Dilbert
Månad: mars 2012
22.3 – I köp- och säljtagen
Jag har utvärderat bredbandsavtal, fått samtal från Tyskland och säljer ett par stövlar.
Avtal upphör
Den 30.4 upphör mitt nuvarande avtal med Kimito Telefon. För ett år sen hade dom kampanj på dubbel hastighet till samma pris som jag betalade för 2 Mbit/s, men eftersom 4 Mbit inte existerar, fick jag 8 i stället.
Den hastigheten har jag för all del aldrig kommit upp i enligt dom TP-test jag har gjort, men dryga 6 Mbit var ändå en klar förbättring. Om jag vill ha samma hastighet i fortsättningen får jag punga ut med en tia till per månad enligt prislistan. Jag ringde därför KIT och erbjöd mig teckna ett 5-årsavtal och frågade vad priset då skulle bli? Det kunde säljaren inte svara på(!) förrän i nästa vecka. Det kanske inte är så ofta dom får den frågeställningen?
Samtal från Tyskland
Då och då får jag samtal från utlandet som vill sälja på mig saker. Idag var landsnumret tyskt (49) och damen som ringde talade om att hon ringde från Global Solutions. Snabbt som ögat inflikade att jag redan har pratat med hennes kollega och att affären är avslutad. Snopen på rösten tackade hon och avslutade samtalet.
Jag var ändå lite nyfiken på vad företaget har för sig eller om det möjligen är ett blufföretag så jag googlade på namnet. Sökningen gav 627 000 000 resultat på 0,2 sekunder… Suck. Jag borde kanske ha lyssnat på damen till slut? Jag kan förstås ringa upp numret hon ringde ifrån och säga att jag gärna vill veta mer. Men så gör jag inte.
Säljsugen
Idag har jag lagt ut ett par svarta läderstövlar till försäljning på Bytesbörsen för Kimitoön på Facebook. Ett litet experiment för att utröna intresset. 🙂
I sommar ska jag äntligen ta mig i kragen (det säger jag varje vår) och hyra ett loppisbord på torget i Dalsbruk. Jag har massor(?) med prylar som jag kan avstå ifrån men inte vill slänga på tippen!
Nytt liv
19.3 – Skärseld, avföring och kurstips
Jag har tagit mig igenom den årliga skärselden, vägrar lämna avföringsprov och bör gå på kurs.
Skärseld
Att deklarera tillhör inte mina favoritsysselsättningar, men jag klarade skärselden i år också. Alla tre deklarationer är klara, varav en redan är inlämnad till skatteverket.
Den privata deklarationen var enklast så jag började med den. Två punkter behövde åtgärdas, i övrigt var jag överens med förhandsifyllnaden. Sen gav jag mig på momsdeklarationen som också den gick smärtfritt tack vare ackumulering av in- och utgående moms i Excel-bladet som utgör min bokföring.
När jag redan hade knappat in siffrorna i skatteverkets elektroniska blankett och klickat på Skicka upptäckte jag att en av formlerna i kalkylbladet utelämnade en cell… Typiskt. Det går givetvis att ändra momsdeklarationen, men för ett belopp på 8,96 bryr jag mig inte.
Till sist tog jag i tu med företagsdeklarationen. För min blygsamma verksamhet är deklarationen i sig ganska enkel, det svåraste är att få i hop sifferunderlagen. I fjol var jag lyckligtvis så smart att jag gjorde en lathund i Excel som var till stor nytta i år också.
Efter ett par timmar tyckte Mia att jag var dö’trist och kände sig uppenbarligen förbisedd. Hon hoppade upp på bordet och satte sig mitt på deklarationspappren. Jag kunde inte annat än skratta åt henne.
Renskrivningen får vänta till i morgon i fall jag kommer på nåt jag har missat eller behöver ändra. Det är bra att låta sifferexerciser mogna lite har jag märkt. 😉 Men före den 2.4 måste jag ha tänkt färdigt.
