16.1 – Extremhuslig

Jag har nystrukna spetsdukar och nyupplagda yllebyxor, har bytt gardiner och fått mejlsvar.

Nystruket
Idag tvättade jag bland annat dukar och gardiner. Majo­ri­teten av dukarna bestod av mosters hand­virkade spetsdukar som jag tycker är så vackra. Medan hon levde spände hon alltid ut dom och stärkte dom efter tvätt. Så ambitiös är inte jag, även om jag inser att det vore en fördel. Dukarna blir klart mindre när jag nöjer mig med att stryka eller pressa.

Idag prövade jag att stryka dom direkt efter cen­tri­fu­ge­ringen, men jag vet inte om resultatet blev så mycket bättre? Men dom duger åt mig och Mia. Hon kollade att jag gjorde mitt bästa.

Två av dukarna åkte in i torktumlaren med resten av tvätten. Det var ett katastrofalt misstag! Den som är virkad i konstmaterial klarade sig hyfsat, men bomullsduken hade krullat i hop sig till oigen­kännlighet. Den får jag nog blöta och spänna ut.

Isytt och upplagt
Så länge det var dagsljus passade jag på att sy i knappen som lossnade från kappan och förstärka dom övriga. Dessutom behövde knappen på ett par av mina byxor flyttas. Sen kom jag i håg mina yllebyxor.

Då menar jag inte mamelucker vill jag förtydliga, utan vinterlångbyxor i ylletyg. Dom köpte jag på (Klingels) vårrea i fjol och nålade upp, men tyckte det inte var nån brådska att sy upp dom. Med nuvarande ca 10 minusgrader blev det plötsligt aktuellt. Mia deltog förstås i det arbetet också. 😀

Gardinbyte
I och med att jag bytte gardiner i vardagsrummet före jul, blev dom ljusa panelgardinerna ”lediga”. Det slog mig att dom säkert skulle göra sig bra i köket i stället.

Jag ångrade att jag hade hängt upp dom vinröda. Så länge det var mörkt nästan dygnet runt gick dom bra, men tack vare snön och lite längre dagar känns det viktigt att låta ljuset flöda in. Skillnaden blev markant. Köket är mörkaste rummet i huset, så ljusa gardiner behöver det vara.

Dom vinröda kunde få flytta till sovrummet i stället tyckte jag. I det lilla rummet finns det två fönster och där kan ljuset gott vara lite dämpat utan att det stör. Det innebär dess värre att jag behöver nya gardin­stänger. Dom gamla mormorsstängerna i trä är på tok för tjocka för gardinerna. Tänk att det alltid blir konsekvenser av alla nya val… Men det är väl logiskt egentligen.

Mejlsvar
Klingels kundtjänst skickade idag svar på mitt klagomål över knapparna som lossnar på löpande band i nya kappan: ”Hej, tack för ditt anmälan. Jag beklagar, att knapparna är sytt dåligt. Jag har krediterat 15,00 euro rabatt till din kundiformation. Hoppas att du är nöjd till beslutet.

Fantastiskt! Jag hade varken bett om eller förväntat mig ett gottgörande, men så klart tackade jag så mycket. Bra skött tycker jag. Nu är kunden nöjd och belåten igen och fortsätter säkert handla. 🙂

Från Unilever (Rexona) fick jag också svar. Pirjo på Konsumentkontakt bekräftar att deodoranterna innehåller aluminium – ”inte att förväxla med alun” hur nu nån kan göra det? – och avslutar mejlet med: ”Jag vidareframför dina önskemål om aluminiumfria deodoranter.

Jag hyser inga som helst förhoppningar om att dom tar hänsyn till mitt önskemål. Svaret tolkar jag närmast som ”jag hör vad du säger”, men då vet dom i alla fall att det finns minst en kund som inte köper deras produkter.