Min ”souvenir” är sliten, jag har blivit snopen, fattat ett beslut, haft obehagligt sällskap, ägnat mig åt  intellektuellt och fysiskt arbete och har lördagskänsla.

Sliten souvenir
För ett par dar sen upptäckte jag att min ”souvenir” från Chinatown i New York börjar bli sliten. Det är förstås inte så konstigt, jag köpte den på en tjänsteresa 1988, alltså för 27 år sen!

Souveniren består av en morgonrock i svart siden med en broderad drake på ryggen. Den var som gjord för mig, Drake som jag är, kände jag när jag fick syn på den i affären men nu börjar den som sagt bli lite luggsliten.

Morgonrocken och en del andra souvenirer påminner mig om min dåvarande arbetsgivare, Lexicon Väst AB, mina kolleger där och resan vi gjorde tillsammans med våra övriga kolleger i Sverige. Det är för övrigt enda gången jag har satt min fot i USA.

Snopen
Smärre spänningsbortfall och elavbrott har jag vant mig vid, men i måndags blev jag snopen. Vid 9-snåret drabbades vi av en våldsam spik som till och med fick UPS:en att dö och därmed alla prylar som är anslutna till den. 😦 Lyckligtvis uppstod inga skador på vare sig modem, hårddiskar eller dator, men jag avstår gärna från såna repriser!

Fattat ett beslut
I morse fattade jag ett radikalt beslut.  Från och med i år avstår jag från allt vad julklappar heter. Jag ger inga och vill heller inte ha några, punkt slut. Mycket hellre skänker jag en slant till välgörande ända­mål.

Obehagligt sällskap
Igår kväll hade jag en synnerligen obehaglig följeslagare med mig på vägen hem från kursen. Hela vägen från Västanfjärd och nästan fram till byavtaget försökte jag bli av med eländet. Till slut lyckades jag få tag i och massakrera den eländiga älgflugan som kröp omkring i mitt hår. Ich.

På tal om obehagligt sällskap… I morse vaknade jag av att Mia hulkade så jag kastade mig snabbt som ögat upp ur sängen. På mattan låg en liten pöl magsaft och i den låg en levande piskmask.

Det är förstås avmaskningsmedlet som har börjat verka, men det är första gången jag har sett en mask komma ut den vägen. Helt klart äckligare än både fästingar och älgflugor! Den fick avsluta sina dagar i spisen.

Intellektuellt och fysiskt arbete
Fram till efter lunch idag skrev jag ihop en slutövning till kursdeltagarna. Vårt sista kurstillfälle är för all del först på tisdag, men det gäller att passa på när inspirationen flödar.

Sen klädde jag på mig och ägnade mig åt lätt fysiskt arbete utomhus. De förfrusna sommar­blom­morna ersattes med ljung och vinterbär och balkonglådan med diamantblommor tömdes, etc, etc.

Jag antar att matlagning också tillhör kategorin lätt fysiskt arbete? Hur som helst förflyttade jag mig inomhus efter ett par timmar för att tillreda dagens middag.

Det blev köttfärsbiffar med (mycket) stekt lök och ugnsstekta rot‑ och grönsaker. Maten intogs sittande vid köksbordet som omväxling. Till måltiden serverade jag mig sista slatten av rödvinet som halvbror och hans sambo lämnade. En mugg franskrostat fick avrunda det hela. Riktigt gott var det.

Lördagskänsla
Flera gånger idag har jag fått för mig att det är lördag. Men det är ju faktiskt bara onsdag har jag påmint mig själv. För en del räknas det som ”lillördag” förstås, men det gäller inte mig längre. Lustigt nog känner jag trots konstant ledighet ändå skillnad mellan veckoslut och vardag, varför vet jag inte?