bersån

av

8.5 – Ovanligt stimmigt

Jag har haft besök, varit på födelsedagskalas, gratulerat mammor, kombinerat datorsupport med mat och njutit av konsert i bersån. Mia är lättlockad.

TekoppBesök
Igår hade jag som vanligt tebesök. Mia begåvades med en hel kartong torkad fisk och bullpåsen saknades inte heller. Sommarvädret håller i sig så vi satt och filosoferade i bersån medan vi intog varma drycker med dopp.

Ett tag halkade vi ner i dystra framtidsutsikter… Hur ska vår planet överleva? Vad resulterar konti­nen­tal­för­skjut­ningen i? Hur länge är det tills solen dör? Men vi tog oss upp igen och pratade snart om gladare ämnen. T ex mössöron, ugglor och annat naturnära. Som vanligt ett trevligt besök.

Födelsedagskalas
Både händige släktingen och fru grannen fyllde år igår. Tillsammans blev det hela 125 år. Eftersom jag hade missat inbjudan på byns anslagstavla, nöjde jag mig med att gratulera händige släktingen på distans, men knallade över till fru grannen efter avslutat tebesök.

Till all lycka bjöd hon bland mycket annat på en smaskig paj. Vid det laget var jag vrålhungrig så den satt fint. Fint var också hennes nyuppförda växthus! Till skillnad från mig är hon begåvad med gröna fingrar och odlingskunskap så om nån månad ser vi säkerligen resultat.

PåskliljorGratulerat mammor
Eftersom jag ändå skulle passera kyrkogården idag, beslöt jag föra några påskliljor på mina mammors grav dagen till ära. Praktiskt att ha två mammor i samma grav.

Datorsupport och mat
När jag kom fram till min destination gratulerade jag också en mamma. Daphnias ordförande behövde hjälp med en fil som fått fel format och inte gick att öppna.

Under tiden jag fixade med filen anlände hennes dotter och svärson in spe för att laga mat. Dator­supporten inkluderade mat den här gången. Både en fiskrätt och en kötträtt. Undrar när jag åt stekt gädda senast?? Som pricken över i serverades örter från egen odling och rårörda lingon. Jätte­mumsigt!

Konsert i bersån
Vi hade kommit överens om att dricka kaffe och te på Udden så vi bänkade oss förstås i bersån efter avslutad husesyn. Idag var det nämligen också sommar.

DragspelEftersom ordförandens dotter och svärson är skickliga musikanter blev det underhållning på dragspel och fiol när vi hade druckit ur. Just idag berörde musiken mig mer än vanligt. Vilken härlig känsla att få sitta ute i den grönskande naturen och lyssna till välljudande musik!

Mia är lättlockad
Igår kväll ville Mia prompt gå ut en sväng trots att jag insisterade på att det var läggdags. Gissa om hon fick som hon ville?

Efter en halv timme kände jag mig sugen på en macka och bredde mig en. Och så fick jag en idé. Jag gick ut och lockade med ”Kom så får du smörgås”. Det lockropet fungerade klockrent! Hon kom genast trippande och följde gärna med in.

Jag kan mycket väl förstå om hon känner igen ordet smörgås. Det ordet hör hon rätt ofta och vet att det innebär att matte delar med sig. 😀

Mia på diskbänken

av

12.4 – Kalasväderssysselsättning

Det är kalasväder, jag har haft tebesök och fått sommarveden, hittat stora skiftnyckeln, druckit kaffe i bersån och räddat liv.

Kalasväder
Idag är tredje dagen i sträck med strålande sol och tvåsiffriga plusgrader. Vid lunchtid igår visade termometern hela 12,8°! Fast det är ett övergående nöje påstår MI. I slutet av veckan får vi hålla till godo med hälften, så det är bäst att passa på att njuta så länge det varar. 🙂

Sommarved 2Tebesök och sommarved
Som omväxling hade jag tebesök i söndags eftersom lördagen upptogs av kunskapsinhämtning. Vi hade bara hunnit börja te- och kaffedrickandet då det hördes traktorljud utanför huset.

