påskhelg

av

26.4 – Delikatesser, ny bekantskap och byråkrati

Vi har fått påskdagsmiddag, fisk och gödsel. Jag saknar självdisciplin och tycker det var bättre förr.

Påskdagsmiddag
Senaste söndag var vi bjudna på påskdagsmiddag hos Husses moster och morbror. Att Husses moster är en riktig ”matmamma” visste jag sen tidigare, men den här gången överträffade hon alla för­vänt­ningar!

Som inledning serverades bland annat flera sorters sill och sallader, rökt fisk och en rulle som var fylld med en läcker friskröra. Som varmrätt trakterades vi med köttbullar och kycklingrullader i en smaskig sås.

Desserten bestod av vaniljkvarg blandad med vispgrädde och fruktbitar. Jag som inte är särskilt imponerad av kvarg tog påfyllning den här gången. Bättre betyg kan man inte få.

Och sen var det förstås kaffe och te på det, kompletterat med flera sorters kaffebröd. Jisses vilken brakmåltid! Tack igen. 🙂

Fisk
På tisdag kväll ville Husse att vi skulle lägga ut nät. Fast han tvivlade på att det skulle bli nån fångst. Gäddorna hade nog lekt klart och gett sig av från vår vik trodde han. Jag bad en stilla bön att han skulle ha fel, för jag vet ju hur glad han blir när han lyckas med fångsten.

Medan jag ännu sov min skönhetssömn klev han upp och vittjade. Och si, jag blev bönhörd! Flera gäddor hade fastnat i näten.

Gödsel
Tack vare Husses kontakter med en lokal hästägare hade han utverkat löfte om att få hämta färdig­brunnen gödsel. Den hämtade vi på onsdag kväll och gjorde samtidigt en ny bekantskap (för min del).

Att noshornsbaggen håller till i komposter och gödselstackar hade jag inte klart för mig förrän jag upptäckte en larv och frågade hästägaren vad det skulle bli av den. Kort därefter hittade jag en vuxen individ som jag kunde studera närmare. Lyckan var fullständig. 🙂

Ingen självdisciplin
Jag tror bestämt jag har erkänt det förr, men gör det igen: Jag saknar självdisciplin. Varje gång jag stiger på vågen fattar jag ett resolut beslut – i fortsättningen ska jag låta bli kaffebröd och andra godsaker.

Och hur går det? Käpprätt åt skogen! Som framgått av ovanstående äter jag allt jag blir bjuden på och tar dessutom till. I synnerhet av det som i hög grad ökar på ”kärlekshandtagen” och buk­om­fånget. Suck.

Bättre förr
Minns du den tiden då det fanns bemannade bankkontor i närområdet som hade öppet hela dagarna och som också hade kassatjänst? Idag har jag blivit distanskund.

Eftersom föreningen bytte kassör på årsmötet skulle dispositionsrätten till föreningens bankkonto ändras. Tillgången till kontot behandlades på det konstituerande mötet så jag tyckte jag hade de uppgifter som behövdes och ringde banken för att boka tid för ett möte.

Efter att ha blivit kopplad till företagssidans kundtjänst fick jag veta att ärendet troligen går att hantera per telefon. ”Wow, vilket framsteg!” tänkte jag.

Men, men, så enkelt var det nu inte. Först gällde det att hitta tid för ett telefonmöte. Valet stod mellan den 29.4 eller om två månader. Om 2 månader! Jag trodde hon skojade, men ack nej. Med tanke på raddan av dokument som skulle laddas upp till banken var det tveksamt om jag hann få alla uppgifter till på måndag, men beslöt att ta den enda återstående tiden.

Banken behövde till dess få ett undertecknat protokoll, utdrag ur föreningsregistret och föreningens stadgar. Dessutom skulle styrelseledamöternas namn, födelsedatum, hemort, nationalitet och uppgift om huruvida medlemmarna är politiskt inflytelserika.

Det var bättre förr. Eller åtminstone enklare. :-/

av

5.4 – Helg och helgbryteri

Igår hade jag helg, idag har jag gjort mig skyldig till helgbryteri.

PåskbukettHelg
Gårdagen gick i matlagningens(!) och ätandets tecken. Dagens middagsgäst blev bjuden på en tre-rätters minsann. Det var han ju värd med tanke på tulpanbuketterna. 🙂

Som förrätt fick han två små rostade brödbitar med räksallad, ugnsstekt fisk till varmrätt och Dr. Ötkers Marmorette som dessert. I synnerhet desserten var ganska unik. En sån blir man ju garanterat inte serverad ens på dom finaste krogarna.

Mellan och efter tuggorna avhandlade vi som vanligt en varierande mängd samtalsämnen allteftersom timmarna fortskred.

Skyldig till helgbryteri
Tack vare ett oväntat inspirationstillskott inledde jag påskdagen med höstens kursplanering. Och inte ens helgdagen kunde hindra mig från att tvätta eller bära in dricksvatten och ved.

På tal om ved. Jag instämmer helhjärtat i Vik Husses uppfattning att tillgång till ved är som pengar på banken. Det känns betryggande trots att jag inte är helt beroende av den.

LakkorvSen var det dags för mat. I samma veva som jag tillredde gårdagens middag, passade jag på att steka en lakkorv, vilket innebar att jag bara behövde värma den och lite överbliven pressad potatis från igår. Enkelt och gott. Och lättuggat framför allt.

Jag – och säkert fler med mig – kan ju tycka att lakkorv är rätt udda som påskmat, men som bekant håller jag synnerligen löst på traditioner. Fast i morgon kan det faktiskt bli lammkött om det vill sig väl.

Lagom tills jag hade hällt upp kaffe efter maten dök en besökare upp som höll mig sällskap i ett antal timmar så den här dagen försvann lika fort som gårdagen. I morgon kanske det blir helg igen beroen­de på vilket humör som råder då?

av

11.4 – Äntligen vardag

Påsken är överstökad och jag har fått slaminfo.

Slut på påskhelgen
Påskhelgen avslutades med namns­dags­kaffe. Herr grannen junior firade namnsdag och hedrade oss med en personlig inbjudan som vi självklart hörsammade.

Igår hjälpte Mia till att packa mammas kappsäck. Eller så ville hon kanske bli nerpackad, men det fick hon inte förstås. På efter­middagen skjutsade jag mamma till bussen och vinkade adjö för den här gången.

Slaminfo
Idag krävde ett ärende en tur till Kimito. En sträcka motsvarande Östersund-Krokom t/r konstaterade jag på hemvägen.

Jag passade på att kombinera turen med att delta i informationstillfället gällande dom nya rutinerna för slamtömning som börjar gälla 1.1.2013. Den tiden kunde jag gott ha besparat mig. Det mesta av informationen hade jag redan innan så jag smet innan diskussions- och frågepasset började.

Den enda nya informationen var att det bildas en regional nämnd med säte i Salo som ska administrera slamtömningen i fyra kommuner inklusive vår. Då kan man undra om töm­nings­avgifterna verkligen kommer att bli lägre trots ”stordriftsfördelar”? Ett ord som verkar sakna motsats – jag har då aldrig hört talas om stordriftsnackdelar?

Eftersom fastighetsägarna ska stå för alla kostnader i samband med slamtömningen lär ju en del av kostnaden för de nya tjänste­männens löner också ingå i våra avgifter. Men man kan förstås alltid hoppas att antalet fastighetsägare som nyttjar tjänsten blir större i fortsättningen.