Månad: oktober 2011

av

20.10 – Givande möten

Jag har förberett ett möte, haft både inhemska och utländska besökare och mött fyra gentlemän.

Mötesförberedelser
Förmiddagen gick åt till förberedelser för dagens styrelsemöte. Ordföranden för väglaget hade kallat till möte idag kl 17.00. Det innebar att vägenhetsförteckningen behövde dammas av och göras om till ett faktureringsunderlag.

Besök
Jag hade en sida kvar att läsa i Annonsbladet när det knackade på dörren. Innan jag hade fått av mig filten, rest mig från sängen och bytt glasögon, hörde jag en välbekant stämma undra om det var nån hemma. Bonuspappan var ut på promenad.

För en gångs skull fick jag bjuda på kaffe, men var tvungen att truga först. Jag tror förresten att jag aldrig har hört honom säga ”ja tack, gärna”. Det kanske beror på generationen han tillhör? Eller så är det en personlig egenskap – han vill inte vara till besvär?

En liten stund efter att han hade gått, knackade det på igen. Till min stora överraskning stod sommargrannen psyko­logens två systrar och en systerdotter utanför dörren. Plötsligt var vi ett internationellt sällskap – en syster och hennes dotter bor i USA och den andra systern bor i Sverige. Av naturliga skäl sliter dom inte på mina mattor särskilt ofta, så det var ett glatt återseende.

Styrelsemöte
Vid 16-tiden tog damerna på sig ytterkläderna och sa hej då. Perfekt tajming, då hann jag putsa dojorna från katthår och fågelfjädrar, ställa ut Mias mat i verandan och göra mig i ordning.

Den här gången kom jag i håg att stoppa ner ficklampan i kassen med material jag skulle ha med mig. Kameran fick också följa med. Dessutom två soppåsar eftersom jag ändå gick förbi soptunnan.

Med fyra minuter till godo steg jag in i ordförandens kök och hejade på dom tre gentlemännen som satt där. ”Vi börjar väl med kaffe” tyckte ordföranden. När det var upphällt dök den fjärde gentle­mannen upp och styrelsen var samlad.

En och en halv timme senare var vi klara. Det hade inte ens hunnit bli mörkt, men jag plockade ändå upp ficklampan när jag kom till skogsstigen för att slippa dratta på ändan.

Om jag minns rätt har jag inte kunnat titulera mig sekreterare sen förra århundradet då jag satt i styrelsen för ett par föreningar. Efter dagens möte har jag återfått titeln. ”Du är ju utbildad sekreterare” påpekade ordföranden. Om jag hade talat om att jag inte har varit anställd som det mer än under ett år på 70-talet hade jag kanske inte fått uppdraget? 😀

 

av

Berörande

Emmanuel Kelly, a victim of chemical warfare survivor from Iraq, doesn’t know how old he is but has managed to become a wonderful singer. Here, thanks to Channel 7, is his performance on The X Factor.

Egenhändig översättning:
Emmanuel Kelly, ett offer för kemisk krigföring i Irak som överlevt. Han vet inte hur gammal han är, men har lyckats bli en fantastisk sångare. Tack vare Channel 7 visas hans uppträdande i programmet The X Factor.

httpv://www.youtube.com/watch?v=SQRf4g079UY

av

18.10 – Klart, slut

Jag har förlorat mitt e-kort, kursdeltagarna var nöjda, saftblandaren är testad och jag behöver vind­skydd bakom TV-stolen. Mia har haft innedag.

Nix e-kort
Idag blev jag sur. Riktigt sur. Det började med att det dök upp en dialogruta som meddelade att e-kortet inte längre är i bruk när jag skulle logga in. Järnspikar.

Anledningen var enkel. Jag tyckte det var onödigt att betala årsavgift för ett bankkort jag inte använder eftersom kortet var utfärdat av Swedbank i Sverige. Att e-kortet var kopplat till bankkortet hade jag ingen tanke på just då.

