Jag minns uppringda modem, har fått fiber-info, ändrat uppfattning och knappt trott mina öron.

Uppringda modem
Minns ni tiden med uppringt modem? Då gällde det att veta om man skulle ställa in modemet på synkron eller asynkron överföring och det krävde ofta ett telefonsamtal till mottagaren först för att allt skulle bli rätt. Vissa saker har onekligen blivit bättre med åren. 🙂

Fiber-info
Igår kväll deltog jag i Kimito telefons fiber-info i Dalsbruk. Det var deprimerande. Troligen klipps de sista kopparledningarna år 2020, vilket betyder att den som har fast telefon eller ADSL-modem (som jag) måste överväga andra alternativ. Helst fiber förstås om KIT får som dom vill.

Jag förstår mycket väl fördelarna med fiberanslutning, men ser inga behov för egen del, åtminstone inte just nu. Fast 2020 är jag kanske i det skicket att jag behöver senior­ser­vice på distans? Dessutom är det inte helt gratis om man säger så.

Enda alternativet är mobilt bredband. Nackdelen med det är att ju bättre prestanda, desto kortare räck­vidd har signalen. Suck. Tur att vi får lite betänketid. Då kanske det dyker upp andra intressanta lösningar under tiden?

Ändrat uppfattning
På eftermiddagen idag var det träff i Lustläsar-gruppen. Vi inledde med en kort dis­kus­sion om årets nobelpristagare i litteratur (se gårdagens inlägg). Som avslutning på den läste en av deltagarna upp två av Bob Dylans sångtexter.

Då ändrade jag uppfattning. Det fanns både tanke och djup i texterna, så jag ber om ursäkt: Mr Dylan, I truly regret my prejudiced opinion”.

Knappt trott mina öron
När det var min tur att dela med mig av böcker jag läst sen senast ingick Isabel Fonsecas bok, Begrav mig stående, som jag nämnde i inlägget 23.9. Efter det uppstod diskussion om romerna och deras livsvillkor.

En annan kvinna och jag delade med oss av våra erfarenheter av romer och då råkade jag nämna en person vid namn. ”Va?!” utbrast en av damerna i gruppen. ”Var det HAN, honom känner jag ju! Vi gick utbildning samtidigt i Borgå”. Helt makalöst vad världen är liten ibland!

Det fick mig att leta efter personen i fråga på FB, men alla med rätt namn var för unga för att stäm­ma, så jag gav upp. Troligen är det hans yngre släktingar, men jag ville inte lägga näsan i blöt den här gången.