11.9 – Naturligt

Jag har hittat kul kulor i skafferiet och lagt in gurkor. Naturen låter sig inte luras av sol och värme och jubi­leums­blommorna börjar vissna.

KulorKul kulor
För flera år sen placerade jag ett antal färgade kulor i en glasskål i verandaskafferiet utan att tänka mig för. Igår fanns det två kvar upptäckte jag när jag småstädade.

Jag hade ingen tanke på att dom runda kulorna kunde utgöra en frestelse för Mias jaktbyten, jag var övertygad om att dom var konstgjorda. Men våra långsvansade ”husdjur” lät sig inte luras, det här tyckte dom definitivt var ätbart.

När jag hade tömt hyllan hittade jag resten av kulorna längst in. Dom flesta hade gnagmärken och en av dom hårda frökapslarna hade dom faktiskt lyckats få hål på och antingen ätit upp nöten som låg i eller farit i väg med den. I fortsättningen får dom hungriga gynnarna fynda på avfallshögen.

Gurkinläggning
Om jag hade läst Tant Agdas recept till slut innan jag ställde i gång igår, hade jag nog valt ett annat. Varje gurka skulle få ett uppkok i lagen! Det betydde 22 uppkok… Dessutom var gurkorna så stora att jag var tvungen att dela dom för att alls få ner dom i burkarna. Men nu står tre stora burkar i källaren och förhoppningsvis är gurkorna ätbara.

RosenbukettSvårlurad
Trots sol, sommartemperatur, flygande trollsländor och fjärilar har naturen bestämt sig för att det är höst. Gräsmattan färgas dagligen av nerfallande gula löv och dom bruna nyanserna på växtligheten tilltar allt mer.

Naturen låter sig inte luras av lite värme. Konstigt vore det annars förresten.

Jubileumsblommor
Blombuketterna från förra veckans ”jubileum” har hållit sig ända till nu, men igår var jag tvungen att slänga en del. Dom ljuvliga dahliorna har stått ute på trappbordet så dom har klarat sig bra och en av rosenbuketterna är lika fräsch som när jag fick den. Helt fantastiskt!