med på ett hörn ändå.

Mina tänder sitter stadigt
Idag lät jag besikta garnityret. Alla tänder satt stadigt, tandköttet var friskt och inga hål sa ”käftis”. Med tanke på att jag inte var på tandläkarbesök i fjol är jag synnerligen belåten med resultatet. 🙂

Mia är gosnödig
Då och då blir Mia gosnödig. Idag klämde hon ner sig mellan skrivbordet och min mage för att få lite ÖKB (Öm Kärleksfull Behandling).