7.2 – Protest, projekt och intressebevakning


Jag har deltagit i en protest, förundrar mig igen och har studerat intressebevakning.

Deltagit i en protest
För ett par dar sen hade en FB-vän lagt ut en länk till ett evenemang. Evenemanget utgjordes av en protestaktion mot Carunas senaste prishöjning och gick av stapeln idag kl 12.00-12.15. Det har väl knappast undgått nån att prishöjningen är hutlös?

ProtestPrick 12.00 bröt jag huvudströmmen. Och skyndade mig in tillbaka (mätartavlan sitter på utsidan av huset) för att stänga datorn innan UPSen la av. Ibland är jag mer än lovligt korttänkt. :-/

12.15 kopplade jag på strömmen igen. Jag kan ju undra hur många som hörsammade protesten, men förhoppningsvis åstadkom den i alla fall en reaktion hos den/de som övervakar elnätet.

Jag såg fram­för mig hur elförbrukningskurvan plötsligt gjorde en djupdykning på displayen i kon­troll­rummet och hur den jourhavande förbryllat kliade sig i huv’et. Men det var förmodligen önske­tän­kan­de.

Förundrar mig igen
Redan innan jag gick projektledarutbildningen våren 1999 i Östersund var ”projekthysterin” allmänt utbredd i Sverige och lever tydligen i högönsklig välmåga också i det här landet. I torsdagens Annonsblad väcktes mitt intresse av en platsannons.

Kimitoöns kommun söker en projektledare på deltid för ett projekt kallat Föreningsakuten. ”Jamen det vore ju nåt för mig” var min första tanke. För att få närmare info ringde jag en av kon­takt­per­so­nerna i annonsen. Efter hand som jag fick svar på mina frågor blev jag alltmer förundrad.

IntygDet visade sig att projektgruppen redan är tillsatt. Men hallå? I alla projekt där jag ingått, antingen som ledare eller med­ar­be­tare, har det tillhört projektledarens uppgift? Jag frågade om det också finns en projektplan och fick som svar att det finns en pro­jekt­be­skriv­ning. Alltså var svaret på min fråga nej.

Hela processen känns fullständigt bakvänd. Tillämpar Finland en annan projektmetodik än Sverige? Enligt den metodik jag har jobbat efter, lämnar uppdragsgivaren, alternativt projektägaren en projektbeskrivning (mål och syfte), därefter utses/anställs en projektledare och slutligen tillsätts projektmedarbetarna.

Projektledaren är den som väljer eller som åtminstone medverkar vid valet av medarbetarna. Första uppgiften för projektgruppen är att skapa en pro­jekt­plan (när och hur). I det här fallet är pro­jekt­medarbetarna redan utsedda, så varför valde man inte en projekt­ledare bland dom?

Efter avslutat samtal hade min intressenivå sjunkit till 0, men jag ser ändå fram mot att få läsa pro­jekt­be­skriv­ningen som jag kunde få nästa vecka. Av den kanske det framgår hur och vad man har tänkt?

FullmaktIntressebevakning
Om/när jag blir så råddig att jag inte är förmögen att sköta mina angelägenheter längre träder in­tresse­be­va­ka­ren in, ett modernare ord för förmyndare. I samband med den s k Vårdviljan kan man kryssa i om man har befullmäktigat en intressebevakare.

På fullmakten ställs samma krav som på ett testamente och den ska godkännas av magistraten innan den tas i bruk har jag lärt mig idag. Intressebevakarens ansvar och befogenheter är lagstadgade så det gäller att veta vad man ger sig in på.

Jag tror mig ha hittat en person som vore idealisk för uppdraget, men frågan är om han åtar sig såna uppdrag? Återstår att se vad han svarar på mitt mejl?

 

En tanke på “7.2 – Protest, projekt och intressebevakning

  1. Pingback: Tysta protester – Uddmors betraktelser

Kommentarer är stängda.