Jag har meddelat veckans notering, hittat en okonventionell lösning, trimmat granen, matchat åder­bråcken, tagit hand om ”efterbörden” och fått underskrift.

Meddelat veckans notering
Igår var det dags för mätning av siktdjupet igen. Kl 12:05 uppmättes 3,35 m, vilket är ett bra resultat med tanke på den halvfriska vinden. Daphnias sekreterare fick genast meddelande om resultatet.

Okonventionell lösning
Att fylla på kedolja i min såg är en utmaning av klass. Om jag försöker hälla direkt ur dunken spiller jag på både såg och underlag. Varför har inte dunken en pip? Igår blev jag less och beslöt ta till en okonventionell lösning.

Det gällde att hitta ett litet kärl med pip. Efter lite fun­de­ran­de kom jag på en okonventionell lösning. Jag kom fram till att en av mina grädd­snäckor i glas var perfekt för ändamålet. Den rymmer 1 dl och har en bra pip. Och si, jag spillde inte en endaste droppe! 🙂

Trimmat granen
Efter att ha kapat och kvistat träden jag fällde i förrgår gav jag mig på granen. Dom nedersta kvis­tarna låg på marken och hindrade mig från att klippa gräset.

Vik Husse föreslog att jag skulle såga ner kvistarna, men som vanligt hade jag min egen teori. Om jag klippte av en bit av dom skulle tyngden minska tillräckligt för att dom skulle komma upp från marken. Teorin visade sig stämma och det blev så bra så tycker jag.

Matchat åderbråcken
Idag var det helt klart shorts‑ och linneväder. Strålande sol och lämplig värme för fysiskt arbete. Av en händelse råkade färgerna på stassen matcha åderbråcken. Från mörklila till knallcerise. 😀

Hantering av ”efterbörden”
Då gällde det att ta hand ”efterbörden” av mitt sågande och trimmande. Ca 100 kg grankvistar vänta­de, liksom topparna av dom fällda träden.

Som första åtgärd bjöd jag kostnadsfritt ut granris på FB, men fick inget napp, åtminstone inte så länge jag var inloggad. Men vem vet, det kanske finns nån som är intresserad?

Det blev till att lämpa av dom på rågrannens ägor. När barren har torkat och fallit av blir det lättare att städa, men just nu ser det ut som om jag har planterat en granhäck bakom parkeringsplatsen.

Fått underskrift
Som avtalat kom väglagets ordförande körande i sin lilla Sara klockan två i eftermiddags. Hon blir förresten vete­ranbil nästa år talade han om. Hans ärende gällde godkännande och underskrift av årsmötesprotokollet.

Jag hann precis bli klar med bortforslingen innan han kom, så jag tyckte det skulle bli skönt att sitta ner ett tag och föreslog därför kaffe i bersån. Det tackade han ja till sen han signerat protokollet så vi satte oss under parasollet och ventilerade husdjur, speciellt hundar och deras beteende medan vi sörplade i oss kaffet.

Faktiskt känns det trist att inte längre vara sekreterare i väglaget. Men jag har ju bara mig själv att skylla.