Värsta hettan är över för den här gången. Som mest har termometern visat 32,3°, dvs långt över min funktionalitetsnivå. Jag är definitivt ingen termofil.

Sjövattnet har också varit exceptionellt varmt, 28° som mest i vår grunda vik. Men varmt vatten är helt klart lättare att hantera än tryckande hetta i luften.

De hetaste dagarna höll jag mig mest inomhus, men kände mig ändå matt och däven, så nån större nytta gjorde jag inte. Nu är vi nere i nästan normala sommartemperaturer igen tack och lov. I dag ”bara” 24,4° på förmiddagen och rätt så frisk nordvästlig vind.

Under veckan som gick klarade jag ändå av en intervju och tillhörande artikel. Mitt ”offer” den här gången var en kvinna utrustad med synnerligen händiga händer och en stor portion kreativitet.

På sin FB-sida hade hon avslöjat att hon också syr glasögonfodral i läder, så jag måttbeställde ett till mina läsglasögon som har lite udda mått. Det fick jag i samband med intervjun.

I egenskap av sekreterare och kassör var mitt deltagande på väglagets årsmöte på onsdagen obliga­toriskt. Mötet var rätt så välbesökt trots hettan och avlöpte som planerat.

Det innebar protokollskrivning dagen därpå och ordförandens granskning innan jag lämnade över proto­koll och bilagor till protokolljusterarna.

På fredagen hade vi besök. En kär barndomsvän var på ett kort besök i byn, så vi satte oss i bersån vid kaffetid och pratade bort några timmar. I fjol sågs vi inte på grund av pandemin, så vi hade en del att ta igen. Fint att få träffas. 😊