29.12 – Så där ja!

Julhelgen är över, jag har satt rekord och remonterar. Nästa år blir det andra bullar! Kanske?

Julhelgen över
Julhelgen firades på samma sätt som i fjol, med lika många maträtter om inte fler, fast med ett undantag: Jag gjorde Husse sällskap till julkyrkan. Det var ett antal år sen sist, vilket märktes på att instrument och musik hade moderniserats.

Moderniseringen var mest på ont. Antagligen är jag väldigt konservativ. När tonerna av Feliz Navidad hördes som avslutning reste sig nackhåren nästan. Melodin är helt OK, men kändes verkligen inte rätt. Våra gamla, hederliga julsånger och ‑psalmer ska de’ va’!

Det visade sig att jag hade varit ruskigt snäll under året. Att jag också i år sa att jag varken vill ha eller ger några julklappar var det ingen som brydde sig om.

Eftersom vi avslutade julaftonen på Udden blev det dubbla julklappsutdelningar i och med att vi inte var med vid utdelningen i Tallmo. Tack igen för alla goda, nyttiga och fina klappar! 🙂

Så länge fostermor levde var det tradition att äta kalops och blandad frukt-kräm på juldagen, men eftersom vi åt i Tallmo också då, fick rätten vänta till Annandag jul. Även om jag inte har mycket till övers för traditioner i övrigt är julmaten ett undantag. 🙂

Rekord
Jag kan inte minnas att jag nånsin i hela mitt långa liv (nå, allting är relativt) har lagat mat en hel eftermiddag, men det gjorde jag idag. För att inte vara oartiga mot gästerna på nyårsafton beslöt vi förbereda maten så långt det var möjligt.

Igår tillredde Husse mellanrätten och jag förberedde nattmaten. Idag blev en varmrätt och desserten klar. Nu återstår bara att tillreda för­rätt, den andra varmrätten (vi serverar två), förutom potatisen som ska kokas förstås.

Remonterar
Språkriktighet är ett av Husses och mina gemensamma intressen. Idag blev det tal om sanering/renovering eller remont som (felaktigt) användes i våra trakter förr. Numera vet väl dom flesta att en remont är en (oinriden) unghäst.

Men att remontera och en remontant är nåt helt annat. Husse hittade genast en praktisk tillämpning: ”Man kan väl säga att du remonterar.” Visst var det ett gulligt exempel? 🙂

Andra bullar
Jag fattade ett radikalt beslut gällande bloggen innan jag somnade härom natten. Från och med nästa år blir det slut på långa ha­ranger och den digra ämnesfloran i ett och samma inlägg. Eller inte?

Som jag tidigare nämnt, avviker min blogg från det vedertagna sättet att blogga eftersom mina inlägg snarare är att betrakta som en dagbok. Fast om man ska tro Wikipedia är jag ändå inte ute och cyklar, en blogg kan också vara en ”nätdagbok”.

Så nu greps jag av beslutsångest… :-/ Vi får se hur det blir nästa år. 🙂

Gott Nytt År från oss alla på Udden!

25.12 – En högst ovanlig jul

Dagarna före jul var sällsynt hektiska och årets julfirande har varit klart annorlunda.

Sällsynt hektiskt
Dom senaste åren har dagarna före jul varit mer eller mindre som alla andra dagar i och med att jag firat julen tillsammans med Mia. I år blev det ruschigt värre.

skinkorTill skillnad från föregående år, bestämde jag mig för att plocka fram julpyntet i början på veckan och pla­ce­rade successivt ut tomtar här och där – trots att det blev märken i dammet. På onsdag eftermiddag fick vi sätta oss vid dukat kaffebord hos Grisen/Tvillingen och i torsdags skulle skinkorna avhämtas i Bjärnå.

Det tänkta 2-månaders jubilerandet byttes ut mot hosta och snuva. Husse insisterade på att dela med sig av sin förkylning så champagnen får vänta till en annan gång.

På fredagen fick jag för mig att jag nog skulle julstäda trots allt och skinkan skulle kokas. Spadet från rull­syltan som kokades dagen innan kunde därmed återanvändas. Och plötsligt var det julafton.

Annorlunda julfirande
Strax före fyra på julafton anslöt jag mig till sällskapet i Tallmo, där Husse redan befann sig. Eftersom jag hade fått träffa dom flesta redan innan, kände jag mig inte helt bort­kommen.

Ganska exakt klockan fem satte sig nio personer vid det färdigdukade julbordet i ”salen”. Sortimentet kunde  vilken restaurang som helst ha varit avundsjuk på, jisses vilket urval! Av utrymmesskäl fick ”ung­do­marna” sitta i köket, så totalt bestod matgästerna av 14 personer. 13 fler än jag är van vid. Ja, och så fyra hundar förstås.

Julbord "under arbete"

Julbord ”under arbete”

Att smaka på alla rätter var fullständigt otänkbart. Jag höll mig därför till fiskrätterna, men lyckades också klämma ner en halv skiva rullsylta och dito rökt skinka.

Kaffe/te, med tilltugg förstås, serverades så snart den kopiösa mängden disk var överstökad. För att framstå i god dager åtog jag mig att torka en del, sen satte jag mig på soffan bredvid Husse och umgicks med hans syster och svåger tills det var dags att åka hem till Mia.

Idag firades ett barnbarns födelsedag på för­mid­dagen, vilket betydde tårta förstås. Den hade Husse ”ställt till”. Han har oanade resurser vår Husse. 🙂

Efter en paus på några timmar som jag utnyttjade till att diska(!), var det dags igen. En repris på går­dagens sortiment stod uppdukat fem minuter i fem. Kockarna och kall­skän­korna höll tiden idag också.