En snabbtitt i sovrumsfönstret avslöjade att leveransen av sommarved var på G så vi gick ut och såg på medan traktor och släpvagn skickligt rattades till anvisad plats för tömning. Fyra kubik bestod lasset av enligt uppgift, men Vik Husse bedömde att det nog var med råge.

Efter det korta avbrottet fortsatte vi våra övningar vid kaffebordet tills Vik Husse tyckte det var dags att dra för den här gången.

Hittat stora skiftnyckeln
Sen några dar tillbaka har kökskranen läckt varje gång jag tappat vatten så jag antog att packningen hade gett sig. För att kontrollera antagandet beslöt jag skruva loss kranen, men hade inga lämpliga verktyg förrän jag kom på att jag ju faktiskt är ägare till en skiftnyckel modell större. Frågan var bara var jag hade den?

KökskranIgår hittade jag den äntligen. Den låg i verktygsväskan som förvaras i ett litet skåp under vinds­trappan. Det var förstås sista stället jag letade på.

Dess värre var det inte bara packningen som behövde bytas. När jag tog loss kranen ramlade översta delen av, sönderfrätt av rost. 😦

Jag blev ändå inte särskilt överraskad. För drygt 10 år sen köpte jag den begagnad så den har nog gjort sitt. Frågan är nu om det finns en passande kran att byta till så jag slipper byta blandaren dessutom? Hoppeligen kan den rara rörkillen lösa problemet.

I bersånKaffe i bersån
Både igår och idag har tiden gått åt till träd­gårds­ar­be­te tack vare finvädret. Igår kom jag inte på att jag kunde dricka kaffe i bersån, men det tog jag igen idag.

Som belöning för att jag lyckades beskära jersmi­nen utan att slå ihjäl mig tog jag med mig koppen och en stol ut i bersån. Jag hade gärna suttit kvar och lyssnat på fågelkvittret en stund till, men lövhögarna och krattan väntade.

Räddat liv
Igår eftermiddags meddelade Mia att hon hade fångat ett byte. En fågel såg jag genast och beslöt att om möjligt rädda den. Insatsen lyckades, den flög snabbt i väg och satte sig i stora granen för att återhämta sig.

Groda 2Mia parkerade sig nedanför och muttrade nåt om att mattes inblandning var synnerligen onödig, men så småningom gav hon upp och insåg att fågeln inte tänkte låta sig fångas på nytt.

Idag råkade jag få syn på henne när hon jagade en liten groda. Att grodor också skriker när dom är i nöd hade jag ingen aning om? Ett gällt läte som inte gick att misstolka.

Så snart grodan satt still, tog jag ett försiktigt men stadigt grepp om den och bar den till stranden för att släppa den i vattnet. Där skulle hon garanterat inte försöka ta den. Undrar vad det blir nästa gång?

av

15.8 – Välkommet

Luther är förvisad, vattnet är varmt och välkomna besök har förgyllt tillvaron.

LutherLuther förvisad
Luther är definitivt förvisad från min tillvaro. Numera gör jag inga planer för dagen och har inte ett dugg dåligt sam­vete för att jag inte uträttar nåt nyttigt vissa dar.

Visserligen har jag också tidigare prioriterat det jag har lust att ta i tu med, men det har ändå funnits en gnagande känsla av att jag borde göra mer. Nu är det slut med det. 🙂

Vattnet varmt
Efter torsdagens gräsklippning kändes det påkallat med ett dopp i sjön. Utan att kolla vatten­temperaturen steg jag ner i vattnet och konstaterade att det kändes varmt. En titt på termometern be­kräf­ta­de, 22° visade den. Varmast hittills i år.

Välkommet besök 1
Igår fick jag rå om min allra äldsta vän, Råttan/Väduren, i flera timmar. Vår vänskap har hållit i sig i ca 60 år. Såna vänner har man minsann inte många av!

Kontakten har inte alltid varit så tät under åren, men konstigt nog har vi alltid hittat tillbaka till va­randra igen. Gamla vänner är som ingångna skor har nån sagt och det stämmer nog. Att känna värme, för­troende och trygghet i en relation är oändligt värdefullt.