Efter köandet till telefonbanken blev jag hänvisad till servicelinjen av killen som svarade. Dom kunde kanske se till att jag fick ett nytt kort. So far so good.

Ny telefonkö. Nina på servicelinjen bekräftade att dom kunde utfärda ett nytt kort till priset av 400 kronor, skicka det med DHL och att jag kunde avhämta det på något av deras kontor i Finland.

”Jaha, och var har dom kontor här då?” undrade jag. Jag kunde välja mellan Vasa, Tammerfors eller Helsingfors fick jag reda på. Jag förklarade att jag bor på en ö i skärgården och att jag har fyra timmars enkel resa (en lätt överdrift) till närmaste kontor så det gick inte alls. ”Men tack ändå” avslutade jag samtalet med.

Shit pommes frites. E-kortet som är en av dom bästa uppfinningarna när det gäller säker betalning på nätet. Jag kan aldrig bli av med mer än beloppet jag handlar för och det virtuella kortet upphör auto­matiskt efter en eller max tre månader beroende på vad jag väljer.

Tänk att det ska vara så krångligt två grannländer emellan. Samtidigt förstår jag bankens för­siktig­het. Det stjäls tusentals kort dagligen som hamnar i orätta händer och nyttjas för kriminella ändamål så bankerna har all anledning att vara restriktiva.

Det går naturligtvis att handla med finska betalkort i vanliga fall, men en av mina favoritsajter accepterar bara svenska kort. Köp mot faktura à 25 kronor godkänns inom Sverige, annars måste jag kontakta kund­tjänsten. Det kanske inte är meningen att jag ska köpa nåt mer från dom?

Kursavslut
Idag var sista kursdagen för den ena gruppen. Enligt utvärderingarna var dom nöjda och belåtna även om någon tyckte det var svårt att förstå allt. Det förstår jag mycket väl. Mängden ny och främmande information känns överväldigande när man är nybörjare. Jämfört med inledningen har det ändå skett en avsevärd kunskapsutveckling fast del­ta­gar­na kanske inte upplevde det så.

Testutryckning
På hemvägen från kursen kunde jag inte låta bli att testa saftblandaren. Jag anslöt den till cigarrett­uttaget och ställde den i framrutan. Jodå, den fungerade finfint. Mötande trafik fick antagligen skräm­sel­­hicka.

Nästa steg var att kolla att den satt kvar på taket trots stormvindarna. Det gjorde den också. Skitroligt att leka utryckare ett tag. Dom 20 eurona var en lyckad investering. 😀

Behov av vindskydd
Att titta på TV i kväll var inget nöje. Stormvindarna pressade sig in bakom fåtöljen och fick nästan håret att fladdra. Innan nästa storm får jag konstruera ett vindskydd bakom stolen.

Tack och lov kommer vinden från söder, annars hade jag tappat signalen från antennen. Frågan är hur man vind­skyddar en antenn?

Innedag
Mia har tillbringat mesta delen av dagen inomhus. Hon var nöjd med att stanna inne också när jag åkte till kursen, men höll en längre utläggning när jag väl kom hem. Antagligen tyckte hon att hon hade varit instängd för länge.

 

av

17.10 – Abderitiskt

Skärsår, tilltagande oro och baklängesmoms. Vad annat kan man vänta sig en måndag?

Aj!
Det mest spännande som har hänt idag är att jag klippte mig i fingret när jag skulle korta av ett läderbälte. För att få till samma snygga rundning som änden hade, gjorde jag en mall som jag skulle hålla i samtidigt som jag klippte och lämnade så klart fingret emellan. Då brast tålamodet och den snygga rundningen fick utgå, det blev en kantig ände i stället.

Orolig (fjant)matte
Mia brukar för det mesta dyka upp efter max fyra timmars frånvaro. Idag var ett pulshöjande undan­tag. Jag släppte ut henne strax före sju i morse och klockan ett hade hon ännu inte synts till.

