Stormen har bedarrat, Silverpilen har fått vintersulor, i kupén doftar det mat och jag har fått ett svar.

Slutblåst
Senaste dygnet har gardinerna fladdrat i vardagsrummet. Den sydliga vinden på 16 m/s och upp till 20 m/s i byarna betyder att Udden är nyventilerad. Trots plusgraderna krävdes en brasa i spisen för att hålla värmen i går kväll.

I morse hade vinden lugnat sig betydligt och ersatts av ösregn. ”Är det inte det ena så är det det andra” som ”förriga” kärringen sa. Fast med tanke på miljontals andra människor har vi inga skäl att klaga!

Vintersulor och -väder
En nytillkommen bloggläsare ifrågasatte (på Facebook) varför jag inte byter däcken själv? Jag kom­menterade med att föreslå att han kan få byta dom åt mig­. Men det ville han inte. Just det, så roligt är det alltså.

Jag tycker det definitivt är värt 28 € för att slippa byta dom och på det sättet bidrar jag både till sysselsättningen på ön och till företagarens överlevnad. Det är väl bra?

Lampan som händige släktingen för ett tag sen påpekade var mörk byttes i samma veva. Det jobbet fick jag på köpet såg jag på räkningen. I gengäld bidrog jag med tilltugg till eftermiddagskaffet för att fortsatt hålla mig väl med personalen. Vissa yrkeskategorier är det bra att fjäska för. 🙂

Fast nu blir det ju inte vinter förrän i slutet av december fick jag veta igår. Frissan upplyste mig om att nån väder-förstå-sig-påare var av den bestämda uppfattningen att vintern alltid kommer 12 veckor efter senaste åskan och den hördes senast den 30 september.

Jag tyckte bestämt jag hörde den mullra i förr­går kväll, men jag hörde säkert fel? Hoppas jag. Om jag hörde rätt, blir det inte vinter förrän i slutet av januari!

Hoppas dom tolv veckorna inte stämmer. Jag vill gärna ha lite snö och vintergrader redan den här månaden. Men det avgör förstås väder­kontoret som vanligt.

Matdoft
Doften av passion (från doftgranen) har bytts mot karelsk stek i Silverpilens kupé. Före däckbytet hämtade jag Kerstins fredagsrätt och ställde den på golvet i framsätet eftersom däcken upptog all plats baktill.

Jag hann också in på Kompis och handla innan jag hade tid på macken. När jag skulle ställa in kassen upptäckte jag att matförpackningen hade åkt så snett att en stor del av såsen hade runnit ut på mattan. Usch vad klantigt av mig att inte se till att den inte kunde tippa.

Dessutom var kabeln till kupévärmaren delvis ”marinerad” och brödpåsen jag hade köpt hos Kerstin var också sölig. Matkassen fick stå och svaja ovanpå däcken i stället.

Det finns ju lyckligtvis gott om regnvatten så nu är gummimattan rengjord och kabeln avtorkad. Jag sköljde alltså INTE kupévärmaren i vattentunnan. 😀

Svar
GSM-Store svarade på mitt mejl igår: ”Hej, vi beklagar fördröjningen! Vi har beställt ny tan­gent­bord åt er och den borde vara hos oss på måndagen eller tisdagen nästa vecka. Vi postar den åt er så fort vi fått den!”

”Nästa vecka” verkar vara ett standardsvar. Att ordet tangent­bord är neutrum kräver jag inte att dom ska veta. Ordet ”borde” är värt att notera, på så sätt garderar man sig från att avge ett löfte.

Det skulle inte alls förvåna mig om tangentbordet inte ens var beställt när jag pratade med kollegan den 9.10. Han som också lovade leverans ”nästa vecka”.

I fortsättningen ska jag inte besvära den här leverantören med några fler inköp. Det finns säkerligen andra som kan lämna tillförlitliga leveransbesked eller förklara vad den långa väntetiden beror på. Att lämna kunden i ovisshet är oförlåtligt – oavsett vad man säljer.