StädtofflorHon nöjde sig inte med att bara skänka sin tid utan över­räckte en guldfärgad påse som innehöll ”lite praktiska prylar”. Överst i påsen låg nåt som jag inte kunde begripa vad det var förrän jag läste texten på omslaget: Ren­gørings­tøfler. Det fick mig att gapskratta. Vilken suverän uppfinning! 😀

Dom tyckte hon jag kunde behöva eftersom jag avskyr att städa. Helt rätt! Hon tyckte också att jag kunde behöva ett sommarnattlinne i ekologisk bomull, en bok om en man och hans katt och en upp­hängningsanordning.

Nattlinnet invigde jag igår kväll eftersom jag var nyduschad. Vilket sagolikt skönt material! Det kändes som en andra hud, mjukt och lent. Boken och ”dörrkroken” lär förstås också komma till användning så små­ningom. Tack snälla igen!

Välkommet besök 2
Dagens besökare är också en gammal, god vän. Riktigt hur många år vi har känt varandra har jag ingen riktig koll på, men gissningsvis är det ett halvdussin år vid det här laget. Vik Husse börjar alltså också bli ”ingången”.

Bersån 2Idag hade han med sig två jättemaffiga choklad­muffins, antagligen för att han tycker att det är lite si och så med Uddens utbud på te‑ och kaffetilltugg. Nä, jag skojar, han råkar bara veta att jag (också) är en gotte­gris.

Det har således varit hårt slitage på bersån dom senaste dagarna, tack vare att sommar­vädret håller i sig. Oj, vad glad jag är över att ha den!

av

12.8 – Bland flora och fauna

Det är tidsödande att vara vetgirig, jag har planterat i sjön, kapat buskar och pratat med en groda.

NateTidsödande
I söndags satt jag minst i en timme och bläddrade i Småkryp, Våra vanligaste växter och Nordens flora för att hitta allt jag ville veta. Och när jag väl har hittat vilken växt eller insekt det är frågan om glömmer jag det lika fort. 😀

Min kompis i vattentunnan var i alla fall en virvel­bagge, det som jag har påstått är hornsärv är hår­slinga (jag hittade också hornsärv i sjön) och den fantastiskt vackra vatten­växten som jag har ”tappat på flaska” torde vara nära släkt med ålnate. Bladkanten på ålnaten ska vara fint tandad, men dom här bladen är då inte det, så det rör sig allltså om en annan sort.

Mitt bläddrande gav också namnet på en växt som jag hittade i strandkanten under min lilla ex­kur­sion. Fackelblomster heter den. Lite förvirrande är att det finns en annan blomma som har samma sorts växtplats men den heter strandfackla. Alltså kommer jag förmodligen att blanda ihop dom.

FackelblomsterPlanterat i sjön
Att plantera i vatten är inte det enklaste. Jag fick för mig att fackelblomstret skulle kunna trivas under alen i min strand och tog med mig ett par exemplar med rot. Får se hur det lyckas?

Kapat buskar
Det var dags att hyfsa till syrenerna på baksidan av bersån tyckte jag igår, alltså skred jag till verket. När jag var klar hade jag fyra högar att städa undan men då sinade entusiasmen som vanligt. Jag åt och la mig i hammocken i stället.

Det blev ingen lång siesta. Jag vaknade abrupt av att regnet slog mot taket på hammocken. Ha, så bra, då blev jag arbetsbefriad!

Den sista regnskuren kom kvart över fyra i morse. Regnsmattret mot taket gjorde att Mia prompt skulle ut så hon fick sin vilja igenom, men den här gången gick jag tillbaka och la mig ett par timmar till.

Dagens projekt var alltså att bära bort kvisthögarna. Så vad gjorde jag? Jo, jag decimerade borst­spirean i stället. Den växer i ena änden av bersån och har blivit synnerligen gles, så jag bestämde att den skulle jämnas med marken.

På så sätt fick jag två nya högar förutom dom fyra tidigare, men faktiskt städade jag bort allihop och sopade berget efter mig. Sen behövde jag ett svalkande dopp (i 24 gradigt vatten) och tog ledigt resten av eftermiddagen.