Avföringsprov
För ett par månader sen fick jag brev från en cancerförening i Tammerfors med uppmaningen att skicka in ett avföringsprov(!) som skulle ingå i den frivilliga ”Screeningen av tarmcancer”. Först trodde jag det var ett dåligt skämt, men kom slutligen fram till att dom menade fullt allvar.
I ett par dar funderade jag på om jag skulle delta eller inte, men slängde sen alla papper och attiraljer. Eftersom jag är lite hypokondrisk ibland, hade jag garanterat gått omkring och oroat mig tills jag fick analyssvaret och hade därmed påverkat kroppen negativt. Alltså lät jag bli.
Idag fick jag en påminnelse per brev. Föreningen kommer dock inte att göra hembesök eller tvinga mig förstod jag av sista meningen i brevet: ”Om ni redan har postat Era testkort till oss eller inte ämnar delta i tarmcancerscreeningen, så låt vår påminnelse bli utan åtgärd.” Definitivt ingen svenskspråkig person som författade den slutklämmen, men det känns ju lugnande att jag har rätt att avstå.
Kurstips
Jag tittade in på en av mina många arbetsgivares sajt härom dagen och hittade till min stora förtjusning kostnadsfria förkunskapstest. Eftersom jag är testgalen (med undantag för tarmscreening!) fyllde jag omgående i Word 2010-testet.
Idag fick jag feedback via mejl: ”Enligt vår bedömning bör du gå en fortsättningskurs eller avancerad påbyggnad i Word. En utbildningsrådgivare kan komma att kontakta dig inom kort med mer information.”
Jag är ganska 100 på att jag hade fått samma rekommendation oavsett vad jag svarade i enkäten. Om man lever på att sälja kurser säger det sig självt att man ser kunskapsbehov.
I fall testet hade varit seriöst, hade jag först fått fylla i vad jag använder Word till och i vilken omfattning. Det är enligt mitt förmenande enda sättet att avgöra vilka programkunskaper som krävs. Om jag skriver ett par brev i veckan behöver jag ju inga proffskunskaper eller hur?
Hur en eventuell utbildningsrådgivare ska lyckas locka mig på kurs till Sverige ska bli intressant att se! 😀
18.3 – Trevliga avbrott
Jag har fått bjuda på kvällste och uppvaktat en ung dam.
Tea for two
Igår eftermiddag kändes det som om det var länge sen jag såg händige släktingen, så jag SMSade och frågade om han var kaffetörstig? Det var han tydligen inte, för han undrade om det gick att ändra till kvällste i stället. Det gjorde det så klart.
Förutom verkstadsinredning och aktuella ämnen i mediarapporteringen hann vi bland annat prata byggdetaljer och husdjur mellan teklunkar och skorptuggor. En riktigt angenäm lördagskväll. 🙂
Uppvaktning
Idag var jag bjuden på födelsedagsfirande. Skyddslingens syster fyllde nyss 20 och firade bemärkelsedagen idag.
”Alla” var där… Drygt ett tjugotal gäster försåg sig från det dignande kaffebordet som dagen till ära var dukat i finrummet. Ungdomarna satt i köket och pratade säkerligen om helt andra saker än vi vuxna.
Jag fick mig också en titt på Draken/Tvillingens kollektion av egenhändigt sydda tygväskor som hon hade med sig. Kors vilket jobb! Mellantyg och foder invändigt, dessutom försedda med flera fickor och förstärkning i botten. Tänk vad händiga vissa människor är.
Efter ett par timmar kände jag att det var dags att dra sig hemåt. På vägen hem kom jag lite chockartat på att den unga damen är snudd på 40 år yngre än jag! Kanske därför jag inte kan påminna mig om hur jag firade min 20-årsdag? 😉
Trött?
16.3 – Fredag igen
Arbetsveckan slutade med ett ideellt uppdrag och det är fredag igen.
Ideellt uppdrag
I förrgår ringde min ryska bekant och behövde hjälp med datorn. Av hennes förklaring förstod jag att datorn hade slutat fungera efter att hon hade installerat ett nytt program. Det lät illavarslande, så jag talade om att jag inte kunde garantera att jag skulle fixa det.
