Månen var helfull i onsdags, men gömde sig då så jag fångade den igår i stället. 🙂
Befordran II
12.12 – Från julkort till avsked
Jag har skrivit julkort, haft tebesök och privatchaufför, provsmakat en ny rätt, tagit en soppromenad och är gräsänka igen.
Skrivit julkort
I fredags tog jag mig i kragen och skrev julkorten som ska gå med snigelposten. Alla inrikeskort åkte efter det ner i den röda påsen som posten vill ha dom i och limmades igen. Då kom jag på att dom var ofrankerade.
Lyckligtvis finns det nya påsar i butiken, så idag blev korten frankerade och postade. En liten bunt ligger kvar eftersom jag delar ut dom direkt i mottagarnas brevlådor. Resterande julhälsningar skickas via mejl.
Tebesök
Som vi hade kommit överens om, dök Vik Husse upp efter lunch i lördags. Han har äntligen förstått att det räcker att ha med sig en bullpåse i stället för två. Det tackar vi för.
Efter inledande hälsningskram gick han fram till Mia som låg i korgstolen vid spisen, strök henne över huv’et och sa ”God morgon älskling”. Han hade läst sig till att den hälsningsfrasen är vanlig numera och tyckte att Mia skulle ha samma favörer som matte. Det ledde till ett av mina ljudliga skratt.
Resten av vårt samtal var inte lika muntert. Vi uppehöll oss en bra stund vid dödsfall och begravningsritualer. Väderanlayserna gav heller inte upphov till några glädjeutbrott, men jag tycker ändå att vi hade en gemytlig eftermiddag. 🙂
Privatchaufför
Igår hade jag privilegiet att ha privatchaufför. Husse tyckte det var onödigt att värma två bilar och åtog sig att skjutsa mig till dom två ställen som jag hade ärende. (Jag börjar misstänka att han inte törs åka med mig i Silverpilen?)
Första stället var julmarknaden i Dalsbruk. Där fanns mina förköpsexemplar av Västanfjärdsboken att hämta hade jag fått löfte om av byarådets rara sekreterare.
Nästa anhalt var före detta grannen som behövde lite assistans med datorn. ”Ring när du är klar så hämtar jag dig” sa Husse. Ca en halv timme senare ringde jag och så kom han susande. Sån service är jag heller inte van vid!
Provsmakat en ny rätt
Att man kan göra gravlax av morot var för mig fullständigt obekant tills jag blev erbjuden att smaka på det i Tallmo, dit färden gick efter avhämtningen. Husses systerdotter hade tillrett den.
Eftersom en av ingredienserna är ”rök på burk”, smakade den mer rökt än gravad var vi alla överens om, men smaken var faktiskt inte alls så tokig. Fast jag kommer nog att hålla mig till ”äkta vara” i fortsättningen. Gravad fisk är en av mina favoriter.
Soppromenad
Privatchauffören var i tjänst idag också – vi hade några ärenden att uträtta i kyrkbyn. Därefter var det dags för eftermiddagsfika (mina landsmän avskyr ordet fika!) följt av en soppromenad.
Vi kunde faktiskt ha tagit bil till soptunnan också kom vi fram till, men ansåg att vi behövde en nypa frisk luft mellan varven. Så dags hade temperaturen stigit till bara ett fåtal minusgrader så det kändes skönt att få sträcka på benen och inandas lite syre.
Gräsänka igen
Sen en dryg timme är jag gräsänka igen. Det kändes vemodigt att se baklyktorna försvinna längs byvägen konstaterade jag… Jag har av allt att döma börjat vänja mig vid och trivas med att vara två. Men på onsdag ses vi igen, så det blir en kort frånvaro. 🙂
9.12 – Lyxtillvaro och problemlösning
Jag bor nästan som på hotell, vi har letat efter pudersocker och löst sängproblem. Mia har funnit sig.
Nästan som på hotell
Morgnarna på Udden har blivit alltmer hotellika på sistone. Eld i köksspisen, vatten, ved och morgontidningen inburen samt ”God morgon älskling” som första tilltal. Sån’t är jag minsann inte bortskämd med!
Faktiskt kan jag inte påminna mig om att jag nånsin blivit kallad älskling på morgonkvisten? I regel har ingen vågat tilltala mig före frukost… Men Husse är en modig man. Fast i går morse möttes jag av ”Å, fröken F har stigit upp” och ett brett leende i stället. Det är inte illa det heller. 🙂
Letat efter pudersocker
På Husses egenhändigt bakade julstjärnor ska det vara pudersocker. Eftersom julstjärnorna befann sig på Udden just då, frågade han om jag hade pudersocker. Det var jag väldigt osäker på, så jag företog genast en inventering av översta hyllan i skafferiet.
