18.12 – Från ömma tår till uppdatering


Igår trampade jag på ömma tår, träffade en bloggläsare och fick julkaffe, idag har jag uppvaktat och uppdaterat.

Ömma tårTrampat på ömma tår
I tisdags ställde jag en fråga till en person angåen­de mätvärden från årets sikt­djups­mätningar. Igår fick jag svar och en motfråga: ”Vad är det du nu anklagar (mig) för?”.

En annan herre tog lika illa vid sig när jag skickade en länk som han ogillade, fast i en lång utläggning om hur fel jag hade. Ändå hade jag inte påstått nåt, bara informerat om att det finns nya forsk­nings­resultat.

Fascinerande vilka reaktioner man kan få när man ställer en fråga eller i sin enfald tror att man kan bidra med nya fakta. Men ”anfall är bästa försvar” sägs det ju, så egentligen borde jag inte ha blivit överraskad.

Egentligen finner jag det rätt roande att vissa personer – ofta män – blir griniga när dom upplever att nån av deras heliga kor slaktas. Det säger också en hel del om deras personlighet. Den dagen man inte längre kan/vill ta till sig andra infallsvinklar eller respektera en avvikande åsikt har man i mina ögon stannat i utvecklingen. Hoppas verkligen att jag inte blir så inskränkt!

Träffat en bloggläsare
På väg till julkaffet jag var bjuden på igår, stannade jag till i butiken i Kärra för en del småinköp. Framför köttdisken stod en av mina trogna bloggläsare som genast när hon fick syn på mig frågade hur det var med Uddmor idag.

Helt sanningsenligt svarade jag: ”Prima som vanligt” och tillade att hon ju redan visste vad jag pyss­lade med så det behövde jag inte tala om. ”Ja, och Mia” replikerade hon. Alltid lika roligt att träffa livs levande läsare. 🙂

KakfatJulkaffe
I söndags kom Grisen/Tvillingen och jag överens om att jag skulle komma på julkaffe på onsdagen. Jag hade liksom tänkt tvärtom, men det örat ville hon inte lyssna på, så jag skojade med henne och sa att hon säkerligen hade mer kaffetilltugg att bjuda på än jag. Och det hade hon förstås.

Hon började med att servera en ny sorts glögg och hade dukat med arvegods i vardagsrummet. Sen bar hon in fat efter fat som skulle avsmakas. Hon lät som en yrkesbagare när hon förklarade vilka nyheterna var för i år och vad dom hette. Radiokaka till exempel och sylthorn som hennes mamma brukade baka.

Eftersom jag tillhör omnivorernas släkte var jag inte storbjuden den här gången heller. Det var nog tur att hon inte gick med på att besöka Udden. Här har vi det inte så hävt. 😉

Uppvaktat
Idag fyllde en av mina låtsaskusiner år. Via SMS fick jag besked om att jag var välkommen på kaffe klockan tre och halv fem skulle hon i väg och sjunga. Just så, raka besked ska det va’.

Jag tror bestämt jag var en halv minut försenad men ingen surade för det. Gästerna var inte fler än att vi fick plats runt köksbordet. Det passade mig utmärkt, jag ogillar som bekant stora sällskap.

Tjugo över fyra började vi dra oss tillbaka, men innan jag gick hann jag se och kommentera sånger­skans klädsel. Enligt direktivet var det svart och rött som gällde. När hon var färdigklädd såg hon som van­ligt ut som en stora­syster till sin dotter.

LMF-sajtUppdaterat
Eftersom programmet har varit hektiskt hela veckan låg jag efter med bland annat textpubliceringen på LMF-sajten. Efter att ha serverat Mia hennes eftermiddagsmål satte jag i gång och kl 18.22 fick styrelsen meddelande om den senaste uppdateringen. En del länkar återstår, men jag behöver mera kött på benen innan jag kan fixa till dom.