Mia

av

14.8 – Innedag

Jag vet hur jag ska använda mina vasshögar, Udden har jämtländsk sommar, jag har skrivit på arbetsavtal och ägnat mig åt grafisk design. Mia gillar Croqs.

VassVassbruk
Igår kväll hjälpte jag vår ordförande (i Daphnia) att ominstallera mejlprogrammet och blev bjuden på middag. Bland många andra intressanta samtalsämnen kom vi in på (blad)vass.

Hon talade om att all vass hon bärgar lägger hon på planteringarna i trädgårdslandet. Dels som gödning och dels som ”mat” till krypen under jord. På väldigt kort tid försvinner vassen. För att demonstrera pekade hon ut genom vardagsrumsfönstret och talade om att vassresterna jag nu såg hade varit stora högar för ett par månader sen.

Förnämligt! Då ska mina två vasshögar också få börja göra nytta. Jag har länge funderat på vad jag kunde göra med dom. 🙂

Jämtländsk sommar
Sen i söndags har det varit jämtländsk sommar på Udden, dvs kallt (ca 15°) och blött. Idag har det regnat hela dagen så det var långbent och långärmat som gällde vid klädvalet. Efter lunch åkte fleece­tröjan också på och jag har nyss tänt en brasa i köksspisen.

Arbetsavtal
I dagens post låg ett kuvert från kommunen. Jag anade vad det innehöll. Mycket riktigt, det var dags att skriva under arbetsavtalet för höstterminen och boka in dag för lärarmöte. Definitivt ett tecken på att sommaren är slut. Suck.

Grafisk design
Större delen av eftermiddagen har gått till broschyrskapande och grafisk design. Vid mötet förra onsdagen visade jag styrelsen ett första utkast till broschyr/faktablad för Daphnia. Idé och layout tyckte dom var utmärkt, det var bara bildvalen som inte föll dom på läppen.

MusgömmaEftersom det var mitt förslag att göra broschyren har jag ingen deadline, men så klart ska den vara klar för distribution inom rimlig tid. Idag har styrelsen fått senaste utkastet till påseende så för­hopp­ningsvis återstår inte så mycket arbete.

Mia gillar Croqs
Förutom att Mia använder mina vinter-Croqs som klösbräda(!) fungera dom också som bytesförvarare. När hon inte längre har lust att jaga sitt byte runt köksgolvet, bär hon det till skohyllan och släpper ner det i ena dojan. Det gäller alltså att ta en titt in i skorna innan man stoppar ner fötterna. 😀

av

12.8 – Förändringar

Tranorna börjar röra på sig, jag har börjat med guidade roddturer och man behöver nästan mössa och vantar. Mia har nya rutiner.

Tranor
Igår på förmiddagen flög fyra tranor på låg höjd västerut över Udden. Så klart hade jag inte kameran till hands, annars hade jag fått en pangbild.

När tranorna börjar röra på sig är det ett av tecknen på att sommaren oåterkalleligen är till ända. Dom stora flockarna ger sig av framåt oktober och då blir jag gråtfärdig. Sen får vi inte se dom förrän i april nästa gång. Men hellre det förstås än att dom hungrar och fryser ihjäl!

Vit näckros 2Guidad roddtur
Den ena av gårdagens kaffegäster hade aldrig sett vit näckros på sin växtplats så jag föreslog om­gående en roddtur. Efter en viss tvekan vann förslaget  gehör och blev mycket väl mottaget när dom vita skönheterna väl låg inom synhåll.

Det föreslogs att jag kunde börja med guidade roddturer för dom som är intresserade av flora och fauna i vid sjön. Faktiskt kan jag tänka mig att den miljön skulle vara oerhört exotisk för nån som aldrig har vistats vid sötvatten i Skandinavien, men frågan är hur man når den turistgruppen? Annonser i Saharas Allehanda kanske? 😀

Mössa och vantar
I morse hade nattens avlägsna åskväder ordnat till det så att termometern hade fastnat på 14,2 grader klockan 8.40 och det regnade. Vinden var dessutom frisk så det kändes obehagligt kallt jämfört med tidigare dagars temperaturer. Det räckte inte längre med varmaste bikinin, full klädsel plus mössa och vantar behövdes snarare.