Oj, vad mycket livsmedel jag hittade som jag hade glömt att jag hade! Flera av dom kraftigt föråldrade givetvis. I en påse mannagryn från 2012 låg en död insekt så jag tömde ut innehållet på komposthögen. Därifrån försvann det på ett par dar, så det var säkert många som blev mätta.
Till slut hittade jag en burk längst in ett hörn som var försedd med målartejp och texten Pudersocker. Perfekt! Som bonus blev det både bättre plats och bättre ordning på hyllan.
Att det senare visade sig att Husse hade två förpackningar pudersocker i sitt skåp i Tallmo (där julstjärnorna skulle bjudas besökarna) är ju en helt annan femma. Så om du är i behov av pudersocker är det bara att höra av sig. 😀
Löst sängproblem
I måndags löste vi sängproblem. I Uddens lilla sovrum tronar en dubbelsäng som har varit placerad med ena långsidan mot en fönstervägg, vilket har inneburit att det alltid är knöligt att bädda och komma åt att putsa fönstret.
Dessutom konstaterade vi att man stör den som sover i sängen intill om man behöver gå upp nattetid. Det beslöt vi ändra på.
Efter diverse baxande och omflyttande av prylar fick vi till en smal gång så nu är alla problem lösta. Fast av nån konstig anledning är den ena sängen ändå tom rätt ofta. 😉
Besök
Vi har haft en del besök under veckan. På Udden har vi sett skyddslingen och gjort vårt bästa för att underhålla El-Tigerns fru. I Tallmo avåts julstjärnorna tillsammans med Husses goda vänner i torsdags. Med pudersocker givetvis!
Våra besök har begränsat sig till Holmbergs café och julbordet i Labbnäs. I båda fallen var avsikten att fylla magen, vilket lyckades med gott resultat.
Mia har funnit sig
Ännu för några dar sen tillbringade Mia nätterna i en fåtölj i vardagsrummet. Antingen av hänsyn eller för att hon var sur över att Husse har lagt beslag på ”hennes” säng?
Det stadiet är nu passerat. Hon har helt funnit sig i att Husse är en del av vår tillvaro och låter nådigt honom servera frukost och godbitar i fall matte inte syns till.
Hon har också gjort sitt bästa för att övertyga honom om att man bör få nåt gott från köksbordet när man sitter och tittar på honom med bedjande ögon. Men si den strategin har matte redan varnat för, så Husse låter sig inte bevekas. 😀
Julbord i Labbnäs
Friskt
1.12 – Önskar, gjort och läst
Jag vet vad jag önskar i julklapp, har köpt julkort, fått ett korrektur, skickat kursförslag, utbytt tjänster och läser en intressant bok.
Julklappsönskan
Jag envisas än så länge med att nöja mig med köksvärmen i badrummet, dörren står därför på vid gavel dygnet runt. Men det finns ett aber – toasitsen känns ändå svinkall att sitta på.
Jag kunde förstås gå ut på dasset för där har jag en frigolitsits, men då är omgivningen kall i stället. Alltså önskar jag mig en likadan sits till innetoan. Dess värre tvivlar jag starkt på att såna som passar existerar? Alla jag har hittat hittills är avsedda för utedass. 😦
Köpt julkort
Husse meddelade tidigare i veckan att han höll på att skriva julkort. Det gjorde mig så stressad så jag tog fram julkortslistan och köpte mina julkort igår, vilket aldrig har hänt tidigare vad jag kan minnas. Enligt summeringen i Excel behövdes 25 st, resten får mejl med egenhändigt designad bild.
Nu ligger högen på skrivbordet och väntar på att förses med adressater. I bästa fall hinner dom fram till jul om jag känner mig själv rätt.
Korrektur
I dagens mejlskörd ingick ett korrektur på föreningens trycksak. Det visade sig att beställningen jag skickade per post inte kom fram (till Pargas) förrän efter en vecka!
Som tur hade jag aviserat den via mejl, annars hade vi fått vänta ett tag till på korrekturet förstår jag. Det där med inrikes brevbefordran på 1-2 dar får man alltså ta med en stor nypa salt numera.
Kursförslag
Kursplaneraren på Vuxeninstitutet efterlyste förslag på kurser för våren 2017 i slutet av förra veckan och ville ha dom ”till på onsdag om det går”. Det innebar att jag tillbringade hela eftermiddagen i tisdags med att snickra till ett och skicka det.
Bortsett från att tisdagar var ”fullproppade i Kimito” godtogs förslaget sen jag ändrat till onsdagar. Sen återstår att se hur stort deltagarintresset blir? Om det blir som i höst lär jag komma väldigt lindrigt undan.