Och efter det en ny diskomgång givetvis. Den här gången torkade jag allt som behövde torkas. På så sätt fick jag chansen att bli närmare bekant med Husses systerdotter som åtog sig uppdraget idag också.

Som avslut på middagen vanka­des fruktkräm med vispgrädde som la sig som bomull kring dom allt mer tilltagande kärlekshandtagen.

Efter desserten tackade vi för oss och avvek för att mata och släppa ut Mia som varit instängd i fyra timmar. Det behövdes förresten också eld i spisen och kakelugnen. Den friska vinden hade gjort sitt bästa för att kyla ut Udden trots plusgraderna.

Nu hostar och nyser vi således på Udden igen och hoppas att vi inte smittat ner dom övriga julfirarna!

26.12 – Julfirande och tö

Julen är förbi och det har blivit plusgrader.

Julafton
Efter frukost på julaftonsmorgonen klädde mamma granen och runt lunchtid fick Udden besök av både stora och små julgubbar. Klapparna hopade sig under var­dags­rums­bor­det. Vår gran är nämligen av bordsmodell så under den går det inte att lägga några större paket.

JulgranPå grund av det ymniga snöfallet övergav vi idén att åka till gravarna med ljus på eftermiddagen. Vi värmde glöggen i stället medan vi väntade på att skinkan skulle bli färdig och plockade fram alla go’saker som fanns i kylskåpet.

När vi hade gjort heder åt anrättningarna och dukat av bordet blev det julklappsutdelning. Den tog sin runda tid, både mamma och jag hade varit väldigt snälla under året. Mia fick förstås också en jul­klapp. 🙂

Juldagen
Gårdagen var lugn och stillsam. På juldagen får man ju inte gå och hälsa på nån om man inte är bju­den och vi hade varken fått nån inbjudan eller bjudit in nån, så vi umgicks på tu man hand – eller tre om man räknar med Mia.

Julannandag
Idag hade jag det dubiösa nöjet att skotta snö igen efter gårdagens paus. Mängden var inte så stor men framkallade ändå svettpärlor så småningom. Silverpilen behövde också putsas på nytt.

Under tiden dukade mamma fram lunch/middag och vid tre-snåret åkte vi i väg på eftermiddagskaffe och lite social samvaro. Också en lugn och skön dag med andra ord.

Plusgrader
Visserligen talade väderprognosen om att vi skulle få blidväder, men att temperaturen från morgo­nens -14 skulle stiga till -0,4 bara på nån timme var vi verkligen inte förberedda på. När vi var på väg hem efter kaffet kändes det nästan sommarvarmt.

Sen dess har det duggregnat och fallit blötsnö. Det tycker jag är himla onödigt eftersom det bäddar för halkigt före. Jag ska för all del bara åka och lämna av mamma vid bussen i morgon, men vill gärna ta mig fram och tillbaka utan missöden.

28.12 – En annorlunda jul

Julen är överstökad och förhållandena på Udden har återgått till det normala.

Julfirande
Julmiddagen blev rätt sen men smakade lika bra för det. Efter maten drack vi kaffe och till det bjöd mamma på en souvenir från Italien – sambuca som jag gillar skarpt.

Parallellt med kaffet hade vi julklappsutdelning. Med tanke på att vi inte skulle ha några jul­klappar i år (heller) blev det förvånansvärt många paket. 😀

Juldagen förflöt lugnt och stillsamt. På kvällen hade vi en glöggbesökare som underhöll oss fram till sängdags. Sen var det slut på lugnet.

Orkanvindar och elavbrott
Natten till julannandag blev orolig. Jag vaknade i omgångar av stormen som tjöt i knutarna och vind­ilen som försökte slita av taket. Mia ordnade tidig väckning som vanligt så jag klev upp framåt halv åtta och satte på morgonkaffet.

Tio minuter senare blev det mörkt, strömmen gick. Stormen fortsatte med oförminskad styrka under dagen men lyckligtvis blåste det från nordväst så Udden hade lite skydd av skogen. Efter några timmar stod det klart att elavbrottet kunde bli långvarigt.

Middagen fick tillredas på vedspisen som också fungerade som värmekälla, vatten hämtade jag från sjön. Framåt eftermiddagen var dricksvattnet slut så jag kokade sjövatten. Vi konstaterade att det smakade lika bra som brunnsvattnet. Kvällen tillbringade vi med kortspel. Fast det var inge’ roligt, mamma vann båda omgångarna. 😉

Gårdagen gick i samma tecken. Hämta ved och vatten, laga mat på vedspisen och ut på dass. Ve­ran­dan fun­ge­rade som kylskåp. För att få lite ljus över diskbänken skruvade jag en krok i den gamla dörrlisten för att kunna hänga upp ficklampan och fyllde på ved- och vattenförråden.

18.40 glimtade elen till några gånger och fungerade fram till kvart i tio, sen var det klippt igen. Ingen av oss hade lust med mera kortspel så vi la oss tidigt. Det fungerade utmärkt att läsa i skenet av pann­­lampan, det testade jag redan kvällen innan, så jag fick min sedvanliga lektyrdos innan jag somnade.

Kvart i två i natt vaknade jag av att mamma var på toa och meddelade att strömmen var tillbaka. Skönt det då även om det inte gick nån nöd på oss.

Vilken lyx att få tappa vatten ur kran och ha ordentlig belysning i morse! Och inga skador på tomten, både eken och granen står lika stolta som tidigare. Det var bara några grejer på trappbordet som hade rasat i golv och gått sönder, men jämfört med vad stormen har ställ till med på andra håll är det verkligen inget att gnälla om.

Enligt dagens tidning är det många som får vänta på el till efter nyår, stackars människor. Jag kan bara ödmjukt tacka all goda makter som har vakat över och beskyddat oss.