av

8.4 – Förslag, nattprogram, ved och korsord

Jag har lämnat förslag, haft udda nattprogram, hjälpt till med vedhantering och löst korsord.

Lämnat förslag
På uppmaning av kursplaneraren vid VIAO (Vuxninstitutet) lämnade jag i torsdags förslag på tre kurser till hösten. Kursbeskrivningar, bilder, målgrupp och förslag till plats, dag och tid gick i väg via mejl.

Det betyder ingalunda att förslagen godkänns, först ska rektorn säga sitt. Och nästa instans är förstås de som läser kurskatalogen. Om kursen slutligen blir av beror på antalet anmälda deltagare, så först dagarna före kursstart får jag reda på om jag har ett uppdrag eller inte.

Jag skickade dessutom rubrikförslag på tre andra kurser som jag gärna kan tänka mig att hålla, men beslöt att vänta och se om något av förslagen faller i god jord innan jag fixar detaljerna.

Udda nattprogram
I regel somnar jag på min vänstra sida och vaknar ett par timmar senare av en ”värmebölja” som jag utnyttjar till att byta sovställning. I bästa fall behöver jag inte maka på Mia som upptar halva sängen. I torsdags natt var sovprogrammet radikalt ändrat.

Redan före läggdags hade jag magknip som övergick i kramper och hann tömma tarmen en gång. När det var sovdags lyckades jag slumra till en stund mellan attackerna, men vaknade varje gång krampen återkom.

Vid två-tiden kände jag att jag också var på väg att bli illa­mående. En stund senare var det dags att hastigt kliva upp och inta böneställning vid toaskålen. Jag som nästan aldrig kräks annars.

Resten av natten förlöpte lugnare, men det behövdes en tarmtömning till innan jag så småningom kunde sova ostört. Jag hade så klart drabbats av vinterkräksjukan.

På fredag morgon åt jag frukost som vanligt och var hyfsat pigg. Det var bara magen som kändes öm, men efter lunch kände jag mig matt, så jag intog sängläge ett par timmar. Sen dess har jag repat mig och magen känns normal igen.

Vedhantering
Igår fick vi vedleverans vid 10-snåret. Husse gick genast ut och satte i gång med att bereda plats i vedlidret. När jag hade klätt på mig och kom ut var han redan i full färd med att rada in klabbar i en prydlig rad.

Det hjälptes vi åt med i några timmar, sen var vi nöjda och beslöt spara resten till idag. Direkt efter frukost fortsatte Husse arbetet och som vanligt var jag långt efter i radandet när jag dök upp en dryg timme senare.

Den digra högen på drygt åtta kubikmeter har krympt rejält så posten kan komma åt postlådan på gaveln till vedlidret utan problem, men morgon­da­gens sysselsättning är ändå räddad. Förhoppningsvis slipper vi regn och får in resten då.

Löst korsord
Som bekant roar vi oss med att lösa korsordet i lördagens ÅU. Det fick utgöra avkoppling efter dagens vedhantering.

Dom tre korsord Husse hade med sig från stan i onsdags har vi redan hunnit lösa, så nu får vi lösa korsord online eller hitta på nåt annat att roa oss med. 🙂

av

3.4 – Nya tag

Vintern har återvänt och dagarna bara försvinner. Mia har gått i ide igen.

Vintern har återvänt
I förrgår fick prognosmakarna nästan helrätt – snöfall från morgon till kväll. Här på Udden tyckte väderkontoret lyckligtvis att det räckte med dryga 10 cm, på andra håll blev det dubbelt upp eller mer.

Vi förskonades också från den aviserade stormen, så byrundan blev inte fullt så kall. Men minus­graderna nattetid har vi kvar. I morse visade termometern -4,4 när jag steg upp vid halv nio-snåret.

Att den 3 april 2012 var ändå kallare, -6,3°, hade jag förstås glömt för länge sen. Enligt min högst oveten­skapliga statistik har medeltemperaturen dom senaste 10 åren varit +0,9° den här dagen. Varmast var det 2009, då noterade jag +6°.

Så vi fortsätter alltjämt vänta på våren och värmen.

Dagarna bara försvinner
Tiden verkar gå dubbelt så fort när man är två…? Eller har jag blivit så mycket ineffektivare med åren? Jag har inte ens hunnit anteckna dagshändelserna som jag brukar för att ha som underlag till bloggen. Så vart tar tiden vägen?

