4.1 – Vardagligt och småfestligt


Jag har tagit ner skylten(!), sammanställt kursmaterial, följer två debatter och har haft besök. Mia är vän med snön.

Tagit ner skylten
Om jag verkligen hade tagit ner skylten skulle jag inte kunna skriva det här… Ett rikssvenskt slanguttryck för att dö/avlida. Så illa är det alltså inte, utan det handlar bokstavligen om en skylt.

SkyltEftersom vi redan är en bit in på det nya året kändes skylten med God Jul på ytterdörren lite passé. I förrgår tog jag ner den och stoppade tillbaka den längst bak i allt-möjligt-lådan i köks­skänken. Än så länge ligger jul­du­kar­na kvar, liksom julljusstaken, men snart blir dom också bortrationaliserade.

Kursmaterial
Det är visserligen ett tag till den 19.1 men fredagens regnväder och stormvindar inspirerade mig att göra i ordning kursmaterialet till kursen i styrelsearbete. Eller det kanske inte var vädret trots allt när jag tänker efter? 🙂

Hur vi ska hinna med allt på åtta lektionstimmar är en utmaning inser jag… I synnerhet om det blir mycket diskussioner, men då får jag i så fall lämna självstudiematerial till deltagarna. Er­fa­ren­­hets­ut­by­te är viktigare än teori tycker jag.

Två debatter
Jag följer två heta diskussionsämnen på FB just nu. Dels flyktingarna som hungerstrejkar utanför Östersund och dels vindkraftsdebatten här på ön. Båda framkallar lika upprörda känslor oavsett om man är för eller emot. Och de som inte tar ställning är antagligen i majoritet, men varken syns eller hörs.

Besök
Igår kväll dök skyddslingens syster upp helt otippat. En alltid lika entusiastisk, glad och optimistisk ung dam som är klar med sina studier och snart börjar sitt första ”riktiga” jobb.

Jag försökte skrämma henne med allt möjligt som kan inträffa när man jobbar som reseledare. Gäster som klagar på kackerlackor i rummet, som måste lösas ut från fyllecell eller som insjuknar akut osv. Hon bara skrattade och sa att hon tror att allt kommer att gå bra. Med den inställningen kommer det naturligtvis att göra det. 🙂

ÄrtsoppaI fredags SMSade jag till El-Tigerns fru och frågade om hon hade lust att äta middag på Udden nån av dom närmaste dagarna. Söndag passade bra meddelade hon.

Vi kom aldrig överens om nån tid, så hon såg lite konfunderad ut idag när hon såg mig ute i färd med att rulla tillbaka pirran efter vedhämtningen. ”Kommer jag fel dag?” undrade hon. Jag försäkrade att det var helt rätt dag och att jag var väl förberedd.

Hon hade fått välja mellan ärtsoppa och korvgryta. Hon valde soppan så jag behövde bara värma den och duka bordet så var middagen klar. Trots att julen är slut fick julporslinet ändå tjänstgöra, det såg festligare ut med tanke på den vardagliga anrättningen. Och självfallet fick hon kaffe och glass som dessert, vad annars? För att göra inram­ningen lite trevligare föreslog jag att vi skulle förflytta oss till södra sa­lon­gen för att inta den.

Så förflöt en gemytlig och pratglad söndagseftermiddag. Ärtsoppa är förstås ingen söndagsmat om man är lite konventionell, men det är ju inte jag och av allt att döma inte hon heller. Såna människor gillar jag. 🙂

Mia busar i snönMia är vän med snön
I morse täcktes marken av ett tunt vitt lager igen och på förmiddagen fylldes det på med stora, vita tussar. Stormen hade dragit vidare och solen gjorde en kort stund sitt bästa för att jaga molnen på flykten.

För syns skull skottade jag stigarna. Det fick Mia på lekhumör. Dom små snöhögarna som föll över kanten på snöskyffeln var jätteroliga att jaga och att plöja nosen i snön roade också den lilla damen. Bilden är från ett tidigare år men kroppsspråket gällde idag också.