7.4 – I med- och motgång

Jag har blivit anlitad, köpt Dalsbruksboken, tampats med elavbrott, har snövitt samvete och fått positiv feedback.

Blivit anlitad
”Du som kan sånt där” kan fortfarande smickra mitt ego och sätta mig i arbete… Fast den här gången var uppdraget synnerligen enkelt. Det behövdes ett kort protokoll för att kunna avsluta ett företags­konto i banken.

Kunden var den här gången Grisen/Tvillingen så vi förenade nytta med nöje. Hon är förresten värre än jag när det gäller att vilja göra rätt för sig. En tia skulle jag minst ha i ersättning. Och eftersom hon är lika envis som jag fick jag så lov att acceptera den.

Dalsbruksboken Köpt Dalsbruksboken
Redan då Dalsbruks byalag gjorde reklam för ”Från Sibirien till Honolulu” i samband med påsk­mark­naden beslöt jag köpa den. Om jag hade masat mig till mark­na­den hade jag sparat en femma, men nu blev det inte så.

Eftersom jag hade annat ärende till Stigs Kontor igår, köpte jag samtidigt boken. Jag är dåligt be­vand­rad i Dalsbruks­hu­sens historia och framför allt deras roliga namn, så den ska bli ett nöje att studera.

Tampats med elavbrott
Igår eftermiddag var elförsörjningen ovanligt darrig. Om det berodde på den tilltagande blåsten eller nåt annat vet jag inte? Jag har blivit aviserad om ett längre avbrott nästa fredag, men dom här tre korta avbrotten fick jag ingen förvarning om.

Igen en gång tackade jag för att jag har en fungerande UPS som ger mig tid att avsluta allt arbete och stänga datorn på rätt sätt. Egentligen är det inte spänningsbortfallet som är värst, utan när strömmen slås på igen – risken är då att belastningen får datorns komponenter att säcka ihop. Det första man ska göra när strömmen går är alltså att stänga av datorn.

Sista elavbrottet kom vid läggdags. Lyckligtvis varade det på sin höjd nån minut, så jag kunde fort­sätta läsa tills jag kände mig mogen för att somna.

SkatteverketSnövitt samvete
Idag har jag äntligen blivit klar med alla deklarationer ”på heder och samvete”. Lustigt nog tycker skatteverket att dödsboet fortfarande disponerar två aktieutdelningar trots att ägarskapet är överfört på mig för länge sen?

Min förtryckta privata deklaration saknade en del uppgifter och innehöll ett fel upptäckte jag så det rättade jag snabbt till. Det som däremot irriterade mig var att jag hade missat ett hushållsavdrag i fjolårets deklaration. Där fick staten ett oförtjänt tillskott på 270 €. Den summan hade jag fått många vindunkar för. Men så går det när man är glömsk. 😦

Sen var det dags för företagsdeklarationen som jag alltid gruvar mig för, men tack vare min eminenta lathund i Excel gick det ändå väldigt smärtfritt. Det som tar längst tid är att specificera kost­nads­sla­gen eftersom jag inte använder nån kontoplan, men den här gången var det fort gjort. Så nu är mitt samvete snövitt – åtminstone i fråga om beskattningen.

Positiv feedback
Fortsättningen på fotokursen var slut redan den 22.3, men igår fick jag helt oväntat feedback på öv­ningarna till kursvecka 7 som gick ut på att laborera med vitbalansen och kreera efter egen fantasi:
” Wow vilka bilder du skickat! Nu äntligen kommer lite feedback 🙂

Katten är bra komponerad; bra centrerad i bilden. Första lite gulaktig, du fick till vitbalansen behagligt i den andra bilden i mitt tycke.

Påskkort 2Vilket vackert ”Glad påsk” kort! Det är ett konstverk. Precis som påskkort ska vara. När börjar du sälja dem?