Så småningom fick solen övertaget och det blev något varmare, men den sköna värmen som vi är bort­­skämda med infann sig aldrig. Dess värre är det ju inte så mycket annat att hoppas på längre.

Mia har nya rutiner
Igår frestade Mia på mattes nerver rätt hårt. Hon gick ut strax efter åtta och återkom först fem timmar senare, slängde i sig mat och försvann ut igen. Kvart i sju gick jag ut och lockade på henne. Det är helt OK att hon går sina egna vägar bara hon visar sig med jämna mellanrum och helst mindre intervall än fem timmar!

Mia i soffanHon kom nästan genast när jag ropade. Hon sprang som om hon hade ett blodtörstigt monster efter sig och tittade oroligt upp mot skogen när jag tog henne i famn. Det tog en god stund innan hon började spinna som hon brukar.

Troligen hade hon registrerat fara å färde och antingen hållit sig gömd eller fått hemvägen avskuren. Det hindrade henne inte från att gå ut en sväng på nytt efter att ha fått mat, men hon var tillbaka redan halv nio och la sig på soffan som vanligt när hon gör kväll. Skönt.

Den tidiga ingången betydde å andra sidan att hon var utvilad och rastlös tjugo över fem i morse. Jag fick respit i tjugo minuter men sen fick jag lov att släppa ut henne.

Eftersom det regnade ville hon snart in igen och gav så småningom upp försöken att få upp matte ur sängen. Matte hade nämligen en del sömn att ta igen efter nattens åskmuller och störtregn. En sån där lampan-tänd-natt med andra ord.

Tydligen har jag ändå gjort mig förtjänt av en ”present”. Nån gång under dagen har hon tagit in en näbbmus till mig. Just nu gömmer den sig i hörnet bakom brandsläckaren. Eller så har hon kanske sparat den som tidsfördriv till i kväll?

av

På böljan den blå


Mia på sjön!

Tro det eller inte – Mia har åkt roddbåt idag! Hon följde som vanligt efter mig ner till stranden och efter en del övertalning hoppade hon ombord. Det blev för all del en kort sjöresa. Efter ett tiotal år­tag blev svansen dubbelt så tjock då hon hade konstaterat att hon var omgiven av vatten på alla håll. Hon började låta som när hon åker bil så jag tog henne tillbaka till bryggan.

Men hon var heller inte nöjd över att jag lämnade henne och rodde i väg på veckans mätuppdrag… Hennes övergivna jamande hördes en lång stund. Hon tycker antagligen att det är farligt för mig också att ge sig ut på sjön.

Mia på bryggan

Hon var desto gladare när jag kom tillbaka. Hon hade väntat i stranden och la sig på bryggan för att bli kelad med. Hon åmade sig så hon till slut ramlade ner, men hade turen att landa i strand­vege­tationen i stället för i vattnet. 🙂

av

24.7 – I vatten och värme

Jag har vinkat av mamma, städat, blivit utmattad, fått färsk fisk och träffat en gädda. Mia ogillar värmen.

Mamma avvinkad
Igår eftermiddag åkte mamma tillbaka till sta’n. Så fort gick den veckan. Lite trist att vädret inte var varmare dom senaste dagarna, men det är ju inget man kan beställa.

När jag kom hem efter att ha lämnat av henne vid bussen kände jag mig ”upphängd och nersläppt” på nåt vis, men piggade upp mig med en mugg kaffe och tog i tu med disken innan jag så småningom sjönk ner i TV-fåtöljen. Kvart över tio kom Mia in och väckte mig, sen gick vi och la oss.

NystädatNystädat
Efter förmiddagens sedvanliga rutiner i min makliga takt bestämde jag mig för att tvätta bad­rums­mat­torna och torka golvet. Det var verkligen på tiden.

Golvytan är synnerligen begränsad, men det är ändå bökigt att komma åt att torka eftersom det står prylar i vägen överallt. Värst är det att komma åt bakom vattenpumpen så där brukar jag fuska. Men inte idag, nu är det rent där också.

