3.3 – Från styrketräning till bloggmuskler

Jag har ägnat mig åt styrketräning, blivit avtackad, fått ett larm, skickat kursdagboken, besökt en kund och undrar över en tävling.

VedStyrketräning
Igår ägnade jag mig åt styrketräning en stund. Det var tomt i vedlådan och dricksvattendunken be­hövde fyllas på.

Hur mycket vedbäraren fylld med björkklabbar väger har jag ingen aning om, men det är på håret att jag orkar lyfta den med en hand. Vattendunken rymmer fem liter så det motsvarar väl ca fem kilo? Träningen upprepas ungefär var tredje dag beroende på hur kallt det är och hur mycket jag dricker. 🙂

Avtackad
I samband med kaffepausen blev jag avtackad av mina kursdeltagare igår kväll. En jättefin tulpan­bukett pryder nu köket. Dessutom vankades mango­tårta till kaffet. En av deltagarna jobbar som husmor i ett storkök och hade ”svängt i hop” den åt oss.

Fått ett larm
Morgonens enda mejlskörd bestod av ett saldolarm från banken. ”Kontots saldo understiger nu 20 €” löd meddelandet. Larmet bekom mig inte nämnvärt eftersom det inte kom från min ordinarie bank, men beskedet var ju inte speciellt glädjande som början på dagen.

Skickat kursdagboken
I förmiddags fyllde jag i kursdagboken och reseräkningen för den avslutade kursen och skickade i väg den. Tack vare en nätbaserad rutin slipper jag numera skriva och posta redovisningen. Dels förenklar det hanteringen och dels slipper jag stå för portot. Teknik som underlättar är bra.

BackupBesökt en kund
I eftermiddags hade jag bokat in ett besök hos min allra första kund här på ön. Nästa år har det gått 10 år sen dess! Det ska vi minsann fira på nåt trevligt sätt. Bäst att lägga in en påminnelse om det genast.

Problemet var en diskpartition som inte gick att rädda i samband med ett utpressningsvirus. På den låg 1000-tals bilder som om möjligtvis kunde räddas via backupen i Carbonite.

Om min kund hade hört av sig inom 30 dagar efter händelsen hade bilderna gått att återställa, men tyvärr hade det gått mycket längre tid än så. Jag kunde bara beklaga och konstatera att bilderna var borta för evigt. Som plåster på såret fixade jag kostnadsfritt en del andra önskemål och grejer som behövde åt­gärdas.

Undrar över en tävling
Nuförtiden kan man tydligen tävla om allt möjligt och omöjligt. Eftersom jag saknar tävlingsinstinkt går dom flesta mig obemärkt förbi, men på en blogg jag följer läste jag att det finns en tävling också för bloggar.

Blogg 100Tävlingen går ut på att publicera ett inlägg per dag i 100 dagar. Men vad är det för vits med det frågar jag mig? Ungefär lika meningsfullt som att tävla i skönhet eller musik.

Enligt initiativtagaren är syftet att bli en bättre bloggare, vilket förstås är lovvärt, men då hade jag ju valt en annan tävlingsrubrik. ”Träna dina bloggmuskler i 100 dagar” till exempel.

Nu fick jag den uppfattningen att det bara var antalet som pre­mie­rades, inte innehållet. Å andra sidan hade jag inte läst motiveringen till tävlingen utan dragit en förhastad slutsats (som jag ofta gör). Så åkej då.

Men jag vill ändå inte delta. Jag skriver bara när jag har lust, sådeså! 🙂