Bristande självdisciplin

Min självdisciplin tenderar att bli allt sämre … Jag kan ha minimala ambitioner men lyckas trots det inte förverkliga dom. ”Det kan jag göra i morgon” är en vanlig tanke.

Jag är således expert på prokrastinering, det vill säga att skjuta upp saker och ting, också de allra enklaste. Enda undantagen är hygien och matlagning, men ofta ser jag till att maten räcker för två dagar.

När det gäller arbete på tomten är det lika illa. ”Äh, det gör jag i vår” intalar jag mig på hösten och när våren kommer ändrar jag mig till ”i höst”. Tomten ser ut därefter. 😦

Min sysselsättning är fullständigt improduktiv. Korsord, tevetittande och datorsurfande räknas knappast som produktivt.

Man kunde tro att tiden blir lång, men det är inga som helst problem. Jag sover halva dagen (nästan), äter frukost framför datorn och hänger kvar ett par timmar.

Sen är det ”kaffedags” och ett par timmar till framför datorn. Jag hinner nätt och jämnt få på mig kläderna innan det är dags att börja med maten.

Lustigt nog plågas jag inte av dåligt samvete. Det mesta jag skjuter upp finns ju kvar och om det inte gör det hade jag engagerat mig i onödan.

Fördelen med dåligt minne är att jag glömmer mycket av det jag hade planerat att ta itu med. På så sätt blir att-göra- listan aldrig oöverkomligt lång.

Men hur gör man för att förbättra sin självdisciplin? Finns det piller man kan ta? Eller är man verkligen tvungen att ta sig i kragen? 😉

26.4 – Delikatesser, ny bekantskap och byråkrati

Vi har fått påskdagsmiddag, fisk och gödsel. Jag saknar självdisciplin och tycker det var bättre förr.

Påskdagsmiddag
Senaste söndag var vi bjudna på påskdagsmiddag hos Husses moster och morbror. Att Husses moster är en riktig ”matmamma” visste jag sen tidigare, men den här gången överträffade hon alla för­vänt­ningar!

Som inledning serverades bland annat flera sorters sill och sallader, rökt fisk och en rulle som var fylld med en läcker friskröra. Som varmrätt trakterades vi med köttbullar och kycklingrullader i en smaskig sås.

Desserten bestod av vaniljkvarg blandad med vispgrädde och fruktbitar. Jag som inte är särskilt imponerad av kvarg tog påfyllning den här gången. Bättre betyg kan man inte få.

Och sen var det förstås kaffe och te på det, kompletterat med flera sorters kaffebröd. Jisses vilken brakmåltid! Tack igen. 🙂

Fisk
På tisdag kväll ville Husse att vi skulle lägga ut nät. Fast han tvivlade på att det skulle bli nån fångst. Gäddorna hade nog lekt klart och gett sig av från vår vik trodde han. Jag bad en stilla bön att han skulle ha fel, för jag vet ju hur glad han blir när han lyckas med fångsten.

Medan jag ännu sov min skönhetssömn klev han upp och vittjade. Och si, jag blev bönhörd! Flera gäddor hade fastnat i näten.

Gödsel
Tack vare Husses kontakter med en lokal hästägare hade han utverkat löfte om att få hämta färdig­brunnen gödsel. Den hämtade vi på onsdag kväll och gjorde samtidigt en ny bekantskap (för min del).

Att noshornsbaggen håller till i komposter och gödselstackar hade jag inte klart för mig förrän jag upptäckte en larv och frågade hästägaren vad det skulle bli av den. Kort därefter hittade jag en vuxen individ som jag kunde studera närmare. Lyckan var fullständig. 🙂

Ingen självdisciplin
Jag tror bestämt jag har erkänt det förr, men gör det igen: Jag saknar självdisciplin. Varje gång jag stiger på vågen fattar jag ett resolut beslut – i fortsättningen ska jag låta bli kaffebröd och andra godsaker.

Och hur går det? Käpprätt åt skogen! Som framgått av ovanstående äter jag allt jag blir bjuden på och tar dessutom till. I synnerhet av det som i hög grad ökar på ”kärlekshandtagen” och buk­om­fånget. Suck.

Bättre förr
Minns du den tiden då det fanns bemannade bankkontor i närområdet som hade öppet hela dagarna och som också hade kassatjänst? Idag har jag blivit distanskund.

Eftersom föreningen bytte kassör på årsmötet skulle dispositionsrätten till föreningens bankkonto ändras. Tillgången till kontot behandlades på det konstituerande mötet så jag tyckte jag hade de uppgifter som behövdes och ringde banken för att boka tid för ett möte.

Efter att ha blivit kopplad till företagssidans kundtjänst fick jag veta att ärendet troligen går att hantera per telefon. ”Wow, vilket framsteg!” tänkte jag.

Men, men, så enkelt var det nu inte. Först gällde det att hitta tid för ett telefonmöte. Valet stod mellan den 29.4 eller om två månader. Om 2 månader! Jag trodde hon skojade, men ack nej. Med tanke på raddan av dokument som skulle laddas upp till banken var det tveksamt om jag hann få alla uppgifter till på måndag, men beslöt att ta den enda återstående tiden.

Banken behövde till dess få ett undertecknat protokoll, utdrag ur föreningsregistret och föreningens stadgar. Dessutom skulle styrelseledamöternas namn, födelsedatum, hemort, nationalitet och uppgift om huruvida medlemmarna är politiskt inflytelserika.

Det var bättre förr. Eller åtminstone enklare. :-/