Just idag känner jag mig lika begåvad och tillintetgjord som en orangutang – utan att för den skull nedvärdera orangutangerna!
17.1 – Mest digitalt
Jag har förberett morgondagen, irriterat mig på OneNote, varit onödigt manlig och fått ett mejlsvar igen. Mia har varit kelsjuk.
Snabba ryck
Igår fick jag (efter påstötning) besked om att morgondagens kurs ”Tryggt och flinkt på nätet” blir av. Första modulen handlar om dator- och nätsäkerhet.
Tur att jag har det mesta av materialet klart, annars hade det blivit lite tajt kanske. Jag passade samtidigt på att testa om min dator har några säkerhetshål. Skönt att få grönt ljus.
OneNote
OneNote, som ingår i Microsoft Office-paketet är ett suveränt program för att hålla reda på anteckningar, bilder, länkar, med mera. Nytt i 2010-versionen är att man kan ladda upp och synka anteckningsböckerna på SkyDrive, där man har 250 GB gratis utrymme.
Men tyvärr finns det en hake. OneNote 2007 kan inte läsa 2010-filer, vilket i och för sig är normalt, men på grund av webbkopplingen kan jag heller inte spara anteckningsböckerna i 2007-format. På Zenbooken använder jag nämligen den äldre versionen och hade tänkt synka filerna mellan den stationära och den bärbara datorn. Tji fick jag.
Jag löste (förstås :)) problemet på annat sätt, men det är inte lika smidigt. Nåväl, då har jag lärt mig nåt nytt idag också.
Onödigt manlig
Backup är inget för hårda killar och handböcker läser dom först när allt annat har misslyckats säger elaka tungor. Jag är ingen hård kille, men nog så manlig i det senare avseendet.
Innan jag läste handboken startade jag diskkloningen. Sen läste jag handboken och konstaterade att alternativet jag valde innebär att alla skadade sektor och felaktigheter i filsystemet också överförs till den andra disken… Grrr. Där blir det ”backskubb” för att citera f d teknikerkollegers uttryck.
Nytt mejlsvar
Idag svarade K-Markets kundtjänst på mitt klagomål över att det inte finns aluminiumfri deodorant i butikssortimentet på Kimitoön: ”Tack för responsen. I vårt sortiment finns dessa två alternativ av Herbina spray: Herbina parfyymideo 100 ml elegant black och Herbina parfyymideo 100 ml rosa.
Vänligen be om köpmannen kan beställa någondera av dem till butikens utbud. Vi har också i vårt utbud Erisan roll on deodorant, som är utan aluminium: Erisan deodorant 50ml bigball alumiiniton”. Bra jobbat K-Market!
Mia kelgris
Med undantag av några korta turer utomhus har Mia föredragit hus‑ och famnvärmen idag. Hon satt länge på skrivbordet och tittade på snöflingorna som just då var extra stora och långsamt dalade ner, men helst ville hon ligga i min famn.
16.1 – Extremhuslig
Jag har nystrukna spetsdukar och nyupplagda yllebyxor, har bytt gardiner och fått mejlsvar.
Nystruket
Idag tvättade jag bland annat dukar och gardiner. Majoriteten av dukarna bestod av mosters handvirkade spetsdukar som jag tycker är så vackra. Medan hon levde spände hon alltid ut dom och stärkte dom efter tvätt. Så ambitiös är inte jag, även om jag inser att det vore en fördel. Dukarna blir klart mindre när jag nöjer mig med att stryka eller pressa.
Idag prövade jag att stryka dom direkt efter centrifugeringen, men jag vet inte om resultatet blev så mycket bättre? Men dom duger åt mig och Mia. Hon kollade att jag gjorde mitt bästa.
Två av dukarna åkte in i torktumlaren med resten av tvätten. Det var ett katastrofalt misstag! Den som är virkad i konstmaterial klarade sig hyfsat, men bomullsduken hade krullat i hop sig till oigenkännlighet. Den får jag nog blöta och spänna ut.
Isytt och upplagt
Så länge det var dagsljus passade jag på att sy i knappen som lossnade från kappan och förstärka dom övriga. Dessutom behövde knappen på ett par av mina byxor flyttas. Sen kom jag i håg mina yllebyxor.
