13.4 – Oväntat


Kursplanen är klar, jag har haft storkok och våren har nått Udden. Jag har fått en oväntad present och många hjärtliga skratt.

Kursplan.pngKursplanen klar
Sent igår eftermiddag skickade jag i väg mitt förslag till kursplan för nästa läsårs datorkurser hos Vuxen­in­stitutet. Lite oväntat tre hela dagar före utsatt tid.

Det kändes konstigt att planera för våren 2014 redan nu, men önskemålet var att hela läsåret skulle ingå. Och det är förstås vettigt när man trycker kurskatalogen för samma period.

Ett tag hade jag bokat in två kursdagar per vecka men kände till slut stor olust och strök en. Om allt går som planerat är jag ju heltidspensionär från och med i höst och då blir det full rulle har jag för­stått.

Nästan alla pensionärer jag känner har välfyllda almanackor och en massa aktiviteter för sig så det gäller att lämna luft i planeringen ifall jag mot förmodan skulle bli lika aktiv. Risken är för all del för­svinnande liten, men man vet ju aldrig? 😀

BroccoliStorkok
Häromdagen blev jag inspirerad att laga broccoligratäng och inhandlade huvud­in­gredien­sen i tors­dags. Igår kokade jag upp broccolin men längre än så har jag inte kommit.

Eftersom jag ändå hade köks­tjänst, passade jag på att samtidigt tillreda en fläskstek, dvs krydda och slänga in den ugnen, men på grund av akut hunger hade jag inte tid att vänta, utan värmde Kerstins ärtsoppa i stället.

Idag har det heller inte blivit nån gratäng av olika skäl. Men i morgon kanske?

Vår på Udden
Det är inte särdeles ofta jag är glad över dimgrått väder och regnstänk på fönstren men idag var jag faktiskt det. Nu är våren här! Plusgraderna nattetid och regnet tär på snötäcket som jag gärna ser försvinna vid det här laget.

Oväntad present
Idag var jag tvungen att åka till blombutiken inför måndagens uppvaktning eftersom butiken är stängd på måndagar. Som vanligt stod jag och pratade med ägarinnan medan hon med van hand fixade till buketten.

Vi hann ventilera en hel del innan den var inslagen – hon är (nästan) lika lättpratad som jag. Innan hon överräckte blompaketet sträckte hon fram en liten röd ljuslykta. Eftersom jag gillar rött (hade jag avslöjat) tyckte hon att jag skulle ha den. Va?! Jag blev alldeles stum i en hundradedels sekund innan jag kom mig för att krama om henne och tacka för att hon var så gullig.

Vad sägs om den kundservicen?

SkrattarMånga hjärtliga skratt
Nästa anhalt var en för mig okänd gatuadress. Igår ringde jag till en f d bybo som bor där för att höra om hon ville vara med i uppvaktningen på måndag och det ville hon, så jag lovade komma och hämta ”bidraget” idag när jag ändå var i närheten.

Vi satte vi oss vid köksbordet och pratade om både gammalt och nytt, dystert och roligt. Mest roligt. Den gamla damen har en alldeles utsökt humor.

Det besöket gör jag gärna om. Jag log hela vägen hem. I stället för att jag muntrade upp henne fick hon mig att brista ut i många hjärtliga skratt. Jag kan bara önska och hoppas att jag får behålla ett lika gott humör tills jag når samma aktningsvärda ålder.