Jag tillhör inte dom som står på barrikaderna och agiterar eller deltar i protestmarscher. Jag föredrar tysta protester och är anhängare av passivt motstånd.

Den lindrigaste formen av mina tysta protester torde vara hundöron. Såna viker jag gladeligen i mina böcker på alla ställen där det finns viktig läsning. Det är min protest mot att ha blivit uppfostrad till att inte göra så. 🙂

Den senaste tysta protesten jag deltog i var gruppaktionen mot Carunas prishöjning på elöverföring. Den gav mig en idé: Tänk om alla skattebetalare i det här landet lät bli att betala alla direkta skatter i en månad? Skulle våra beslutsfattare då fatta att dom är ute och cyklar när det gäller övergripande beslut som är aktuella just nu?

Men jag har mera hyss för mig. Jag bojkottar t ex alla produkter från Israel för att protestera mot landets politik. I möjligaste mån undviker jag också varor från Kina på grund av deras invasion och förtryck av Tibet.

Paprika och vindruvor hittar ytterst sällan till min varukorg efter att jag tog del av Matfuskets rapportering om giftmängderna de innehåller. Jag håller mig också till GMO-fritt  och undviker kött från länder som utfordrar sina djur med antibiotika.

Jag skriver insändare, skickar brev och mejl till företag och myndigheter, undertecknar upprop och kommenterar på FB-sidor när jag tycker att nåt är oetiskt eller förnuftsvidrigt.

I fråga om kläder avstår jag numera från att köpa päls‑ och fleeceplagg, totalvägrar glyfosat-preparat och försöker överhuvudtaget hålla kemi­ka­lieanvänd­ningen på minimal nivå.

Min respekt för mediciner är lika med noll sen en tid tillbaka och jag undviker nogsamt hälso­kon­troller för att slippa bli ordinerad statiner, blodtrycksmedicin eller vätskedrivande. Morfin och andra smärt­lind­ringspreparat är enda undantagen om det blir aktuellt framöver.

I stället för tysta protester kan man förstås påstå att jag gör medvetna val. Men i min lilla värld är det samma sak. 🙂