16.1 – Extra råddigt


Igår letade jag förgäves, idag har det varit en extra råddig dag.

Letat förgäves
Igår bestämde jag mig för att byta till vintergungstolsmattan. Den har moster sytt som en rya så den är varm och skön att sitta på.

Där jag senast förvarade den fanns den inte och ingen annan stans heller. Jag har alltså flyttat på den och glömt var jag har gjort av den. Högst antagligen ligger den nånstans på vinden så jag får fortsätta leta där.

FärdtjänstRåddigt
Innan jag åkte i väg till dagens besök hos mamma öppnade jag hennes post. Hon har blivit beviljad färdtjänst (ansökt 11.11.2013) och kan få ett personligt stadskort bara hon skickar in ett foto och skriver under blan­ket­ten som bifogades. I morgon får jag ringa ”beredaren” av ärendet och förklara läget.

FPA har beviljat ersättning för hennes reskostnader och betalar ut ersättningen till ett av vittnena på fullmakten som jag bifogade?!? Efter samtal till FPAs kundtjänst framgick det att ersättningen betalas ut till det konto som stod i ansökan och inget annat.

Troligen var handläggaren inte kunnig i svenska och trodde att vittnet var en taxichaufför eller den befullmäktigade. Damen i kundtjänsten (som pratade med lätt rikssvensk brytning) kunde inte heller förstå anledningen och förklarade det som ett misstag. Nåväl, huvudsaken att ersättningen hamnar på mammas konto.

Extra råddigt
När jag kom in till mamma noterade jag att hon fått toastol bredvid sängen. Bra att hon sagt till om den, men samtidigt sorgligt att se.

Hon satt och åt när jag kom, så rabarberkrämen jag hade med mig kom precis lagom. Jämfört med i förrgår var hon ändå råddigare så jag misstänkte genast att dosen värkmedicin hade ökats. Min misstanke bekräftades när jag pratade med en sköterska på vägen ut. Igår kväll hade mamma haft ont så hon hade fått en extra dos värkmedicin.

Jag förklarade varför jag frågade och då menade hon att man måste välja mellan två onda ting. Jag skyndade mig genast att tala om att det självfallet är viktigast att mamma slipper smärta, jag ville absolut inte ha nån ändring!

Mamma 2012

Mamma på Udden påsken 2012

Glädjande nog gick det bra att skoja lite med mamma idag också. Hon bad mig ta fram spegel och kam så hon fick kamma sig. ”Du ser, lite av det gamla livet återstår” kommenterade hon själv­ironiskt medan hon drog kammen genom håret.

Numera återstår bara enstaka testar längst fram på huv’et och kammen blev full av hår som vanligt så jag frågade om hon ville att jag skulle göra flätor? Hon var genast med på noterna och svarade: ”Ja, vill du göra det.”

Administratören gav mig en kopia av mammas journal från Helsingfors (enbart på finska förstås) när jag gick. Efter att ha läst den två gånger kom jag fram till att det är ett under att hon fortfarande är vid liv.

Jag var också råddigare än vanligt idag. Dels glömde jag starta motorvärmaren i god tid och dels hade jag glömt inköpslistan hemma insåg jag när jag kom till butiken i Kärra. När jag var nästan hemma kom jag på att jag hade glömt att köpa veckans TV-tidning.

Ofokuserad kallas det. Jag har ju verkligen inte mycket att hålla reda på, men mammas tillstånd ligger som en tung, våt filt över mig känns det som. All extra ­– och i många fall onödig – administration som rör hennes ärenden bidrar väl också.

Nu ska jag skriva ett mejl till överläkaren på Cancerkliniken som svar på hans brev angående mitt klagomål.