Då menar jag inte mamelucker vill jag förtydliga, utan vinterlångbyxor i ylletyg. Dom köpte jag på (Klingels) vårrea i fjol och nålade upp, men tyckte det inte var nån brådska att sy upp dom. Med nuvarande ca 10 minusgrader blev det plötsligt aktuellt. Mia deltog förstås i det arbetet också. 😀
Gardinbyte
I och med att jag bytte gardiner i vardagsrummet före jul, blev dom ljusa panelgardinerna ”lediga”. Det slog mig att dom säkert skulle göra sig bra i köket i stället.
Jag ångrade att jag hade hängt upp dom vinröda. Så länge det var mörkt nästan dygnet runt gick dom bra, men tack vare snön och lite längre dagar känns det viktigt att låta ljuset flöda in. Skillnaden blev markant. Köket är mörkaste rummet i huset, så ljusa gardiner behöver det vara.
Dom vinröda kunde få flytta till sovrummet i stället tyckte jag. I det lilla rummet finns det två fönster och där kan ljuset gott vara lite dämpat utan att det stör. Det innebär dess värre att jag behöver nya gardinstänger. Dom gamla mormorsstängerna i trä är på tok för tjocka för gardinerna. Tänk att det alltid blir konsekvenser av alla nya val… Men det är väl logiskt egentligen.
Mejlsvar
Klingels kundtjänst skickade idag svar på mitt klagomål över knapparna som lossnar på löpande band i nya kappan: ”Hej, tack för ditt anmälan. Jag beklagar, att knapparna är sytt dåligt. Jag har krediterat 15,00 euro rabatt till din kundiformation. Hoppas att du är nöjd till beslutet.”
Fantastiskt! Jag hade varken bett om eller förväntat mig ett gottgörande, men så klart tackade jag så mycket. Bra skött tycker jag. Nu är kunden nöjd och belåten igen och fortsätter säkert handla. 🙂
Från Unilever (Rexona) fick jag också svar. Pirjo på Konsumentkontakt bekräftar att deodoranterna innehåller aluminium – ”inte att förväxla med alun” hur nu nån kan göra det? – och avslutar mejlet med: ”Jag vidareframför dina önskemål om aluminiumfria deodoranter.”
Jag hyser inga som helst förhoppningar om att dom tar hänsyn till mitt önskemål. Svaret tolkar jag närmast som ”jag hör vad du säger”, men då vet dom i alla fall att det finns minst en kund som inte köper deras produkter.
Hård disk
Tror jag måste diska snart… 😀
14.1 – Bättre alternativ
Jag ändrade mina planer och har agerat ”konsumentombud”.
Ändrade planer
I stället för att klona hårddisken har jag tillbringat dagen med att tvätta, städa, arrangera fönsterbelysningen, hämta in ved och skotta snö(!). Det kändes viktigare än att häcka framför datorn.
När jag hade städat bort elljusstakarna förra veckan blev det kolossalt mörkt i fönstren. Tidigare har jag haft fönsterbelysning (ett arv från Sverige?) i vardagsrum och kök, men plockade bort dom då jag ställde fram adventsljusstakarna.
Idag har jag ”möblerat om” fönsterbelysningen. Tack vare mammas julklappar har jag nu ytterligare två lampor, så vardagsrummet fick en extra. Den andra hänger i sovrummet. Det är möjligt att den ena kan tyckas lite julaktig, men den är så vacker så den får hänga kvar tills jag tröttnar.
Till skillnad från städningen gick snöskottningen på nolltid. Med ett snötäcke på några futtiga centimeter hade jag egentligen inte behövt skotta, men det kändes roligt igen. Kroppen har för länge sen glömt slitet i fjol vintras.
Konsumentombud/gnällkäring
Jag förstår mycket väl varför skyddslingen gav mig boken ”Ingen reklam tack” i julklapp. Jag kände mig väldigt träffad när jag läste den. Och skrattade gott. Just så agerar jag också ofta nuförtiden. Senast idag.