Jag var ut och lockade vid elvatiden men fick gå in utan att ha sett skymten av henne. En av hennes mattider brukar infalla vid ettiden, men hon syntes inte till då heller. Då började min fantasi skena… Jag såg framför mig den ena fasansfulla bilden efter den andra. Det krävde en medveten vilje­an­sträng­ning att försöka behålla lugnet.

Vid halv två klädde jag på mig och gick runt tomten och ropade med tilltagande oro i rösten. Jag tittade in överallt där hon kunde tänkas ligga, men ingen kisse. Hon brukar rätt ofta hålla till vid in­loppet till sjön så jag gick nerför backen och fortsatte locka. Ingen kisse.

Med tunga steg gick jag upp tillbaka. När jag nådde trappan kom hon gående från samma håll som jag nyss lämnat. Oj, vad lättad och glad jag blev! Hon tittade oroligt bakom sig innan hon kom inom räckhåll så jag kan tänka mig att hon hade hållit sig gömd för nåt som skrämt henne.

Hon var förstås jättehungrig och fick genast en skål mat som hon slukade. Därefter vidtog pälstvätt i vanlig ordning, följt av fyra timmars vila.

Tänk om hon kunde tala om var hon hållit hus och vad hon eventuellt råkat ut för? Eller egentligen tror jag hon gjorde det av hennes läten att döma. Hon lät likadant som när hon överraskats av ett skyfall men detaljerna förstod jag tyvärr inte.

Baklängesmoms
Idag uppstod behovet att räkna ut hur mycket moms som ingår i ett bruttobelopp. Jag hittade inte lathunden som jag har sett i Företagarnyckeln och på skatte­myndig­hetens sajt hittade jag heller ingen info så jag ringde den svenskspråkiga kundtjänsten.

Det dröjde en stund innan jag fick svaret. Under tiden hörde jag tjänstemannen knappa på sin mini­räk­nare. Efter ett tag fick jag för mig att han inte heller visste, men det gjorde han allt. Nu vet jag också hur (enkelt) man räknar ut nettobeloppet korrekt. Den information jag har fått tidigare visade sig vara felaktig.

 

av

16.10 – Nyttigt eller onyttigt?

Jag har klippt gräs, noterar nya säljargument och riskerar dö i förtid. Mia gillar kosttillskott.

Gräsklippning
Mina nya grannar trodde antagligen att det har slagit runt för mig när dom hörde gräsklipparen. Det är väl inte så många som klipper gräs i mitten av oktober?

Det sägs att man inte ska klippa gräset sent på hösten men jag har aldrig hört eller tagit reda på varför? Gräs­röt­terna kanske tar skada när det blir frost så det dröjer längre innan gräset börjar växa på våren?

Jag tog risken. I flera dar har jag tittat på gräsmattan framför trappan och konstaterat att det inte skulle skada om den var kortare. Idag fick jag den inspiration som behövdes. Nu kan jag gå upp till bilen utan att bli våt om finskorna. Som bonus blåste löven också i väg en bit.

Nya säljargument
Det har plötsligt blivit inne att marknadsföra livsmedel med argumenten ”utan tillsatser, innehåller inte glutamat, konserveringsmedel, svål”, etc. Flera brödförpackningar är märkta ”utan tillsatser” och Saarioinen använder samma argument för sina färdiga rätter i TV-reklamen. Det var på tiden.

Skadligt eller hälsosamt?
Den 10 oktober läste jag en artikel i ÅU som fick mig att höja på ögonbrynen. Enligt en forsk­nings­rapport (där Finland medverkat) har kosttillskott ingen gynnsam inverkan och kan till och med öka dödligheten. Jag har tidigare läst att kvinnor som äter multivitaminpreparat riskerar att drabbas av cancer.

Varje gång jag hör eller läser liknande blir jag misstänksam. På vems uppdrag har forskningen gjorts och vem har finansierat eller beställt den? Det går lika fort att hitta forskning som tyder på motsatsen. Så vad ska man tro på?