Matlagning, bastubad och sociala förpliktelser har tillkommit eller ökat, men å andra sidan slipper jag snöskottning, gräsklippning, ved‑ och vattenhantering, etc. Fast det kanske inte är riktigt jämförbart tidsmässigt.

”Du har inte tid att tänka” konstaterade Husse härom kvällen. Det har han rätt i. Tanke­verk­sam­he­ten upptas mestadels av praktiska saker, mitt personliga filosoferande inskränker sig till ett minimum. Tidi­gare kunde det gå dagar utan att jag träffade eller pratade med nån annan än Mia och höll således bara till i mitt eget huvud.

Missförstå mig inte, jag vill absolut vara två och beklagar mig ingalunda! Jag bara konstaterar faktum. Förmodligen är jag miljöskadad efter 16 års singelliv. 😀

För den som har tillbringat 16 år av sitt liv tillsammans med en annan person är förändringen och omställningen till singelliv säkerligen lika stor.

Mia har gått i ide igen
Nysnön innebär för Mias del att hon har dragit in på utevistelserna igen. Tiden går mest åt till mat och sömn.

av

19.3 – Blandad kompott

Det syns vårtecken på Udden och låter illa i Silverpilen. Husse har lurat mig igen och vi har frossat i fisk. I morse hade jag herr‑ och dambesök.

Vårtecken på Udden
Förra onsdagen noterade jag att våren tydligen är i antågande – åtminstone inomhus. Förutom ett par flugor som vaknat till liv, har ett par spindlar och en gråsugga visat sig. 🙂

Ute är det däremot inte särskilt vårlikt. Isen är fortfarande tjock, snön ligger kvar och nätterna är kalla. På en bild från 2015 har jag redan börjat kratta på tomten, men det var då det.

Silverpilen låter illa
Jag vet fortfarande inte med säkerhet om läckaget har upphört, men för närvarande har jag andra, nästan lika dyra, bekymmer.

Då jag var på väg till Lustläsarna förra onsdagen tyckte jag mig höra ett nytt (illavarslande) ljud när jag startade motorn. Det lät närmast som om ett fläktblad tog i nånstans och kom från motor­rum­mets vänstra sida konstaterade jag när jag öppnade motorhuven.

Efter träffen med mina ”läsarkolleger” åkte jag till macken och bad killen bakom disken komma ut och lyssna. Han la huv’et på sned, lyssnade och sa: ”Antingen är det generatorn eller vatten­pumpen”.

Idag hade jag tid för diagnos. Det visade sig att ljudet kommer från vattenpumpen, som alltså behöver bytas. Suck.

Husse har lurat mig igen
På eftermiddagen i lördags beslöt vi ta en länk längs G:vägen som kompensation för den uteblivna länken i fredags. Då vi kom fram till ”Rompängen” föreslog Husse att vi skulle gå längst bort på den. Skaren höll fint.

Men si, det nöjde han sig inte med. ”Ska vi gå genom skogen?” föreslog han när vi kom till slutet på åkern. Hela mitt inre ropade NEJ! men jag svarade avmätt ”åkejdå” för husfridens skull.

I vanliga fall har jag inget alls mot att gå i skogen, men den täta och snåriga skogen avskräckte. Dessutom var jag inte rätt klädd för att bryta mig fram bland grankvistar och björkris.

Att skaren inte höll ställvis gjorde inte saken bättre. Husse travade på som en älg medan jag kämpade mig fram på mina ”svamphuggarben”.

I ett avseende fick jag ändå som jag ville. I stället för att bestiga ett berg höll vi oss nedanför och kom så småningom fram till den ganska nyanlagda vägen som går till sommarstugorna längst bort i byn.

Resten av turen var ”a piece of cake”. Åtminstone tills vi skulle gena över isen. För min del gick det bra tack vare icebug-kängorna, men Husse fick lov att gå försiktigt för att inte tappa fotfästet.

Frossat i fisk
Vi är båda två förtjusta i fisk, så det var ingen uppoffring att äta det tre dar i rad. Stekt salt sill på fredag, fiskmiddag på Holmbergs café i lördags kväll och pannstekt strömming igår. Vi torde alltså ha fått en rejäl dos Omega 3 och annat nyttigt. 🙂

Herr‑ och dambesök
I förmiddags skymtade jag en rörelse i ögonvrån då jag satt vid datorn. När jag tittade ut genom fönstret såg jag först en dam, därefter en herre och ett ögonblick senare ytterligare en dam komma trippande. Råbocken var på besök med sitt lilla harem.

