28.2 – Betalning och ny titel


Jag har fått betalt för veden och en ny titel.

Betalt för veden
Igår blev jag jätteglad över ett av kuverten i posten. Det visade sig innehålla löneutbetalning för styrelsekursen. Den hade jag helt glömt av att jag hade innestående, men den var givetvis väl­kom­men. Beloppet täckte kostnaden för veden och gav mig faktiskt en tia över, så om man vill, kan man påstå att Kimitoöns kommun har betalat mitt vedlass. 🙂

SL-karta Årsmöte in English
I eftermiddags gick LMFs första årsmöte av stapeln på Café Sågbacken i Kimito. Jag erbjöd mig att fungera som mötesordförande eftersom mötet förväntades bli tvåspråkigt, dvs skulle genomföras både på svenska och engelska.

Det blev ett klart annorlunda årsmöte. Levande musik tror jag inte att jag har upplevt på nåt tidigare årsmöte, men här spelades och sjöngs det minsann. De två vokalisterna är båda hemma från Sierra Leone så det passade ju utmärkt.

Föreningens sekreterare höll därefter en både skräckinjagande och tankeväckande presentation av de lokala förhållandena i Waterloo-distriktet. Den fick mig än en gång att inse hur fantastiskt lyckligt lottad jag är och hur viktig föreningens verksamhet är. Hjälp till självhjälp är verkligen vad som bäst behövs.

MusikanterMötet lockade dess värre bara ”den inre kretsen” och en lokal reporter, men tillsammans med or­kes­ter­med­lem­marna blev vi ändå tillräckligt många för att fylla nödvändiga poster. Interimsstyrelsen skulle nämligen ersättas med en nyvald.

Mötet hölls trots allt på ett språk tack vare att alla närvarande behärskade engelska. I mitt ställe till­träder nu en ny kassör, men jag fick en ny titel – i fortsättningen är jag verksam­hets­gran­skare. Det firar jag med ett glas hallonlikör som ska utgå ur Alkos sortiment i Dalsbruk. Lika bra det kan jag tycka, hallonsmaken är minst sagt flyktig.

Därmed var vårens första årsmöte avklarat. Nästa försiggår den 16 maj där jag blir av med ytterligare en titel. Det känns bra. Som heltidspensionär räcker det gott att vara kursledare och företagare. Åt­min­sto­ne tills jag hittar på nåt nytt som engagerar mig. 🙂