15.8 – Dagen som gick

Vi har haft sovmorgon, jag har läst en tråkig nyhet, klättrat på fasaden, blivit ”begåvad” med gurkor och fullgjort min skyldighet som hamnkapten.

Mia soverSovmorgon
Sen den dallrande hettan avtog är Mia aktiv på dagarna igen och har därför återgått till att sova en hel natt. Hon var visserligen upp vid fyrasnåret och knaprade i sig lite torrfoder men kom tillbaka och la sig efter det. Ända till tio över sju sov vi i morse. Faktiskt var det jag som vaknade först.

Skönt att sovordningen är återställd. Vi blev inte ens störda av regn eller åska så vi kunde sova ostört båda två.

Tråkig nyhet
I morse rann tårarna då jag läste på FB att Nemo inte finns längre. Han drabbades av problem med levern och gick inte att rädda. Så fruktansvärt sorgligt för matte, husse och hunden Siri. Nemo och Siri var bästa vänner. 😥

Klättrat på fasaden
Av alla knäppa idéer jag fått, ligger dagens påhitt högt upp på listan. Jag har länge sett med onda ögon på dropplisten ovanför sovrumsfönstret. Med åren har den blivit allt grönare och smutsigare så idag beslöt jag rengöra den.

StegeMin långa stege fanns nära till hands efter att sotaren använt den så jag reste den och tog med mig en borste och en hink med vatten. Jag är verkligen inte förtjust i höjder eller att klättra på stegar. Inte ens den här låga höjden tyckte jag var behaglig men nu hade jag ju bestämt mig.

Riktigt fint blev det. Ack hur länge… Vind och nederbörd lär snart omintetgöra min ansträngning.

Gurkpresent
Medan jag stod uppe på stegen och skurade hajade jag till av en kvinnoröst som sa hej. Jag drog ljudligt efter andan och vände mig om. Nere på marken stod en av mina grannar från slutet av vägen jag bor på.

Hon bad om ursäkt för att hon skrämde mig och förklarade att årets gurkskörd hade slagit alla rekord. Nu ville hon gärna dela med sig eftersom hon och hennes man redan hade lagt in fyra ämbar med gurkor. Jag kunde ju inte gärna tacka nej även om jag mycket väl mindes att förra årets in­lägg­nings­pyssel hade varit rätt avskräckande.

Å andra sidan blev inläggningen jättegod, så jag ska inte beklaga mig. Fram med tant Agdas recept igen och minska något på ättiksmängden så har jag ättiksgurkor för minst ett år framåt. Jättesnällt av henne att tänka på mig. 🙂

Fullgjord skyldighet
Som ”hamnkapten” har man vissa skyldigheter. Till exempel att se till att hamngästens båt inte sjunker på grund av regnvattnet. Under veckan har Udden fått totalt 44 mm regn, så risken fanns.

BåtarInnan jag tog min simtur som avslut på arbetsdagen tömde jag båda båtarna. Om mängden är mindre brukar jag inte engagera mig i sommargrannen psykologens båt, men nu var båda båtarna nästan halv­fulla med vatten och i värsta fall kommer det snart mer så jag kände plikten kalla.

Sen tog jag min lilla simtur och njöt av att få löga mig i min favoritsjö. Vattnet är fortfarande 22 grader varmt och känns lika skönt som ett par grader tidigare. 🙂