Utbytt tjänster
Den 1.11 fick jag ny armatur vid spisen. Igår kväll la lysröret av. Men det var ju inga problem eftersom det fanns fler likadana att få hos Trollkarlen. Vi kom överens om att jag skulle hämta ett nytt idag efter besöket hos föreningens kassör.
I utbyte mot ett begagnat och ett nytt lysrör, assisterade jag Trollkarlen med bildöverföring från kamera och telefon till dator. Meningen var att han skulle överföra bilderna själv och bara be om hjälp när den behövdes, men för att vinna tid ”kapade” jag datorn och gjorde jobbet själv.
Ibland är tålamodet extremt kort. Idag var en sån dag.
Intressant bok
Förra veckan hade Husse med sig två böcker som han trodde kunde intressera mig. Dels en biografi över Mannerheim och dels en bok av Mihail Hodorkovski. Mannerheim stod jag över, men Hodorkovski verkade intressant.
Det är andra boken jag läser på finska (finns inte på svenska vad jag kan se) så det går långsamt, men innehållet kompenserar språkhindret väl. Boken beskriver de människor han mött under sin långa tid i fängelser och tvångsläger.
Varje personmöte avslutas med en betraktelse över den obarmhärtiga hantering de blir utsatta för på grund av det omänskliga och korrumperade system som råder i landet. Absolut läsvärd om man behärskar finska någorlunda.
Lättved
28.11 – Mestadels behagligt
Lillajul och första advent är avverkade, jag är bortskämd, eldar och störs av ”nattshower”.
Lillajul och första advent
I år hade jag full koll på lillajul. Hembygdsföreningen firade den nämligen i Dragegården med glögg och julklappskorg kl 14-16. För den som undrar när lillajul infaller, kan meddelas att det alltid är lördagen före första advent.
Husse hade det ärofyllda uppdraget att agera julgubbe och var dagen till ära ”utsmyckad”. Hans händiga dotter hade knåpat i hop en lämplig dräkt, fullbordad av en tomteluva som stod sig fint till hans skägg.
Veckans tebesök blev av ovanstående anledning flyttad till första advent och fick den här gången ett avvikande program. Vik Husse anlände i vanlig tid, men efter en timme förflyttade vi oss enligt överenskommelse till Husses matbord för att smörja kråset med nyrökt regnbågsforell och potatismos. Jättegott!
Som dessert gick vi loss på medhavda bullpåsar och pratade bort en timme till på Udden i skenet av det första adventsljuset. Sen var det dags att säga hej då för den här gången. En trivsam och mycket behaglig dag med två personer som står mig nära. 🙂
Bortskämd
Det känns oerhört lyxigt att få hjälp med ved och vatten, bli bjuden på mat och däremellan få njuta av meningsfulla diskussioner. Fast det viktigaste och absolut värdefullaste är förstås att bli accepterad som den jag är.
Med tanke på att jag har levt största delen av mitt liv som singel, känner jag mig privilegierad och bortskämd. Men jag vänjer mig säkert och hoppas innerligt jag inte gör misstaget att ta saker och ting för givet! Det vore ödesdigert.
Eldar
Efter hand som yttertemperaturen har sjunkit, har vedförbrukningen ökat. Än så länge räcker dagliga brasor och ett element för att hålla värmen.
Fast när Husse är borta blir det två. Utan hans kroppsvärme blir det kallt i sovrummet har jag märkt. Ytterligare en god egenskap han har. 😉
Störd av ”nattshower”
Kallare ute betyder att Uddens fyrfotade ”husdjur” har utökats. Med hur många har jag ingen aning om. Och vill heller inte veta!
Deras favorittillhåll är olyckligtvis på mellantaket och i sovrumsväggarna vilket innebär ofta återkommande ”nattshower” som stör sömnen. Mia följer förhoppningsfullt ljuden av dom springande tassarna med blicken. Hon önskar förstås inget hellre än att dom ska dimpa ner på täcket så hon får sig ett mellanmål.
Sällskapet verkar också bestå av (minst) en fiende till inkräktarna… Vid ett par tillfällen har ljudet av dom springande tassarna upphört helt abrupt eller ändrats till nåt som närmast kan beskrivas som klor som släpas på underlaget.
Det enda tänkbara djuret är en vessla kom Husse och jag fram till. Men det kanske finns andra små rovdjur som håller till i trånga utrymmen och kalasar på möss?
Det må nu vara vilket som helst, jag uppskattar ”renhållningen” storligen. Förutsatt att jag inte inbillar mig eller har hört fel?