Utmattad
När jag hade städat klart och hängt badrumsmattorna på tork ringde jag Grisen/Tvillingen i avsikt att locka henne på te i bersån så länge det fina vädret håller i sig. Hon ställde sig positiv till förslaget men hade fullt upp fram till söndag. Jag blev alldeles utmattad när jag hörde allt hon skulle ha för sig dom närmaste dagarna.

Vi kom överens om att höras av i slutet av veckan. I fall hon inte skulle i väg på födelsedagskalas kom hon gärna sa hon. Med det digra programmet kan hon verkligen behöva en ledig dag.

Färsk fisk
I kväll dök han upp igen, storfiskar’n med stora hjärtat. Han tänkte hämta färsk fisk till mamma och mig sa han, men fick förstås besked om att hon redan hade åkt. Lyckligtvis hindrade det inte honom från att överlämna två abborrar som jag tacksamt tog emot, så i morgon blir det fiskmiddag. 🙂

Läge för bad
Redan igår eftermiddag kändes det varmare i luften och strax före nio i morse stod ter­mo­me­tern på 18,9°. Den utlovade värmen från öster har nått Udden.

Bildkälla: http://lnu.se

Jag har inte kollat temperaturen under efter­middagen men den räckte gott och väl till för ett dopp i sjön. I vattnet var det 23° så det kändes bara skönt att sjunka ner i böljan den blå.

När jag kom ner till stranden hörde jag ett ljudligt plaskande, antar bisamråttan var i farten, och vid bryggänden lurade en gädda. Den minsta jag nånsin sett (dock dubbelt större än den på bilden). Först trodde jag det kunde vara en av dom utplanterade gösarna, men efter en grundligare titt kände jag igen huvudform och färgteckning.

Gäddan var inte ett dugg skrämd av min närvaro, den låg kvar fast jag viftade med handduken och rörde mig på bryggan. Så småningom vände den stjärten till och gled i väg i sakta mak. Om man är rovfisk kan man ju inte låta sig skrämmas så lätt.

För varmt för Mia
Stackars Mia, nu är det på tok för varmt för henne igen. Efter morgonjakten har hon mest legat i skuggan fram till dess att solen började försvinna bakom trädtopparna.

Mia i skuggan

av

12.7 – Gammalt och nytt

Jag har varit glömskare än vanligt, sett presidentens kusin, hämtat nya kannan och besökt en smutsig matbutik. Mia har haft otur.

Glömskare än vanligt
Igår åkte jag till Dalsbruk och uträttade alla ärenden utom ett av dom absolut viktigaste! Jag glömde helt att jag skulle hämta siktdjupsmätaren i Turistinfon. Alltså blev det en ny tur idag.

Bildkälla: yle.fi

Presidentens kusin
När jag lämnade in loppisgrejerna igår undrade inne­hava­rinnan om jag inte hade smycken att lämna i år? Hon hade sålt slut på dom hon hade och ville gärna ha ”lite snyggare”. Trevligt att höra. Hon efterlyste också vardagstoppar och brödassietter.

Igår kväll inventerade jag smyckesförrådet och plockade fram ett antal alster som jag kunde tänka mig att avstå ifrån och botaniserade i garderoben. Några brödassietter kunde jag inte uppbringa, men väl en bordslampa.

Då jag överräckte kläderna la hon dom snabbt på en stol bakom sig och viskade konspiratoriskt att det var en dam inne i affären som helst inte fick se dom. Jag fattade ingenting, men drog slutsatsen att det var nån som var rädd för konkurrens.

När damen i fråga och hennes sällskap hade gått ut, fick jag förklaringen. Damen var presidentens kusin och ville lämna festkläder till försäljning men hade fått nej. Så när jag kom med mina plagg kunde det ha blivit pinsamt.

Fest- och finkläder är inget som går åt på loppis blev jag upplyst om. Damen hade tydligen försökt sälja dom själv när det var kvällstorg men inte sålt ett enda plagg.