GrodaPratat med en groda
Jag är såå glad över varje groda jag får syn på. Utom dom som hoppar omkring på diskbänken för­stås. När grodorna försvinner betyder det att vattenkvaliteten är dålig. Dom är tydligen extra känsliga.

Då kan man ju undra varför dom föredrar att hålla till runt huset? Bland vintergrönan verkar dom trivas extra bra. Fast dagens stiliga groda låg för all del i gräset framför vattentunnan. Det var snudd på att jag trampade på den innan jag upptäckte den.

”Vad gör du här?” frågade jag men fick inget svar. Grodan låg kvar trots att jag gick runt den flera gånger. Det fick mig att tro att den var skadad (förlåt mig Mia) men när jag petade på den hoppade den vigulant i väg en bit.

Mia syntes lyckligtvis inte till annars hade den stackaren garanterat blivit jaktbyte. För att rädda den motade jag i väg den till vintergrönan, därifrån den troligen kommit. Då och då hör jag kväkanden därifrån. 🙂

av

20.7 – Tur och otur

Syrenerna har fått mjöd, jag har fått fiskmiddag och blivit arg. Dagens dukning i bersån blev inställd.

Mjöd till syrenerna
För ett par dar sen hittade jag en påbörjad mjödflaska i verandaskafferiet. Den köpte jag givetvis till 1 maj så den borde ha varit urdrucken för länge sen, men det var den alltså inte. Nu skulle den inte vara kvar längre bestämde jag.

Innan jag hällde ut innehållet provdrack jag ett tredjedels glas. Det smakade inte gott nu heller, så jag gav det till syrenerna i stället. Undrar vad dom tyckte om det? 😀

KockFiskmiddag
Igår eftermiddag kom kocken med huvudingredienserna till dagens måltid som överenskommet. Fisk­middagen skulle bestå av stekta flundrafiléer med bearnaisesås, en ny kombination för min del så det såg jag fram mot.

Rätten smakade alldeles utmärkt! Såsen passade bra till och som pricken över i garnerades filéerna med räkor så det blev en filé Oscar på fisk i stället för kalv. Roligt med kockar som kockar efter eget huvud.

Arg
Idag började behovet av att elda i ”krematoriet” göra sig påmint. Tidvis kunde jag känna en obehaglig odör från spisen. Först eldade jag papper i sotluckan som vanligt för att kolla draget. Det verkade ju lovande så jag tände i spisen. Men då blev det tvärstopp, röken vällde in och brandvarnaren gick i gång. Järnspikar. 😦

Första tanken var skorstenshatten. Så klart var det därför det rök in! Grr. Varför gick jag med på att skaffa en sån? Eller så kanske jag hade ett getingbo i skorstenen jag också som Nemos matte berättat om?

Så småningom kvävdes elden och röken avtog. Efter en stund beslöt jag elda i sotluckan på nytt, skam den som ger sig. Det varma vädret kanske hade förorsakat ett ”stopp”?

Den här gången blev det klart bättre fyr så jag vågade tända i spisen igen. Äntligen brann det som det skulle! Skorstenshatten får alltså vara kvar trots allt.

Inställd bersådukning
Grisen/Tvillingen hade aviserat sin ankomst till ”sen eftermiddag” idag. När tvätten var upphängd tyckte jag att jag hade gott om tid att lägga mig och läsa i hammocken. Termometern visade 27 grader så värmen låg klart över min arbetstemperatur.

BersånJag hann bara läsa några sidor innan de första mullren hördes. Åskmolnen syntes i öster så jag hoppades dom skulle hålla sig där, men sån tur hade jag inte.

När vinden ökade och mullren närmade sig fann jag det bäst att ta ner tvätten. Snart skulle det börja regna. Dom första dropparna föll redan då jag plockade ner sista plagget. Men var höll Mia hus?

Jag lockade på henne ett par gånger utan resultat. När åskan började dra vidare och regnet hade pågått en stund kom hon äntligen, alldeles blöt i pälsen och beklagade sig ljudligt. Det övergick genast i belåtet spinnande när jag torkade av henne och hon fick beröm för att hon kom hem.

Temperaturen föll till 18,4 grader efter regnet och allt var blött. Att duka i bersån var alltså inte att tänka på den här gången.