Drömsk bildkvalite. De här bilderna ska inte vara riktigt superskarpa utan lite lätt suddiga för att skapa den drömska atmosfären. Just det har du lyckats med här.

Det sista paret. Båda är helt bra. Den andra bilden blir lite mer fantasi eggad medan den första känns verkligare.”

Beröm är man ju inte bortskämd med, så det var en glad överraskning!. 🙂

 

 

Epilog
Ett nytt elavbrott inträffade under tiden jag skrev det här inlägget. Så är det att bo i glesbygd. :-/

4.4 – Utedag

Jag har inlett veckan med fortsatt vårstädning och hört isen frasa.

Fortsatt vårstädning
För att ta vara på finvädret valde jag att fortsätta vårstädningen efter lunch. Först på listan var att ta bort dom vissna såpnejlikorna närmast trappan och det torra gräset runtom.

KrokusDom vissna kärleksörtsstjälkarna och det torra prydnadsgräset försvann efter det. Jag rev dessutom bort värsta mossan och upptäckte att mina gula krokusar snart slår ut.

Sen kom turen till mitt lilla blomland vid norra hus­ga­veln och därefter skar jag bort resterna av orm­bunken som hittills har skyddat krokus och blivande påskliljor. Oj, vad många små liv som väntade under de vissna ormbunksbladen!

Ett tag tyckte jag mig höra surret av en humla, men det måste ha varit en hallucination. Jag såg i alla fall ingen?

För att få räta på ryggen krattade jag efter det bort de värsta högarna med lönnlöv bland syrenerna för att scillorna ska få ljus. Att låta bli att trampa på dom små gröna skotten var nästan omöjligt, men jag gjorde mitt bästa för att inte skada dom.

Sen var jag less och beslöt att ta en titt på isläget i stället.

GrannvikenHört isen frasa
Grannarnas vik är nu öppen och resten av isflaket har fått ”fläcktyfus” kunde jag se från min ut­kiks­plats på sommargrannens tomt. Dom enda som ännu kan gå på isen är fåglarna noterade jag. En kråka spatserade i maklig takt på isen framför grannens på udden mittemot.

Från utkiksplatsen gick jag över till min egen tomt och följde strandkanten fram till bryggan. Strax innan jag gick ut på den upptäckte jag att andparet höll till i vasskanten så jag hejdade mig för att inte skrämma bort dom.

Herr andJag fick stå kvar en god stund innan dom äntligen flyttade sig i ”bildläge”. Honan la sig i en isfri fläck och hanen stod och spejade misstänksamt åt mitt håll. Som väntat flög dom i väg så snart jag gick ut på bryggan, men nu hade jag ju fått mina eftertraktade närbilder.

Den tunna isskorpan runt bryggan frasade påtagligt när min kroppstyngd fick bryggan att röra sig. Jag kunde inte låta bli att gunga lite fram och tillbaka för att få höra det läckra ljudet igen. Det låter när­mast som när man trampar på krossat glas fast i en mer dämpad version. 🙂

1.4 – Gammalt och nytt

Silverpilen är godkänd, jag har hittat en gammal nyhet, ska på kurs och har gjort en ny bekantskap.

Silverpilen godkänd
I onsdags efter lunch styrde jag norrut igen. Den här gången var avsikten att komma hem med ett godkänt besiktningsprotokoll, vilket jag också gjorde.

Axe for herHittat en gammal nyhet
Efter ombesiktningen åkte jag över till S-Market för proviantering. Bland annat var min deodorant på upphällningen. Till min stora förtjusning hittade jag ”Axe for Her” längst upp på en hylla. Det var en nyhet. Hittills har jag köpt den ”manliga” versionen för att den inte innehåller alu­mi­nium.