Igår lossnade nämligen knapp nummer två från nya kappan trots att jag bara har använt den fyra gånger sammanlagt. Visst är det lite märkligt? Nåväl, det ville jag gärna påtala så jag skickade ett mejl till Klingels kundtjänst.
När jag ändå var på hugget, passade jag på att fråga Nivea och Rexona när dom tänker börja tillverka deodoranter utan aluminium? I våra butiker har det hittills funnits två märken utan, men båda har försvunnit ur sortimentet. Både Sale‑ och K‑Marketkedjan fick därför frågan varför det inte finns aluminiumfri deodorant längre. Återstår att se om och när jag får svar och framför allt vilket svaret blir?
Gårdagens Dilbert
13.1 – Säkert och osäkert
Jag har höjt datasäkerheten en nivå, invigt skyddsstövlarna, varit social och tillhör kategorin hopplös. Mia är en utbrytare.
Höjd säkerhet
Förutom livrem och hängslen (Carbonite och Dropbox) har jag dessutom försett mig med säkerhetsbälte. Sen igår synkroniseras mina tre viktigaste mappar kontinuerligt online och med Zenbook med hjälp av Acronis True Image Home 2012 och 250 GB lagringsutrymme.
Programmet är väldigt omfattande och inte särskilt användarvänligt, men när jag har läst handboken (239 s) lär jag väl begripa mer. Jag testade programmet redan 2006, men blev inte vän med det då och övergav det, men har fått ”nytändning” sen jag läste en positiv utvärdering.
I morgon ska jag klona hårddisken har jag tänkt. Min gamla Maxtor gör ingen annan nytta så jag kan lika gärna experimentera med den. Tanken är att jag ska kunna använda den som systemdisk om/när den befintliga rasar (igen).
Bra betyg
Skyddsstövlarna tål också snö. 😀 Och klarar isigt underlag ganska så bra. Stövlarna invigdes idag när jag skulle förbereda Silverpilen för en utflykt. Varma och bekväma är dom också.
Eftersom den minsta storleken var 40 och mina fötter är max 39or, har jag satt i (mitt sista par) fårskinnssulor i dom. Det blev perfekt. På så sätt behöver jag inte slita på strumpparet som följde med stövlarna. 😉
På visit
I eftermiddags var jag inbjuden på besök hos min före detta chef. En dam som jag har träffat tidigare deltog också. Den damen hade för övrigt dom sötaste yllesockor jag nånsin sett! Sockmönstret bestod av vita kattungar.
Jag hade ju inte så mycket att tillföra samtalet eftersom jag vistas mest på Udden och sällan träffar nån som vet nåt nytt, men det kändes trivsamt att bara sitta och lyssna till damerna som ventilerade ditt och datt. Tio i fyra tackade jag för mig och åkte vidare till frissan.
Mobbad
Efter fyra år känner frissan mig rätt bra och vet att det går att skoja med mig om det mesta. Vi var för all del mycket seriösa när vi ventilerade effekter av kemikalier och tillsatser, men sen kom vi in på personliga egenskaper.
Frissan trodde jag kanske är född i Vattumannens tecken, men när jag sa att jag var Jungfru, utbrast hon med emfas: ”Jungfrur är hopplösa!”. Hon baserade uttalandet på egen erfarenhet och berättade om en Jungfru hon känt som var extrem pedant – en egenskap som är typisk för Jungfrur.
Jag ”tröstade” henne med att jag har Fisken i Månen och därför saknar den egenskapen, även om den slår igenom i vissa avseenden. Vi var helt ense om att det är skillnad mellan att ha ordning och att vara pedant. Vi kom ändå fram till att vi båda är noggranna när det gäller yrket och sätter en heder i att göra ett bra jobb.
Utbrytar-Mia
Det sista jag såg när jag stängde dörren igår för att åka till kursen, var Mia som var fullt upptagen med att äta sin lunch. Det första jag såg när jag kom hem och hade stigit ur bilen var också Mia!?
Först trodde jag inte riktigt på mina sinnen. Visst sjutton hade jag stängt in henne när jag gick? Hur i all världen kunde hon då vara ute? Hon var sååå glad över att se mig och fjäskade extra mycket.