Som vanligt stod bordet dukat då jag infann mig. Den här gången insisterade jag på jobb först, sen mat. Lite motvilligt gick hon med på min begäran.
Det visade sig att datorn hade börjat fungera igen, men hon ville att jag skulle avinstallera programmet som hon hade laddat ner och ”städa datorn”, dvs köra Ccleaner som jag brukar. Hon hade också ett meddelande i mejlprogrammet som hon inte förstod.
Efter en dryg halvtimme kunde jag med gott samvete sätta mig till bords och njuta av fisksoppan som serverades. Ett bra sätt att avsluta den hårda arbetsveckan. 😉
Fredag igen
Lustigt att fredagar fortfarande har en viss betydelse trots att jag kan ha fredag varje dag om jag vill. Det måste vara en kvarleva från tiden som ”prostituerad”, dvs anställd?
I många år innebar fredag kväll att jag somnade så snart jag satte mig ner och att jag hoppades att ingen skulle vilja ha mitt sällskap under helgen. Ofta kopplade jag ur telefonen för att vara säker på att jag skulle få lugn och ro. Alla nya människor jag hade varit tvungen att kommunicera med under arbetsveckan gjorde mig helt utmattad.
Efter att jag slutade utbilda 1997, blev fredagarna angenäma igen. Jag såg fram mot helgen i stället för att fasa för att nån skulle ringa eller komma på besök. Och fortfarande är fredagen alltså en trevlig dag som signalerar avkoppling. 🙂
Ha en fortsatt trevlig fredag och en mysig helg!
15.3 – Lärdom
Igår lärde jag ut bildkorrigering och blev överraskad igen. Idag har jag lärt Mia åka spark.
I tjänst
Igår kväll gjorde jag mig förtjänt av min lön igen. Hoppas jag? Deltagarna verkade i alla fall glada och nöjda då dom gick hem. Temat för kvällen var bildkorrigering.
Två av dom tre herrarna i gruppen hade annat för sig. En kokade ärtsoppa(!) fick vi veta och den andra befann sig i Lappland. Men vi klarade oss utmärkt utan dom. 😀
Oväntat möte
Mia fick stanna inne medan jag åkte på kurs. Det kändes tryggast (för mig). Eftersom det inte var så kallt, nöjde jag mig med att stänga den yttre köksdörren (jag har dubbla dörrar).
Prick kl 21 var jag tillbaka på hemparkeringen. Vips var Mia vid mina fötter och strök sig mot benen medan hon ljudligt hälsade mig välkommen hem. Men?! Nu igen. Jag hade ju stängt in henne??
Hur hon får upp dörren är en gåta? Antingen har hon lärt sig trycka ner handtaget, vilket jag betvivlar, eller så hade jag inte stängt dörren ordentligt så hon kunde putta upp den med nosen.
Frågan är i vilket skede hon öppnade den? Först när hon hörde mig komma eller långt tidigare? Köket kändes inte kallt, men termostaten på värmepump och element såg förstås till att det hölls varmt. Ytterligare ett tillfälle när jag önskar att vi hade ett gemensamt språk.
Sparklära
I morse lyste solen inbjudande men tyvärr ångrade den sig innan jag hann ut. Ändå var jag ovanligt tidig – påklädd och redo redan kl 12.07.
Senaste dagarnas töande och nattens minusgrader hade skapat sparkföre på isen. Det har vi inte varit bortskämda med i övrigt den här vintern. Snart håller inte isen längre så om jag skulle ut och sparka borde jag passa på nu kom jag fram till.
Jag fick också den lysande idén att jag skulle lära Mia åka spark, dvs sitta i korgen medan jag sparkade. För att hon skulle ha det bekvämt la jag en flerdubbelvikt, mjuk halsduk i botten på korgen.
Hon accepterade att bli lyftad ner i korgen och stod still i ungefär fem sekunder, sen körde jag över frusen snö som knastrade, vilket fick henne att hoppa bort. Jag prövade inte fler gången, hon fick springa efter och bredvid som hon ville i stället.
