1.1.2012 – Inledning på nya året

Nytt år och nytt väder. Jag har inlett det nya året med att inviga ett förskottsarv, bekanta mig med byns första(?) elektriska stol, ta en månskenspromenad och överskatta min muskelstyrka.

Nytt år och nytt väder
God fortsättning på det nya året!

Igår på eftermiddagen började det snöa och temperaturen kröp ner under noll-strecket, som mest till -5,2 och idag fick vi till och med se solen några timmar. Helt fantastiskt! Det nya året har därmed inletts med vinterkänsla. Den blir tyvärr inte långvarig spår MI, redan före midnatt utlovas +1 och snöblandat regn.

Förskottsarv
När mamma kom till jul hade hon med sig en vinddress som hon inte längre använde och undrade om jag ville överta den. Det är sällan jag tackar nej till nåt jag gillar och som jag får gratis, så jag tackade förstås ja efter att ha provat den.

Elstolsbesiktning
Idag tyckte jag det var lämpligt att inviga dressen. Jag hade avtalat besök hos händige släktingen (självklart vid kaffetid :D) för att beundra hans ”elstol” och låna ett verktyg.

Vid ankomsten fick jag en presentation av den nyinstallerade elektriska toalettstolen. En fiffig och synnerligen miljövänlig sak. Förutsatt att elförsörjningen fungerar förstås.

Innan jag gav mig av hemåt bad jag att få provkissa i underverket. Jag följde noga föreskrifterna och konsta­terade att allt fungerade till belåtenhet. Inga el­stötar eller andra obehagliga överraskningar. 😉

Månskenspromenad
Klockan var bara fem, men månen stod redan högt på himlen när jag tackade och gick. Tack vare den och snön behövde jag inte använda ficklampan. Adventssjärnorna i professorns garage lyste så fint och det var tänt i husen jag passerade i ”centrum”.

Månskenet räckte också till för att läsa hälsningen i snön framför uthuset. ”Gott Nytt” stod det. Så klart hade nån varit och hälsat på medan jag var borta. Typiskt.

Besökaren hade också gått ner till sjön såg jag av spåren i snön. Han/hon trodde kanske att jag hade drabbats av akut depression och dränkt mig? Nä, usch, sånt får man inte skoja om!

Klent med muskelstyrkan
Med mig hem hade jag lånat en tång/avbitare som skulle förvandla en pensionerad trådhylla till ställ för diskmedel och svampar på diskbänken. Jag var helt säker på att jag skulle orka knipa av tråden, men där gick jag bet. Mitt grepp runt tången var för stort för att jag skulle ha den styrka som krävdes. Det enda jag åstadkom var ett fjuttigt litet jack. Eller så är tången möjligen för klen?

I bästa fall klarar ingen karl av det heller så jag får behålla mitt självförtroende ett tag till. 😀