PressokannaNy kaffekanna
Heder åt Wuorio igen. För ett tag sen kraschade jag min lilla pressokanna i glas och behövde alltså en ny så jag gick in till Wuorio igår. Nån sån hade dom inte, men sommarbiträdet kollade om det fanns i Kimito och bad dom skicka ner en.

Idag hämtade jag den och blev glatt överraskad. Den här var i samma storlek som den gamla och dessutom i rostfritt stål – omöjlig att slå sönder med andra ord. Finfint. 🙂

Smutsigt i butiken
Trots att jag handlade igår, behövde jag några grejer till från matbutiken. Det första jag såg när jag kom in var att golvet var lortigt och varukorgarna likaså. Det kändes väldigt ofräscht tyckte jag.

Visserligen har det inget med varukvalitén att göra och det fanns förmodligen en godtagbar förklaring men på min tid var det minsann annan ordning. I Ann-Majs butik (i början på 70-talet) torkades golven varje kväll efter stängning och alla kyldiskar tömdes och torkades ur.

I ärlighetens namn ska medges att butiksstorleken då var en helt annan, men att ge avkall på hygi­enen är inte bra. Förhoppningsvis var det en tillfällig lapsus.

Mia har haft otur
Stackars Mia, idag har hon haft otur. Först åt hon en ödla som inom några minuter kom upp tillbaka, sen stängde jag in henne på vinden och till råga på allt trampade jag henne på svansen i misstag.

Lyckligtvis förlät hon mig och spann som vanligt när jag tog upp henne i famn. 🙂

Mia på trappan

av

5.7 – Bersådukning och snokjakt

Jag har haft besök, installerat en skrivare och insett varför det är så grönt i potatislandet. Mia har snott en snok.

BlombukettBesök
Några minuter före utsatt tid (13:56 för att vara exakt) parkerade gårdagens kaffegäster. Punktlighet är en dygd. 🙂

Med sig hade dom en härlig blombukett och en flaska rosé som jag mottog under milda protester. Tänk att det fortfarande är så svårt att bara bli glad, tacka och ta emot utan att känna sig skyldig att ”ge igen”?

Vädret medgav ”bersådukning” var vi överens om – visserligen molnigt, men vindstilla och 22 grader varmt. Innan vi hade pratat färdigt föll ett par regnstänk men mer än så blev det lyckligtvis inte.

Skrivarinstallation
När besökarna hade åkt, rafsade jag snabbt i hop det jag skulle ha med mig och kastade mig i Silver­pilen. Jag skulle vara hos frissan klockan fem och hann med tre minuters marginal.

Efter frissan hade jag lovat hjälpa före detta grannen installera en begagnad skrivare. Jag var för­be­redd på minst en timmes jobb men för en gångs skull var det smärtfritt och gjort på fem minuter. Dock är inte samtliga skrivarfunktioner tillgängliga eftersom jag inte hade tillgång till programvaran som följer med skrivaren.

Som tack för hjälpen blev jag bjuden på plättar med rårörda blåbär och vaniljsås. En generös ersätt­ning för det lilla jag gjorde.

Grönt i potatislandet
Innan gästerna dök upp igår ”vittjade” jag jordgubbslandet och tog en titt på potatisstånden. Jättefina och gröna var dom ända tills jag upptäckte att det bara berodde på åkervindan som hade brett ut sig i oändliga slingor.

SnokNär jag hade rivit bort det mesta var det inte alls lika grönt och på sina ställen ganska glest mellan stånden. Suck. Tur att jag inte är beroende av mina odlingar.

Mia på snokjakt
För en liten stund sen hörde jag Mia jama och öppnade köksdörren intet ont anande. Mellan tänderna hängde en lång orm, en snok den här gången.

Den är nu förpassad till syrenbuskarna och kommer förmodligen att överleva. Ormar, speciellt snokar, är fenomenala på att spela döda har jag lärt mig, så jag är ganska säker på att den klarar sig. Fast risken är förstås att Mia hittar den på nytt.

av

25.6 – Svettigt

Igår var det inget väder, idag har det varit desto mer. Boet är klart, julhyacinten blommar och på ålder­doms­hem behöver man inte diska. Mia stretchar på hög nivå.

