Jag har utökat kremeringen, fått en ny kompis, lusläst stadgar, är lättdistraherad och har avpolletterat mig själv.

Utökad kremering
I torsdags hittade jag en kolafärgad snigel på trappan. Aha, en ”mördarsnigel” bestämde jag och kremerade den omgående. Igår hittade jag en till i samma kulör. Den blev också kremerad.

Nu är frågan om det verkligen var spansk skogssnigel eller nån harmlös art? Än så länge har jag inte fått svar på Naturväktarnas FB-sida.

Det finns en röd skogssnigel googlade jag mig till, men den är mycket grannare i färgen. Tegelröd stod det i beskrivningen och så granna var inte mina ”fynd”. Nån som vet?

Ny kompis
Sent i torsdags kväll gick jag ut för att locka på Mia. Det hade redan börjat skymma och matte tyckte det var läggdags.

I ögonvrån syntes nåt brunt som stack upp ur gräset på tomtens östra sida. Först antog jag att det var en kvist som ramlat ner från eken, men när jag tittade närmare såg jag ett par långa öron och kroppen på en hare.

”Men hej lilla vän, vad gör du här?” frågade jag högt. Nåt svar fick jag förstås inte, bara en lätt orolig blick, men haren satt kvar i samma ställning. Att jag högljutt lockade på Mia och att jag gick in och hämtade ka­me­ran störde den inte heller.

Igår kväll upprepades mötet. Nu satt den intill stora granen och brydde sig varken om min häls­ning eller mina förehavanden den här gången heller. Den bara tittade på mig och såg ut som om den visste att jag inte ville den nåt ont (inbillar jag mig). 🙂

Lusläst stadgar
Igår gick hela eftermiddagen åt till att diskutera och ändra stadgeformuleringar. Tillsammans med hem­bygds­före­ningens vice ordförande utgör vi en tvåmannakommitté som ska utarbeta förslag till stadgeändringar till nästa styrelsemöte.

Lättdistraherad
Då min kommittékollega ringde för att diskutera en formulering hade jag övergått till att trimma syre­ner­na i bersån, men avbröt förstås arbetet och satte mig vid datorn. Efter avslutat samtal hade jag totalt glömt av vad jag höll på med och tog i stället i tu med disken.

När jag gick ut för att slänga diskvattnet upptäckte jag häcksaxen men då var klockan redan tevedags så det blev ingen mer klippning. Jag tog bara in häcksaxen.

Det verkar som om min koncentrationssfär blir snävare för varje dag som går… Om jag blir avbruten kommer jag inte längre i håg vad jag höll på med innan. Sorgligt.

Avpolletterat mig själv
Idag gick väglagets årsmöte av stapeln. Under punkten val av ordförande och styrelseledamöter gjorde jag en ”kupp” och föreslog en ny person som ledamot. Förslaget understöddes.

Övriga tre namn föreslogs i rask takt och understöddes och så var valet klart. Eftersom ingen föreslog mig och jag föreslog en ny person blev resultatet att jag nu är befriad från sekreterar‑ och kassörs­upp­draget.

”Varför gjorde du så?” ville den omvalda ordföranden veta efter mötet. Tja, det undrade jag också? Eftersom mitt förslag inte hade föregåtts av nån som helst tankeverksamhet fick han ett sannings­enligt svar: ”Det bara flög ur mig!”

Jag vet fortfarande inte hur jag kom på idén? Men jag övertygad om att det är nån mening med att det blev som det blev. 🙂