Jag kunde omöjligt tro att nån hade låst upp, gått in och släppt ut henne, så hon måste ha tagit sig ut för egen maskin. Mycket riktigt, köksdörren stod på glänt. Den inre köksdörren var lätt att få upp, för den hade jag inte slagit igen, men tydligen hade jag inte stängt den yttre dörren tillräckligt ordentligt.
Det behövs tydligen höjd säkerhet på flera håll. 😀
11.1 – Ny‑/omstart
Vädret har återgått till det normala, jag laddar för kursstart, har fått ovanlig post och är modern till våren. Mias smaksinne förvånar mig än en gång.
Normalväder
Det är mörkt igen och klafsar som vanligt om fötterna när man går ut. +3 grader och regn har återställt naturen till ”en tidigare version”. Förhoppningsvis verkställs den utlovade nya versionen i slutet av veckan, den här är synnerligen deprimerande!
Slut på lättjan
I morgon börjar första kursen, ”Ordning och reda i datorn” i Dalsbruk. Tisdagskursen blev inte av, vilket jag också hade förväntat mig. Torsdagskursen med start nästa vecka är än så länge osäker. Passar mig bra, helst vill jag ha bara en kurs per vecka.
En eventuell kursdeltagare har jag redan skrämt bort. Häromdagen ringde en dam och undrade om hon som nybörjare kan delta i ”Ordning och reda i datorn”, hon hade fått en dator i julklapp. Jag avrådde henne med motiveringen att kursen är tänkt som påbyggnad för dom som redan kan grunderna eller har gått nybörjarkursen.
Jag kunde förstås ha erbjudit mig att sälja privatundervisning, men jag är rätt säker på att hon hade tyckt att 55,35 €/timme (inklusive moms) är i blodigaste laget – även om hon får 30 % avdrag i deklarationen. För fyra kurstillfällen hos Vuxeninstitutet betalar hon 15 €. Det är en skaplig subventionering. Å andra sidan är kurserna aldrig individuellt anpassade, så det är skillnad på både kvalitet och effektivitet.
Intressant post
Bland dagens post låg ett vadderat kuvert som innehöll något som såg ut som kolabitar i en påse. På en liten lapp fanns en hälsning från VDn på ZasData: ”Gott början på året! Ann Glen whisky tablet Laphroaig.”
Det var ju en rolig överraskning! Jag förstår varför jag fick just den smaken. Nån gång för länge sen pratade vi om whiskysorter och jag avslöjade att Laphroaig är nåt av det värsta jag vet i whiskyväg.
Jag var ju tvungen att smaka på en av bitarna. Det var ingen kola, utan närmast fudge och hade en svag bismak av den gräsliga whiskyn, men det gick att få ner den. I tack-mejlet skrev jag att det här måste vara enda sättet att få i sig den vedervärdiga drycken. Tacka vet jag Cragganmore!
Trendig
Ha, i vår är jag modern igen! Åtminstone om man får tro Ellos. Vårfärgerna i modevärlden är som tagna ur min garderob om man undantar dom vita plaggen. 😀
Konstigt smaksinne
Igår överraskade Mia mig storligen genom att slicka i sig av avokado-röran jag lät henne smaka på. Övriga ingredienser bestod av räkstjärtar, gräddfil och majonnäs och så hade jag kryddat med lite vitlökssalt.
Om jag gav henne en bit räka dög det inte, men inklämd i röran gick det bra. Hennes smaksinne måtte vara ytterst udda för en katt?
10.1 – Gosh!
Jag är ”ohygienisk”, HPn har fått en sista chans, jag har fått mat på byn, doftar som mamma och är lycklig ägare till skyddsmärkta stövlar.
Blåst på duschen
Precis när jag var på väg i duschen blev det elavbrott. Himla tur att det var innan, annars hade jag fått stå där med rumpan bar och inte kunnat tvätta mig klart.
Sen förra elavbrottet vet jag att vattnet räcker till en ”kattvask”, så det fick bli en sån i stället. Dom jag skulle träffa fick stå ut med mina smutsiga, spretande hårtestar.
När jag drog på mig kläderna kom strömmen tillbaka. Så klart. Men nu ändrade jag mig inte. Jag hade diverse ärenden att uträtta och en kaffetid att passa.
