Luther är förvisad, vattnet är varmt och välkomna besök har förgyllt tillvaron.
Luther förvisad
Luther är definitivt förvisad från min tillvaro. Numera gör jag inga planer för dagen och har inte ett dugg dåligt samvete för att jag inte uträttar nåt nyttigt vissa dar.
Visserligen har jag också tidigare prioriterat det jag har lust att ta i tu med, men det har ändå funnits en gnagande känsla av att jag borde göra mer. Nu är det slut med det. 🙂
Vattnet varmt
Efter torsdagens gräsklippning kändes det påkallat med ett dopp i sjön. Utan att kolla vattentemperaturen steg jag ner i vattnet och konstaterade att det kändes varmt. En titt på termometern bekräftade, 22° visade den. Varmast hittills i år.
Välkommet besök 1
Igår fick jag rå om min allra äldsta vän, Råttan/Väduren, i flera timmar. Vår vänskap har hållit i sig i ca 60 år. Såna vänner har man minsann inte många av!
Kontakten har inte alltid varit så tät under åren, men konstigt nog har vi alltid hittat tillbaka till varandra igen. Gamla vänner är som ingångna skor har nån sagt och det stämmer nog. Att känna värme, förtroende och trygghet i en relation är oändligt värdefullt.
Hon nöjde sig inte med att bara skänka sin tid utan överräckte en guldfärgad påse som innehöll ”lite praktiska prylar”. Överst i påsen låg nåt som jag inte kunde begripa vad det var förrän jag läste texten på omslaget: Rengøringstøfler. Det fick mig att gapskratta. Vilken suverän uppfinning! 😀
Dom tyckte hon jag kunde behöva eftersom jag avskyr att städa. Helt rätt! Hon tyckte också att jag kunde behöva ett sommarnattlinne i ekologisk bomull, en bok om en man och hans katt och en upphängningsanordning.
Nattlinnet invigde jag igår kväll eftersom jag var nyduschad. Vilket sagolikt skönt material! Det kändes som en andra hud, mjukt och lent. Boken och ”dörrkroken” lär förstås också komma till användning så småningom. Tack snälla igen!
Välkommet besök 2
Dagens besökare är också en gammal, god vän. Riktigt hur många år vi har känt varandra har jag ingen riktig koll på, men gissningsvis är det ett halvdussin år vid det här laget. Vik Husse börjar alltså också bli ”ingången”.
Idag hade han med sig två jättemaffiga chokladmuffins, antagligen för att han tycker att det är lite si och så med Uddens utbud på te‑ och kaffetilltugg. Nä, jag skojar, han råkar bara veta att jag (också) är en gottegris.
Det har således varit hårt slitage på bersån dom senaste dagarna, tack vare att sommarvädret håller i sig. Oj, vad glad jag är över att ha den!
Uddmors betraktelser 