Slutet på 2019 och början på 2020


Fjolåret avslutades i feststämning, 2020 inleddes mindre behagligt. Idag blev jag glatt över­raskad.

I år var vi till all lycka gäster i stället för värdpar. Du kanske minns våra upplevelser och erfarenheter från 2017 års nyårsfirande?

En del av gårdagens gäster har firat nyår tillsammans i 31 år! Det kan man kalla tradition. Jag tillhör det senaste tillskottet i skaran så jag har bara hunnit med tre år i samma sällskap.

Kvällen inleddes kl 18.00 med varm glögg. Den smakade utmärkt med tanke på den kalla vinden och en temperatur nära noll. Efter glöggen intog vi våra namngivna platser runt middagsbordet och blev serverade grönsakssoppa, varm också den.

Före varmrätten uppstod en liten paus. Kvällens värdpar kunde inte hitta kork­skru­ven.

Värden tog därför på sig ytterrocken och knallade över till grannhuset för att låna en. Under tiden hade vi kommit på flera mer eller mindre fiffiga sätt att öppna en vinflaska, men innan vi hann för­verkliga nån av idéerna var värden tillbaka med en korkskruv i högsta hugg. Vi kunde slappna av efter den skräckartade upplevelsen. 😉

När vinet var uppkorkat följde varmrätt, ostbricka, dessert och slutligen kaffe med hembakat. Mellan rätterna fick vi ett par välbehövliga bensträckare och andhämtningspauser. Sen umgicks vi fram till tolvslaget och skålade så in det nya året med champagne som sig bör.

Kvällen fortsatte i drygt en timme till medan vi drack ur våra glas. Framåt halv två påtalade jag hem­färd. Mia hade då varit instängd längre än vanligt så jag kände att det var hög tid.

Hon hade roat sig på egen hand visade det sig. På täcket i Husses säng(!) låg en död skogsmus. Varför hon hade lämnat den just där vet bara hon. Kanske som present till Husse för att han kliar henne på magen innan vi somnar på kvällarna? Musliket förpassades raskt till ”krematoriet” (köksspisen).

Sömnen infann sig ganska omgående, men redan efter en dryg timme vaknade jag av en vådlig hals­bränna. Dock inte lika förskräcklig som den jag skrev om i augusti. En Rennie gjorde ingen verkan så jag hasade mig upp i halvliggande ställning och beslöt stå ut.

Troligen slumrade jag till ett tag, men vid halv fem gick jag upp och tuggade i mig två till. Sen kunde jag äntligen sova.

Om de första timmarna på det nya året inte var värst behagliga, fick jag full kompensation i form av dagens mejl från GuruShots:

Det gladde mig särskilt att båda mina ”älsklingsobjekt” var bildmotiv. Så om du råkar befinna dig i Wien den 23–25 januari föreslår jag att du gör ett besök på Hinterland Galerie. Mer info hittar du på GuruShots Facebooksida.

God fortsättning på 2020!

Kommentera här!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.