4.11 – Så försvann den veckan

Min skrivare protesterar, jag har bytt sulor, registerbeskrivningen är klar, hårspray är prima. Idag fuskstädning och långbent besök.

Min skrivare protesterar
Sen flera dar tillbaka meddelar min Pixma MG 6150 att ”Bläckuppsamlaren är nästan full”. Att det finns en sån hade jag ingen aaaning om!

I måndags åkte jag till ”norra centrum” med den för att låta en tekniker åtgärda problemet. Jag fick återvända med oförrättat ärende.

Han kunde nog plocka i sär och plocka i hop skrivaren, men kunde inte garantera att den fungerade efter det.

I Åbo finns en auktoriserad Canon-verkstad, men enligt uppgift går reparationen loss på en hundring plus transportkostnader så jag struntar nog i det. Det får väl bli en ny skrivare så småningom. Den här har redan sju år på nacken.

Bytt sulor
Samma dag på förmiddagen sågs dom första snöflingorna dala ner och det låg ett tunt lager is längst in i viken som kylde svanarnas fötter. Golvet i huset kändes också kallare än vanligt.

Därmed tyckte jag det var bäst att övergå från sommarsulor till vinterdito i mina filttofflor. Tovade ullsulor gjorde susen!

Registerbeskrivningen klar
På tisdagen gjorde jag klar hemläxan till nästa skrivarträff och på onsdagen satte jag i gång med register‑ och dataskyddsbeskrivningen för väglaget. Förlagan var på finska så det gick trögt.

Arbetet fortsatte på torsdagen. På fredagen blev jag äntligen klar tack vare att byvandringen blev inställd på grund av regn. Inget ont som inte har nåt gott med sig. Styrelsen fick genast ett utkast för genomläsning till kommande möte.

Hårspray är prima
I torsdags hade jag kurs som vanligt. Tyvärr konstaterade jag att jag hade en ”bad hair day” när jag skulle göra mig i ordning.

Det är bara i nödfall jag tar fram flaskan med hårspray men det här råkade vara ett sånt. Efter lite pyssel och ett lager spray bedömde jag att frisyren fick duga. Tack och lov för hårspray!

Fuskstädning och långbent besök
Trots att det var söndag beslöt jag göra en snabbräd med dammsugaren idag. Mattorna i köket och verandan var ordentligt skräpiga.

Strax innan jag var klar, rapporterade Husse att hägern hedrade oss med ett besök i stranden så jag skyndade mig att hämta kameran. Stilig pippi eller hur?

2.11 – Blåsigt, blött och opålitligt

Stormen har bedarrat, Silverpilen har fått vintersulor, i kupén doftar det mat och jag har fått ett svar.

Slutblåst
Senaste dygnet har gardinerna fladdrat i vardagsrummet. Den sydliga vinden på 16 m/s och upp till 20 m/s i byarna betyder att Udden är nyventilerad. Trots plusgraderna krävdes en brasa i spisen för att hålla värmen i går kväll.

I morse hade vinden lugnat sig betydligt och ersatts av ösregn. ”Är det inte det ena så är det det andra” som ”förriga” kärringen sa. Fast med tanke på miljontals andra människor har vi inga skäl att klaga!

Vintersulor och -väder
En nytillkommen bloggläsare ifrågasatte (på Facebook) varför jag inte byter däcken själv? Jag kom­menterade med att föreslå att han kan få byta dom åt mig­. Men det ville han inte. Just det, så roligt är det alltså.

Jag tycker det definitivt är värt 28 € för att slippa byta dom och på det sättet bidrar jag både till sysselsättningen på ön och till företagarens överlevnad. Det är väl bra?

Lampan som händige släktingen för ett tag sen påpekade var mörk byttes i samma veva. Det jobbet fick jag på köpet såg jag på räkningen. I gengäld bidrog jag med tilltugg till eftermiddagskaffet för att fortsatt hålla mig väl med personalen. Vissa yrkeskategorier är det bra att fjäska för. 🙂

Fast nu blir det ju inte vinter förrän i slutet av december fick jag veta igår. Frissan upplyste mig om att nån väder-förstå-sig-påare var av den bestämda uppfattningen att vintern alltid kommer 12 veckor efter senaste åskan och den hördes senast den 30 september.

Jag tyckte bestämt jag hörde den mullra i förr­går kväll, men jag hörde säkert fel? Hoppas jag. Om jag hörde rätt, blir det inte vinter förrän i slutet av januari!

Hoppas dom tolv veckorna inte stämmer. Jag vill gärna ha lite snö och vintergrader redan den här månaden. Men det avgör förstås väder­kontoret som vanligt.

Matdoft
Doften av passion (från doftgranen) har bytts mot karelsk stek i Silverpilens kupé. Före däckbytet hämtade jag Kerstins fredagsrätt och ställde den på golvet i framsätet eftersom däcken upptog all plats baktill.

Jag hann också in på Kompis och handla innan jag hade tid på macken. När jag skulle ställa in kassen upptäckte jag att matförpackningen hade åkt så snett att en stor del av såsen hade runnit ut på mattan. Usch vad klantigt av mig att inte se till att den inte kunde tippa.

Dessutom var kabeln till kupévärmaren delvis ”marinerad” och brödpåsen jag hade köpt hos Kerstin var också sölig. Matkassen fick stå och svaja ovanpå däcken i stället.

Det finns ju lyckligtvis gott om regnvatten så nu är gummimattan rengjord och kabeln avtorkad. Jag sköljde alltså INTE kupévärmaren i vattentunnan. 😀

Svar
GSM-Store svarade på mitt mejl igår: ”Hej, vi beklagar fördröjningen! Vi har beställt ny tan­gent­bord åt er och den borde vara hos oss på måndagen eller tisdagen nästa vecka. Vi postar den åt er så fort vi fått den!

”Nästa vecka” verkar vara ett standardsvar. Att ordet tangent­bord är neutrum kräver jag inte att dom ska veta. Ordet ”borde” är värt att notera, på så sätt garderar man sig från att avge ett löfte.

Det skulle inte alls förvåna mig om tangentbordet inte ens var beställt när jag pratade med kollegan den 9.10. Han som också lovade leverans ”nästa vecka”.

I fortsättningen ska jag inte besvära den här leverantören med några fler inköp. Det finns säkerligen andra som kan lämna tillförlitliga leveransbesked eller förklara vad den långa väntetiden beror på. Att lämna kunden i ovisshet är oförlåtligt – oavsett vad man säljer.