MeddelandeMaxvärme
Igår hade vädersajten fått värmeslag eller nåt, idag har jag nästan också fått det. Redan klockan 10 stod ter­mo­metern på 25° och fyra timmar senare på 28°. På Hasselbacken där vi intog efter­mid­dags­kaffet nådde den 31° innan vi åkte hem. Långt över min smärtgräns.

Vilken tur att jag envisades med att klippa gräset igår kväll (efter en lång tupplur i hammocken) så jag slipper svettas av den anledningen. Inte ens vattnet svalkar längre – 24 grader enligt ter­mo­me­tern vid bryggan. Men det är förstås inget bestående, redan i morgon utlovas något svalare väder.

Boet klart
Om man är geting och bygger boet intill ett rör blir det automatiskt en viss storlek. Antingen var bygg­mästaren ovanligt smart eller så missbedömde han avståndet till röret.

Byggprocessen på dasset har i år försiggått sen den 19 maj och nu kolliderar boet med venti­la­tions­röret. Men det går förstås att bygga ut åt andra hållet.

Getingbo

Julhyacint
Krolliljan har slagit ut, liksom min röda kaprifol och pionen som jag har väntat på dom senaste 20 åren eller mer är också på väg att slå ut. Och så en av julhyacinterna. Fast den ser inte riktigt ut som i julas förstås. Den blå kompisen blommade också för ett tag sen med en lika liten blomma.

Tyvärr brukar dom inte klara vintern. Det är väl inte meningen, annars får blomförsäljarna inte sälja nya. Det finns förstås hyacinter som övervintrar men jag har inte brytt mig om att köpa några, det får räcka med alla andra knölar jag har stoppat ner.

Hyacint

Diskbefriad
Igår när mamma diskade (frivilligt) för tredje dagen i rad, påpekade hon att man inte behöver diska på ålder­doms­hem. Udden är alltså inte riktigt kvalificerat för titeln trots allt.

Det är ju förresten en ypperlig idé! Om jag flyttar in på hemmet slipper jag diska!! Undrar om dom har nån undre åldersgräns? 😀

Stretching
Mia är noga med att stretcha med jämna mellanrum. Oavsett på vilken höjd hon befinner sig.

Mia stretchar 2

av

14.6 – Idé med regn

En god idé är förverkligad och växtligheten har fått släcka sin törst. Mia har intagit regn­väders­tillhållet.

Förverkligad idé
För snart ett par veckor sen (se inlägg 3.6) blev Filosofen serverad te i bersån och kläckte en god idé förutom räcket till bryggan. Varför inte göra ett staket runt terrassen i bersån? Han sa att han gärna gjorde jobbet.

Jag såg mest det praktiska i idén. På så sätt skulle buskarna hindras från att ”falla in” och begränsa utrymmet, så jag accepterade förslaget. Igår blev det verklighet (se gårdagens inlägg).

Regn 2Fram på förmiddagen hörde jag ett par konstiga dunsar och gick ut i verandan för att se vad Mia nu hade för sig. Mia syntes ingenstans, det var i stället bygg­mästa­ren som lastade av Stora Fården framför bersån.

Dom slutliga delarna av arbetet hann inte avslutas förrän det välsignade regnet kom, så vi enades om en ny arbetsdag när regnet upphört. Riktigt fint blir det.

Äntligen regn
Regnet hade förstås kunnat hålla sig nån timme till med tanke på byggarbetet, men oj vad väl­be­höv­ligt det var! Gräset var redan brunt på många ställen, potatisen och många andra växter stönade uppgivet.

Klockan nio i morse tömde jag 14 mm ur regnmätaren och idag har regnet fortsatt fram till för nån timme sen, vilket gav 6 mm till. Helt perfekt!

Regnväderstillhåll
Solstolen i verandan är en populär sovplats när det är regnväder. Då är man halvvägs ute och halv­vägs inne tycks Mia resonera. 🙂

Mia i solstolen