Jag har återgått till gängse rutiner, förvarar spillvirke i skrivbordslådan, har försökt lokalisera en mårdhund, fått färsk fisk och satt upp fågelskrämman.

Återgång till gängse rutiner
Igår eftermiddags vinkade jag av mamma vid bussen. Det innebär att jag har återgått till gängse ruti­ner.

Frukosten äts vid datorn, middagen intas på stående fot vid diskbänken, alternativt utomhus, och disken får stå orörd tills jag får ont om utrymme på diskbänken.

Spillvirke i skrivbordslådan
Orsaken till att det blev städning i vedlidret var en madrass. Gästmadrassen är för bred för gäst­sängen och i vedlidret(!) står en smalare som min halvbror lämnade efter sig för sex år sen, så jag beslöt ta en titt på den.

Den har stått hoprullad i en plastsäck alla dessa år så den kanske kunde vara i användbart skick resonerade jag optimistiskt. Ett hål i plastsäcken tydde på att den hade haft besök och när jag drog ut den ur plastsäcken luktade den unket och var fuktig i den kanten som hade stått neråt. Ich, soptippen nästa, den ville jag inte ha in i huset.

Den lediga platsen i vedlidret kunde därmed disponeras för annat. Längst in mot väggen stod en skriv­bordslåda, det enda som numera återstår av fosterfars skrivbord. Den blev utmärkt för­va­rings­plats för alla småbitar av spillvirke.

Jag öppnade också bananlådan som har stått där sen jag flyttade in. Jag hade för länge sen glömt vad den innehöll. Det visade sig vara en fast nyckel i storlek 34, ett fälgkors och en tygbag som inne­höll en jättelång elkabel för utom­hus­bruk om jag minns rätt.

Rätt praktiska prylar således. Fast en nyckel i den storleken lär jag knappast behöva.

Trallen som jag fixade till nyligen fick nytt an­vänd­nings­om­råde, mest beroende på den mördande kritik jag fick av en herre som inspekterade den. Den blev utmärkt underlag för virkeslagren och lådan med eldstände i stället.

När inspirationen strömmar till ska jag göra en ny trall. Och den får ingen se utom jag.

Mårdhund
Under tiden jag röjde i vedlidret hörde jag ett välbekant läte. En mårdhund befann sig i närheten. Jag försökte lokalisera den, men vinden och de sporadiska ”ropen” gjorde det omöjligt.

Möjligen är årets valpkull utslängd ur lyan för att söka sig egna revir? Eftersom det finns gott om doft­spår fram till och över tomten följde den antagligen dom. Antingen skrämde jag den till tystnad genom att närma mig eller så drog den i väg, efter en stund tystnade ropen.

Färsk fisk
Sent i eftermiddags knackade Oxen/Tvillingen på och erbjöd mig ta hand om fyra färska abborrar. Sånt säger man förstås inte nej till!

Han kallade dom ”abborrpinnar” men i mina ögon var dom normalstora, allting är relativt som bekant. Morgondagens middag är därmed given. Jag tror bestämt jag ska kolla om min potatis är stor nog för premiärätning.

Fågelskrämma
Om potatisskörden blir lika bra som jord­gubbs­dito är jag mer än nöjd! Dom första gubbarna är redan avsmakade och idag plockade jag en hel skål.

Dess värre har fåglarna också upptäckt att det finns mogna jordgubbar att få, så idag riggade jag upp den andra fågelskrämman. Jag kan ju inte sitta på pass jämt. 😀