För att kontrollera ingredienserna i Axe for Her googlade jag när jag kom hem och noterade att pro­dukten verkligen inte är ny, redan 2012 fanns den att köpa i USA. Men det är klart, det är ju lång väg från USA till Kimito så fyra års försening för man ha förstående för. 😉

På kurs
Igår anmälde jag mig till kortkursen i blågröna alger (cyanobakterier) som försiggår nästa lördag. Alla mikroskopiska organismer, speciellt i vatten, fascinerar mig.

Ny bekantskap
Sent på eftermiddagen igår parkerade jag utanför Holmbergs café. Jag skulle leverera min första glada överraskning som utlovat.

Samtidigt parkerade mottagaren, också hon för tidig, så vi gick genast fram till dörren. På den stod det ”Abonnerad för privat tillställning”. Snopet, men det finns ju lyckligtvis fler matställen i Dalsbruk. Vi beslöt oss för Port Side i stället.

FiskmiddagUnder tiden vi väntade på maten åt vi sallad och inledde bekantskapen. Att träffa en helt obekant män­niska kan ju vara knepigt, men vi hade inga som helst problem att få samtalet att flyta. Det visade sig också att vi hade flera gemensamma värderingar när det gäller våra medmänniskor.

Så småningom framgick det att jag kände en av hennes söner. Vid det här laget borde jag ha vant mig vid att världen här är liten, men jag blev ändå överraskad. Hon såg så ung ut att ha en son i hans ålder tyckte jag, men hon blev mamma i unga år förklarade hon.

Det hann gott och väl bli Mias mattid innan vi skildes. Vi kom överens om att hon gör ett besök på Udden nån gång när vi kan sitta ute och håller kontakten via FB till dess.

Vilken trevlig eftermiddag! Jag kände mig jätteglad hela vägen hem. Hoppas hon gjorde det samma. 🙂

29.3 – Inslag, uppslag och avslag

Jag har arkiverat och haft besök, sett solen, verkställt överraskningar, supportat och blivit av­pol­letterad.

Mia arkiverarArkivering och besök
I söndags beslöt jag ta i tu med en pappershög som höll på att torna upp sig. Den innehöll en salig blandning av information som behövde sorteras och arkiveras. Mia hjälpte gärna till i vanlig ordning.

Strax innan jag var klar, knackade det på dörren. Min före detta ”bonuspappa” hade bestämt sig för att hälsa på. Som vanligt inledde han med ”Va veit du för nyytt då?” och som vanligt fick han svaret ”Int’ någå”. Men hur det nu var, hade vi ändå en del nytt att förtälja varandra visade det sig. 🙂

Sett solen
Väderprognoserna är lika tillförlitliga som att spå i sump. Solen och värmen som utlovades till lördag-söndag torkade in och ersattes av dimma, gråväder och kalla vindar.

Men faktiskt har solen glimtat till emellanåt sen dess. Idag i flera hela timmar och jag har noterat +8,3° på ”grad­stocken”. Krokusarna har bestämt sig för att det är dags att slå ut, så ”det tar sig sa pyromanen”.

Verkställt överraskningar
Den 31.12.2015 publicerade jag en lånad text på FB där jag utlovade fem personer en överraskning under nästa år. Igår kontaktade jag de tre damerna som hade svarat att dom gärna deltar.

Samtliga hade glömt utfästelsen så det blev på riktigt en glad överraskning. Två av damerna blir bjud­na på ätbart (på lokal) och den tredje som bor i Sverige får sin överraskning per post. Kul idé som är väl värd att upprepas!

Support 2Supportat
Idag har jag supportat hos Daphnias ordförande. Hon hade fått presentationsmaterialet som användes vid föreläsningarna om vattenvård som PDF-filer. Eftersom såna inte går att publicera på FB så be­höv­de hon hjälp med konvertering.

När allt kom omkring valde jag ändå att skicka filerna till min e-post, spara dom i OneDrive och dela en länk därifrån eftersom ordföranden tyckte att jag skulle ha redaktörsrättighet på Daphnias FB-sida. Men för den som behöver konvertera PDF-filer till HTML-dito kan det vara bra att känna till sajten http://www.pdf.investintech.com/. Kon­ver­te­rin­gen är kostnadsfri.