Sista chansen
Efter att jag installerade Acronis True Image Home på min gamla bärbara HP la den av. Jag kunde logga in, men sen ”frös” den då den hade laddat bakgrundsbilden. Jag har ju för all del två andra datorer så jag är inte beroende av den ens som reservdator, men i det här skicket kunde jag varken använda den eller försöka sälja den.
Att slänga den på tippen förespeglade mig ett kort ögonblick, men det kändes väldigt fel. Jag kunde starta den i felsäkert läge, men systemåterställningen fungerade inte, så idag skulle ZasData få ta hand om den. Jag behövde i vilket fall färgpatroner till skrivaren.
Den trevliga teknikern hade ett fiffigt förslag när jag talade om att den kunde få tillbringa sina sista dagar som surfdator. Han rekommenderade Linux med Ubuntu som användargränssnitt. Bra lösning tyckte jag och lämnade antikviteten i hans kunniga händer.
Oväntad måltid
När jag hade uträttat resten av ärendena, anlände jag så småningom till ”kaffestugan”. Jag hade mutat till mig eftermiddagskaffe hos händige släktingen genom att lova köpa kaffebröd hos Kimitobagar’n.
Jag blev totalt överrumplad av att bli serverad en komplett måltid! Han hade hållit resterna från lunchen varma tills jag dök upp, den go’a gubben. Sån mat vankas det minsann inte på Udden – hjortkött med svampsås och ris. Så kallat viltris. 😀 Jättegott!
Kaffet och mina medhavda gräddmunkar satt som plåster på såren…? Nä, det var en kontamination, så kan man inte säga. Som bomull kring hjärtat kanske? Eller snarare påbyggnad på fettvalkarna.
Efter en pratstund som omfattade både glaciärer och en snabbkurs i ellära, kände jag på mig att Mia var hungrig och åkte mätt och belåten hem.
En doft av mamma
Mia satt på trappan och gäspade när jag kom lastad med alla mina kollin, men skyndade sig in och påpekade ljudligt att hon var hungrig så jag prioriterade förstås hennes matskål. Sen tog jag av mig ytterkläderna, bytte om till ”hemmadress” och packade upp.
Ett av kollina innehöll en leverans från Sokos nätbutik, min senaste shoppingsajt. Att handla kosmetika på ön inskränker sig till ett Lumene-ställ hos S-Market i Kimito som sällan motsvarar mina önskemål eller behov, så nu har jag upptäckt att Sokos har ett stort urval i sin nätbutik. Bland annat mammas härliga doft.
I julas hade hon nämligen en av Paco Rabannes dofter som jag blev stormförtjust i. Jag fick visserligen en parfymflaska av henne i julklapp som jag också gillar, men den är lite ”somrig” tycker jag, så den får ligga till sig ett tag.
Jag chansade också på att köpa Gosh’ färgade läppglans. Inte alls så illa. Jag utgick från att den grällaste färgen skulle tilltala mig, oavsett nyans. Den var ändå rätt mesig med mina mått mätt, men duger bra till vardags.
Det har tydligen hänt en hel del på produktutvecklingsfronten. På flaskan sitter en liten spegel och av misstag upptäckte jag att det finns en lampa i korken. Gosh! Undrar hur mycket extra jag får betala för dom finesserna?
Säkra stövlar
Hos Varu-Tjänst behövde jag också ett par artiklar idag och gjorde dessutom ett sällsynt impulsköp. Jag fick syn på Jalas’ arbetsstövlar för vinterbruk som det är extrapris på just nu.
Man kan ju undra varför i fridens namn jag behöver skyddsstövlar som är testade av Arbetshälsoinstitutet och som är antistatiska, stötdämpande, värme‑ (max 300°) och oljebeständiga, halksäkra och försedda med spiktrampskydd? Jag har faktiskt inget bra svar på den frågan…?
Jag hade inte en tanke på att köpa några stövlar förrän jag såg dom. Antagligen kommer dom att rädda mig från nåt allvarligt missöde framöver eftersom jag är bergfast övertygad om att det finns en mening med allt som sker. 🙂
Naturgeometri
Uddmors betraktelser 