Sluthandlat och slutbehandlat (nästan)

I samband med dagens tur till sjukhuset i Åbo handlade vi allt vi tror behövs för julhelgen. Husse föreslog att vi skulle handla på Lidl i Pemar eftersom vi ändå passerade.

Innan vi åkte hemåt hade vi ”picknick” i bilen medan vi stod på parkeringen. Dom som parkerade bredvid oss tittade förundrat när vi skalade och saltade våra ägg. 😀 Förpackningen med knackkorv (varmkorv) gick åt under den fortsatta färden.

Nästa stopp blev en bra bit efter Sagu. Där säljer dom ägg i lösvikt i olika storlekar, så vi in­ves­te­rade i 30 st som vi delar med oss av till julens hushåll i Tallmo.

Det fanns en hel del oinköpt kvar på listan, så vi stannade i Kimito för att komplettera. Medan jag plockade ner varor i korgen uträttade Husse sitt ärende på apoteket.

Han trodde han skulle hitta mig vid brödhyllorna (jag har pippi på att köpa matbröd 😁), men jag hade redan hunnit förflytta mig till disken med lådor av olika slag för att få tag i kålrotspuré till kål­rots­lå­dan. Jag gillar nämligen inte den färdiglagade.

Eftersom jag inte hittade nån puré, frågade jag en ung dam som tillhörde personalen. Borta vid grönsakerna skulle den finnas sa hon och viftade med armen åt rätt håll.

Där fanns flera sorters puré. Den som det stod rotsakspuré på var jag på väg att stoppa ner när Husse lyckligtvis hejdade mig. Det var en blandning av olika rotsaker läste vi oss till, så den ville vi inte ha.

”Vi stannar vid butiken i Genböle”, föreslog Husse. Bra idé. Strax innan vi kom till kassan fick jag syn på en rar människa som jag gärna ville byta några ord med. Henne blev jag bekant med i Skriv­lör­dags­gruppen för ett par år sen.

Det blev ett kort sam­man­träf­fande, Husse hade redan lagt varorna på bandet. När vi hade gjort rätt för oss, lastade vi in våra fulla kassar i bilen och fortsatte färden söderut.

I Genbölebutiken hittade jag genast kålrotspuré. Det fanns bara två för­pack­nin­gar kvar, så jag greppade raskt den ena och ställde mig i kassakön. Därmed var hela inköpslistan avklarad.

I morgon bitti hämtar Husse den rökta skinkan vi har beställt, sen är det dags för en tur till Åbo igen. För sista gången!

Om jag inte blir absolut tvungen lär det dröja till nästa besök. Inte för att jag ogillar stan, men efter att ha åkt tur retur i 15 dagar är måttet rågat för lång tid framåt!

Strålningsdos och -område

Korrigering
I inlägget den 3.12 antog jag att stråldosen var 2 x 2,67 gray. Nu vet jag bättre.

I samband med gårdagens behandling frågade jag personalen i ”mitt team”. Det rör sig om 2,67 gray (1 gray = 1.000 millisieverts) per behandlings­tillfälle, alltså totalt 40,05 gray (= 40.050 millisieverts) för 15 behandlingar. En dator­tomo­grafi­under­sök­ning är t ex 20 mSv.

Visst är det märkligt att man försöker motverka sjukdom med strålning som i sig är skadlig? Dock blir jag lite lugnare av att på Wikipedia läsa ”Joniserande strålning används inom sjukvården för sina celldödande effekter, speciellt som strålbehandling av cancer. Strålningen är då omsorgsfullt kon­cen­trerad på det område som ska behandlas.

Det bekräftas ju också av bilden på strålningsområdet. Den tiggde jag till mig i dag. 😊

2,67 gray

Efter besök på ÅUCS för bentäthetsmätning och träff med en fysioterapeut i onsdags, var det dags att inleda strålbehandlingarna i går, den första av femton. Den 23.12 är jag förmodligen självlysande. 😉

Strålningsdosen är 2,67 gray (1 gray = 1 sievert) varje gång har jag fått mig berättat. Och eftersom jag får strålning från två olika håll utgår jag från att det blir 5,34 gray totalt per be­hand­­lingstillfälle.

Eller så har jag missuppfattat? Rätta mig gärna om jag har fel!

Två dagars ”mjukstart” kändes bra, veckosluten är nämligen lediga tack och lov!

Jag har läst den skriftliga informationen jag fick i går och följer anvisningarna efter bästa förmåga. Bland en hel del annat får jag inte raka armhålan så länge behandlingarna pågår. Det får med andra ord bli min julklapp till mig själv i år. 😀

Att behandlingen sätter i gång så fort jag dyker upp uppskattar jag. I dag hade jag tid 13.45, men var på plats redan ca 13.25, så jag satte mig i väntrummet med mitt medhavda korsord. Jag hann bara lösa fyra ord innan jag blev uppropad. Då var klockan 13.32.

Behandlingen tar bara ca 10 minuter + av‑ och påklädning, så vi var redan på hemväg strax efter att vi skulle vara på plats. Bra jobbat.

I dag hade jag med mig kameran och hade tänkt få en bild från ”kommandocentralen” också, men det blev tji. Den delen av behandlingsrummet fick man inte fotografera.

Men bilder på behandlings­utrustningen var OK, så här ser du var jag håller till en stund varje vardag. På bilden rengör ”min sköterska” efter mig. Alla som har genomgått samma behandling känner säkert igen sig.