Så snart åskan hade upphört kom Grisen/Tvillingen. Hon hade SMSat att hon väntade tills den slutade. Det meddelandet hade jag missat, men räknat ut ändå. Det är självskrivet att man om möjligt är hemma när det åskar.

Dukning under tak gick ju bra det också och hindrade oss ingalunda från att ventilera både gammalt och nytt. 🙂

av

4.11 – Från presenning till blommigt

Igår paketerade jag hammocken, fick ”sopbelöning” och inhiberar kaffe i bersån tills vidare. Idag fick jag välja sysslor och romantiken har återvänt till sovrummet.

Hammocken i paket
Eftersom det för ovanlighetens skull var uppehåll igår, beslöt jag prioritera skydd över hammocken. Eller egentligen taket på den. Dessutom var det vindstilla, vilket ju är perfekt då man ska hantera en presenning.

Från början hade jag tänkt låta taket stå otäckt, men när det snöade för en dryg vecka sen noterade jag att snön la sig i svackorna och att tyngden skulle göra att det gick sönder så jag beslöt dra över presenning i år också. Med ett par brädlappar och två fanérskivor stöttade jag upp presenningen på dom utsatta ställena.

Att få presenningen att sitta bra var lättare sagt än gjort. Hur jag än flyttade bläck­fisk­kro­karna blev den för lös och skulle bara utgöra vindfång när det stormar nästa gång. Till slut tog jag fram ett rep och slog runt taket, sen justerade jag krokarna tills jag var nöjd. Återstår att se hur bra den lösningen fungerar?

Sopbelöning
Det är sällan det är så roligt att slänga soporna som det var igår! Min fyrbenta sambo mötte mig vid sop­tun­nan. Jag hade redan börjat bli lite förtvivlad över att hon hade varit borta så länge.

Det var tidig väckning. Kvart över sex gick Mia ut. Sen såg jag inte henne förrän hon kom trippande med svansen i vädret vid soptunnan. Då var klockan över elva. Hon hade alltså varit ute i fem timmar utan avbrott och utan frukost. Den brukar hon vanligtvis komma in och äta efter högst ett par, tre timmar.

Glädjen var givetvis stor och ömsesidig då vi möttes. Var hon hade hållit hus nämnde hon inget om. Bara att det var roligt att se matte igen.

Jag fick för mig att hon kanske hade blivit skrämd av nåt och legat och tryckt vid vedupplaget som ligger mittemot soptunnan, men hon kunde lika gärna ha gjort en sväng upp till byn. På grund av backkrönet före soptunnan såg jag aldrig från vilket håll hon kom. Men strunt i det, huvudsaken att hon var välbehållen!

Inget kaffe i bersån
Efter sopturen bar jag (äntligen!) in ute­möb­ler­na från bersån. Av regniga skäl var dom dubbelt så tunga som i våras. Tur att uthuset är så glest så dom torkar på nolltid om det blåser. 😀

Boden fick bättre ordning på kuppen och sandsäcken är strategiskt placerad närmast dörren. Innan jag ordnade om trodde jag att jag hade massor med deponisopor, men det visade sig att det bara är ett par sopsäckar trots allt.

Fritt val
Idag var vädret ”normalt” igen. Väderlek på riktigt – växelvis regn och uppehåll. Arbetsledaren gav mig fritt val, antingen beskära jersminen och olvonbuskarna eller stanna inne och tvätta och diska. Jag valde det senare. I stället för att riskera bli blöt på kroppen nöjde jag mig händerna.

Romantiken tillbaka
Sen nån timme tillbaka har romantiken återvänt till sovrummet. Den strama och strikta atmosfären är ersatt av ”Pompadour”, det vill säga mönstret på Sandersongardinerna som nu har gått i arv till en tred­je generation­.

Dom är onödigt breda för Uddens smala fönster men det blev riktigt hyfsat ändå tycker jag. Min moderna period med panelgardiner blev därmed kort. Jag gillar dom fortsättningsvis i andra rum, men i sov­rummet får det gärna vara storblommigt eller skira spets­gar­di­ner.

Tack mamma och tack mormor! 🙂