Egentligen hade jag tänkt ta en längre tur, men fick ”hjärtsnörp” när jag såg hur hon halkade fram för att hinna i fatt mig, så jag vände om. I stället gjorde vi sällskap till den östra grannudden och utforskade den tillsammans. Ett tag var hon på väg upp mot herr och fru grannens hus, men då jag nekade kom hon snällt tillbaka.
När jag så småningom sa att vi skulle åka hem igen och hon såg att jag vände sparken mot hembryggan fick hon så bråttom att hon halkade omkull. Egen härd är guld värd. 🙂 Efter den lilla utflykten och alla nya dofter sov hon gott i ett par timmar.
Nystädat
Mia deltog aktivt i städningen som vanligt. Här granskar hon resultatet. 🙂
12.3 – Flaggdag och påfyllning
Jag har flaggat, fått blommig post, fyllt på förråden, skjutit upp ett borde (igen) och ätit engelsk frukost till middag.
Flaggdag
Den 12 mars hissas Republiken Jämtlands flagga. Det hade jag glömt om inte en av mina (otaliga) före detta kolleger hade flaggat för dagen på ”Järalausboka” (Facebook).
Jag är förmodligen den enda i Finland som hissar den flaggan? Och dom enda som har sett den under dagen är Mia och jag misstänker jag. 😀 Men det är ju tanken som räknas.
Blommig post
I regel är värdebeskeden från pensionsbolagen strikta och rätt tråkiga. Jag blev därför oerhört förvånad över beskedet jag fick från SPP i dagens post. Baksidan av kuvertet skvallrade på sätt och vis om vad som komma skulle. En död, tillplattad insekt prydde det.
När jag sprättade upp kuvertet och drog ut innehållet höll jag ett blommigt värdebesked i min hand! På medföljande sidor fanns också blommor och små glada ugglor som förklarade pensionssystemet.
Undrar hur mycket extra dom finesserna kostar? Säkerligen är jag med och betalar dom. Nä, nu ska jag inte vara negativ, det var faktiskt riktigt uppiggande med ett annorlunda besked. 🙂
Påfyllning av förråden
Jag behövde inget direkt akut från butiken men Mias sand behövde fyllas på så jag rattade Silverpilen mot Dalsbruk i eftermiddags. Rattmuffen och kupévärmen kändes överflödiga, enligt biltermometern var det +5 grader. Toppnoteringen på Udden blev +7,6.
Hos Wahlsten hade jag turen att få 10 kg kattsand gratis den här gången. Varje gång man handlar stämplar dom ett kort och när man har köpt tio förpackningar får man en gratis. Inte så dumt.
Självfallet hade jag mer varor med mig hem än det som stod på listan. Mest beroende på att det saknades mat på den.
Borde…
Jag inser att jag borde städa. När Mia rullar sig på golvet blir pälsen full med skräp och damm. Hon har också börjat nysa ibland så det är nog hög tid.
Igår hade jag tänkt komma till skott, men tack och lov blev jag bortbjuden på mat så jag kunde skylla på det. Idag var jag ju upptagen med butiksresan så då blev det inte heller av. Det var dessutom viktigare att fylla på spolarvätska, få fram sanden på stigen ner till huset och fixa middag. Men i morgon kanske?
English breakfast
När jag besökte mormor i England bjöd hon alltid på engelsk frukost, dvs bacon och ägg med vita bönor. Skitgott tyckte jag redan då. Idag blev jag sugen på det. Att det blev middag i stället för frukost spelade ju ingen roll.
Jag hade två burkar med vita bönor i skafferiet och beslöt att jag tar den som är äldre. Fast jag blev lite tveksam när jag såg bäst före-datumet: 12/03/2010 stod det på undersidan. På dagen två år för gammal.
Oavsett om jag skulle äta bönorna eller slänga dom behövde jag öppna burken. Jag snusade på innehållet men kunde inte upptäcka nåt fel så jag provsmakade. Bönorna smakade precis som vanligt så dom åkte ner i kastrullen på värmning och avnjöts tillsammans med övriga ingredienser. Jättegott var det.
Brasklapp: Om blogginläggen uteblir en längre tid så vet du vad det beror på. 😀
Uddmors betraktelser 