Under tiden jag städade datorn och verkställde en del väntande uppdateringar, dök ett nytt uppdrag upp. Ett blogginlägg angående en kurs i blågrönalger hade publicerats på Daphnias FB-sida och behövde göras om till en anteckning för att öka synligheten.

Tre timmar senare var jag hemma tillbaka och delade ut länken till presentationsmaterialet. Och på den kuppen lärde jag mig att OneDrive-länken är tillgänglig utan inloggning på FB. Alltid lär man sig nåt nytt, fast det borde jag faktiskt ha kunnat räkna ut i förväg. Det är ju liksom det som är poängen med en delad länk.

Dejting 2Avpolletterad
För den som undrar hur det går på dejtingsajten (Kontakten.fi) kan meddelas att jag idag har blivit avpolletterad av den kontakt jag haft mest in­for­ma­tions­ut­by­te med. Så här motiverades avfärdandet: ”Det som började så bra, kort väg att träffas men vi är inte på samma linje! Mvh Viking 1.”

Meddelandet skickades som svar på min upplysning om att jag kommer att avsluta kontot när abonne­mangstiden går ut om 12 dagar och att eventuell fortsatt kommunikation fick ske via mejl, SMS eller telefon.

Uppstudsig(?) som jag är svarade jag att det då bara återstår att säga ”tack och hej, leverpastej”. Efter att ha hört mig för om vem Viking 1 är och googlat fram en bild på honom (från 2012), är jag benägen att hålla med om att vi inte är på samma linje. Nä, dejtingsajter är definitivt inget för mig har jag nu konstaterat en gång för alla. 🙂

26.3 – Nytta, nöje och vår

Jag har haft datorbesök, vilodag och tebesök. Tomten är lättskottad och Mia är utekatt igen.

Datorbesök
I torsdags kväll infann sig en dator med vidhängande ägare. Den här gången var önskelistan ganska kort, så vi klarade av den på ett par timmar efter inledande kaffe.

Som avslutning bjöds jag på Joe Cockers ”Unchain My Heart”. Med tanke på att samma datorägare sjöng ”Love Me Tender” för mig förra gången så förstår jag att nåt har hänt sen dess. 😀

På liv och dödVilodag
Långfredagen på Udden blev kort och ”vilsam”. Dels hade Mia och jag sovmorgon och dels vilade vi mid­dag. Däremellan hämtade jag ÅU i kyrkbyn (eftersom den inte delades ut på grund av helgdagen), åt middag och läste ut ”På liv och död” av Nien Cheng. Så förflöt den långfredagen.

Tebesök
Idag har vi haft tebesök och fått en trevlig pratstund om bland annat det fina med dill, oundvikliga gifter i mat och vådan av att lita på forskningsresultat.

Före avskedet tvingade jag vår ”ständige tedrickare” ta en titt i mitt välfyllda vedlider. Det ska bli kutym för alla besökare framöver tror jag. 😉

Lättskottat
Jag kan verkligen inte klaga på att tomten är tungskottad längre. Två små snöfläckar är det enda som påminner om den gångna vintern, men bara för ett par veckor sen fanns det ännu vita strimmor kvar.

Snöläge

De första tranorna har siktats enligt uppgift, svanparet har gjort flera lovar över viken för att ta den i besittning så snart isen har försvunnit och första krokusen har slagit ut, så nu har jag bestämt att det är vår på Udden.

Mia är utekatt igen
Den allvarliga snöbristen gör att Mia trivs som utekatt igen. Om man tittar riktigt noga, kan man ana sig till hennes höftben så motionen och de indragna måltiderna börjar märkas.

Utelivet innebär också frekventa tillskott i ”krematoriet”. Just nu väntar en sork och en näbbmus på sin förestående eldbegängelse.

Mia är utekatt