Det torra gräset som stack fram mellan snöfläckarna fick duga som mat, nåt annat fanns inte att bjuda på.

Tö och regn…

Töväder och regn betyder att stigen till huset förvandlas till halkbana. Som tur är, har jag vinterdojor med dubbar (Icebug-kängor), men alla är inte lika lyckligt lottade.

Jag räknade med att regnet skulle upphöra efter att jag sandade, men sån tur hade jag inte. I morgon ligger väl all sand i en hög nere vid trappan. :-/

av

12.3 – Inte jæralaus

Vi har varit på kurs, jag har haft datorstrul, sett en ismotorsåg, vanhelgat söndagen och styrelsen är konstituerad.

På kurs
I torsdags kväll hölls en kurs i Furulund för ”föreningsmänniskor” som vill nyttja sociala medier i sin verksamhet. ÅUF stod som värd och kursledaren var engagerad av SFV.

Vi fick lära oss hantera WhatsApp, Instagram och Facebook. De två första riktar sig till användare som har smarttelefon, FB finns för alla plattformar. WhatsApp kan för all del läsas i en webbläsare men kräver också en telefon.

Min puderfärgade Nokia 7373 från 2006 var så klart helt oduglig i sammanhanget. Men hör och häpna! Man kan köpa en rekonditionerad för 42,80 £ på eBay (ca 48 €), så helt värdelös är den ändå inte. 🙂

Datorstrul
I lördags blev den stationära datorn helt plötsligt så gott som omöjlig att använda. Minnet var för­brukat till 95 % och disken till 100 %. Jag var helt säker på att jag hade drabbats av nån typ av intrång.

Men det löste sig efter omstart och skanning i ASC (PRO-versionen – jag är ju pensionär som bekant :D). Vad som orsakade ”fylleriet” har jag dock ingen aning om.

Ismotorsåg
När Husse kom från stan senast hade han investerat i två gäddsaxar. Nu behövdes bara hål i isen och lämpligt bete.

Nån isborr finns inte på Udden, bara en gammal hederlig isbill, så han fick en snilleblixt(?): Herr grannen junior kanske ville åta sig att såga upp hål med motorsåg? Isen är nämligen närmare en halv meter tjock vid det här laget.

Junior ställde vänligt nog upp i lördags. Svärdet räckte dock inte till, så slutjobbet gjordes med is­billen. Ett par djupfrysta strömmingar fick fungera som bete, men än så länge har ingen gädda nappat. Dom kanske inte gillar djupfryst mat? 😀

Vanhelgat söndagen
Att söndag är vilodag gällde bara medan jag jobbade. Som pensionär är det så bråttom ibland att man måste ta söndagarna till hjälp.

Igår var båda ”kontoren” bemannade i stort sett hela dagen. Både Husse och jag ägnade oss åt föreningsadministration och -ärenden. Som kompensation tog vi ledigt idag tills det var mötesdags.

Styrelsen konstituerad
Hembygdsföreningens konstituerande styrelsemöte hölls nämligen på Udden i eftermiddags. Styrelsen fick samma samman­sättning som i fjol. Vi återvalde också vår eminenta kassör, så från och med idag gäller ”business as usual”.

Vi fattade också beslut om vilka bidrag vi skall ansöka om, så nu är närmaste tiden vikt för den syssel­sättningen. Det är alltså ingen risk att jag blir ”jæralaus” (inte har nåt att göra).

av

Stuvning utan sting

Idag gjorde jag mitt livs första grönkålsstuvning. När jag hade sköljt grönkålen blev jag minst sagt överraskad. I sköljvattnet låg en geting, förtvivlat sprattlande för att få tag på nåt som den kunde klättra upp på.Jag tittade på den en stund och trodde den skulle drunkna så småningom, men där bedrog jag mig, så jag fiskade upp den med ett hushållspapper. Jag övervägde vad jag skulle göra med den…

Låta den leva inomhus (och riskera att bli stucken), föra ut den i kylan (där den snart skulle dö) eller begå barmhärtighetsmord. Jag valde det sistnämnda. Frid över dess minne.

PS. Stuvningen smakade utmärkt! I synnerhet utan geting.