Jag har fått snigelpost, idkat tomtvård, firat i förskott och träffat en gammal kompis.

Snigelpost
I förrgår blev jag glatt överraskad. I postlådan låg ett alldeles ”riktigt” kort. Råttan/Väduren trodde att jag kanske inte hade fått hennes gratulationer via mejl eller SMS så hon skickade en analog hälsning.

Kortet och texten fick mig att småskratta. Så är det när man är utrustad med ”krockkuddar” både här och där. 😀

Idkat tomtvård
Igår lockade vädret till utevistelse igen. Lunchgröten intogs därför i bersån i strålande sol. Fågel­kvitt­ret har tyvärr avtagit markant och det är lugnt och stilla på sjön. En bekant hade redan fotat en flyen­de tran­plog så nu är det ovillkorligen höst.

Det har gräset inte märkt av dess värre. Värmen och fukten i både luft och jord gör att det växer så det knakar. Efter gröten baxade jag därför ut stora gräsklipparen och gick bakom den, upp och ner, fram och tillbaka några timmar. Bra för blodcirkulationen tröstade jag mig med.

Firat i förskott
I augusti skickade jag ett mejl till min första kund här på ön och påpekade att vi borde fira 10-års jubileum. Britt-Marie på Ceracon var genast med på noterna och vi kom överens om att luncha i hop efter sommar­sä­songen.

Innan vi bestämde dag och tid kom jag på att det var stört omöjligt att vi kunde fira 10 år!?! Jag flyttade ju hem 2017 så möjligen kunde det vara jubileum nästa år. Men det var värre än så – hon blev kund hösten 2008 konstaterade jag när jag bläddrade i kundarkivet.

Hon hade inte heller reagerat över årtalen så vi beslöt att vi firar ändå. Man vet ju inte om man är med längre om två år kom vi fram till, så idag hämtade jag henne klockan ett. Hon äter sen lunch som jag.

Jag hade tänkt mig att vi kunde äta antingen i Söderlångvik eller i Labbnäs, men för säkerhets skull ringde jag och frågade om dom hade öppet. I Söderlångvik har dom slutat med mat för säsongen och i Labbnäs var det barnmeny på grund av/tack vare gästerna som bodde där. Just så.

Strandhotellet borde väl vara öppet tyckte jag, men där öppnade dom först klockan fyra så det var inte heller aktuellt. Då återstod bara Port Side eller restaurangen i Kasnäs. Eller möjligen Holmbergs Café, men då hade vi fått nöja oss med fiskburgare eller nåt dylikt.

Jag hade ju tänkt agera flotte Viktor så husmanskost på Panget kändes inte heller rätt. Min kund fick välja bestämde jag. På Port Side hade hon varit senast igår, så valet föll själv­fallet på Kasnäs.

Ingen­dera av oss har varit där i år konstaterade vi så det passade ju bra. Min kund tackade nej till à la carte så vi nöjde oss med lunch­buffén och den var vi riktigt nöjda med. En trevlig utflykt i trevligt sällskap! Med lite tur får vi göra om det om två år. 😀

Träffat en gammal kompis
Vi hade precis börjat med varmrätten när jag fick syn på ett välbekant ansikte. Det var ju Uffe, min roliga klasskompis på gymnasiet!

Han blev lika överraskad han och trodde att vi inte har setts på 30 år. Riktigt så länge var det ändå inte kom vi fram till, men definitivt ett tvåsiffrigt antal år.

Han är numera pensionär han också. Frun och han bor halva året i Finland och halva året i London talade han om. För att kunna hålla fortsatt kontakt lämnde jag mitt visitkort.

Vilken rolig överraskning! Uffe och jag hade mycket hyss för oss på lektionerna. 😀