Larvigt

Nog för att jag är en vän av insekter, men dom här gillar jag inte! Rosorna planterades på 1970-talet, men några såna här kryp har jag aldrig sett till tidigare. Alla knoppar är uppätna och bladen är också delvis avtuggade. 😥

Kvinnan i mitt liv

”En vän är en person som vet allt om dig, men som gillar dig ändå” – ett citat som mycket väl beskriver min relation med ”kvinnan i mitt liv”. Ingen känner mig bättre än hon.

Vi inledde vår vänskap 1997 i samband med att vi blev kolleger. Den har fortsatt i 25 år och fortsätter förhoppningsvis tills en av oss trillar av pinn. Vi bodde nära varandra i Östersund och umgicks också efter jobbet. Det finns därför många trevliga och roliga minnen från våra eskapader.

Här tar hon sig en roddtur i vår vik.Hon var senast på besök 2009, så vi hade en del att ta igen. Sen dess har vi haft sporadisk kontakt men följer varandra på FB förstås. I går vinkade vi av henne vid bussen efter en veckas besök. Det kändes tomt och tyst sen hon åkt.

Hon bor numera i Umeå, men förväntar sig inte att jag ska besöka henne där. Så länge Mia tillhör familjen blir det inga såna vistelser, vilket hon accepterar. Den förståelsen får man bara av en riktig vän.

Till skillnad från mig gillar hon att laga mat. Eftersom hon stod för fyra dagars middag, har vi gott om rester, vilket jag uppskattar.

Veckans program var mycket enkelt. Flest besök gjorde vi i matbutiker tror jag. Fast en dag var vi kulturella och besökte Amos Andersons sommarresidens i Söderlångvik. Det vackra huset har nyligen renoverats och är museum sen många år.

En fin vecka var det hur som helst. 😊

Önskar er alla en solig och trevlig midsommar!

Sommarmöblering

I dag, äntligen, fick trappan sin sommar­mö­ble­ring. I regel brukar den vara färdiginredd i maj, men i år har vindarna varit kyliga, vilket har gjort att inspi­ra­tio­nen lyst med sin frånvaro. Men nu så. 😊

När städning och möblering var klar efter fyra timmar kändes det som om ryggen höll på att brista. Alla som har slitna och hoptryckta ryggkotor vet hur det känns.

Efter halva tiden insåg jag att jag var på tok för varmt klädd. I synnerhet om fötterna. Vintercrocsen behövde bytas ut mot sommardito. Sagt och gjort. Fötterna blev genast gladare.

Den som är observant ser att det saknas en blomma i ”dörrkorgen”. Där har en Mors dagsros stått tidigare, men eftersom knopparna inte ville slå ut, tog jag in den i köket. Nu har dom slagit ut, så endera dagen får den flytta ut igen.

Då jag var nästan klar, kom Husse ut och undrade om vi inte skulle lyfta ut terrass­möb­lerna också. Jag svarade jakande, men la snabbt till ”men inte i dag”. Dels på grund av ryggen, dels för att det snart var dags att fixa dagens middag.

”Mañana es otro día” (direktöversättning: i morgon är en annan dag) tillhör mina favorituttryck. Det förutsätter för all del att man fortfarande är vid liv nästa dag. Och om man inte är det, lär det kvitta om man uträttade det man planerade eller inte. 😀