Just nu pågår också en hatkampanj mot VitaePro. Både medicinsk expertis och myndigheter för­dö­mer preparatet som humbug. Men om man känner att man mår bättre av att ta det då? Är det bara placeboeffekt? Min slutsats är att medicin­indu­strin betraktar kosttillskotten som en allt hotfullare konkurrent och därför har engagerat ett antal lobbare vars enda uppdrag är att sprida negativ propaganda.

Det säger kanske sig självt att jag tillhör kost­till­skotts­kon­sumen­terna? För närvarande börjar dagen med en klunk AloeVera med nässla och efter frukost stoppar jag i mig havsalg, pollen­korn, multivitaminer, omega 3, kalcium-magnesium plus D-vitamin och gojibär. Tidvis tillkommer extra D-vitamin, selen och järn.

Om det håller mig frisk och vid god vigör eller ökar risken för att jag dör i förtid kan ingen veta riktigt säkert eftersom jag inte ingår i nån studie eller forskning. Huvudsaken är att jag själv tror att jag mår bra och håller mig friskare på det här sättet. Jag är helt hundra på att giftet i mediciner inte skulle få mig att må bättre.

Också i det här landet har läkarna av allt att döma provision på att förskriva blodtrycks- och  koles­terol­sänkande, respektive blodförtunnande och urindrivande mediciner. I hälsokostaffären eller hos ho­meo­pat­apoteket finns naturmedel med exakt samma verkan, fast utan biverkningar. Gifter får vi väl i oss ändå så det räcker?

Mia gillar kosttillskott
Mia sitter ofta på diskbänken när jag tar min dagsranson av kosttillskotten. I morse fick hon en omega 3-kapsel som hon först lekte med en stund och sen bet sönder. Innehållet var helt klart populärt, hon slickade i sig allt hon kom åt.

På skoj gav jag henne ett par gojibär för ett tag sen. Dom gillade hon skarpt, så nu får hon några varje gång hon är på plats. Om det stämmer att katter aldrig sätter i sig sånt som är skadligt för dom, tar jag det som bevis på att dom är lika nyttiga som det påstås. 🙂

av

15.10 – Fantastiskt

Jag har fått blommor, slutfört uppdraget, är lycklig och vet vad som är modeklassiker.

Oväntad blombukett
Jag vet inte varför, men i förrgår hade jag gjort mig förtjänt av en härlig höstbukett som var om­sorgs­fullt komponerad av höstblommor i min favorit­färg. Den blev jag fan­tas­tiskt glad över. 🙂

Avslutat uppdrag
En halv timme före utsatt tid parkerade jag Silverpilen på rätt adress igår. Helt fantastiskt. Det var inga som helst pro­blem att hitta och Googles uppskattade restid på 40 minuter stämmer säkert. Jag kollade inte, men 33,6 kilometers resväg stämmer säkert också.

Produktkatalogen godkändes med beröm för bättre bildkvalitet än i originalet. 56 timmars arbete har jag totalt lagt ner på den, så det var gott att höra att den vann gillande. Gårdagens ­ut­bild­ning avslutade upp­draget.

I fortsättningen står jag till tjänst med an­vän­dar­stöd på distans. Som en liten bonus installerade jag Skype innan jag åkte, vilket klart underlättar supporten och gör det gratis för kunden att ringa.

Lycklig som ett barn
Yippee! Jag har äntligen fått tag på min hett önskade leksak! Redan när jag skrev produktkatalogen slog mig tanken att jag kan få tag på den via min kund.

Då jag förklarade igår vad jag är ute efter, plockade han fram en kartong, öppnade locket och frågade om den modellen passar eller om jag hellre vill ha en med LED-lampa? Eftersom den med LED-lampa inte roterar utan bara blinkar, tog jag den först öppnade.

Jag har  ä n t l i g e n  fått min ”saftblandare”! Tack vare mag­net­fästet kan jag plocka upp eller ner den efter humör. Jag har ännu inte testat, men förr eller senare syns den gula lampan rotera på Silverpilens tak. Nu är jag lycklig som ett barn på julafton. 😀

Modeklassiker
I väntan på att TV-programmet som jag ville se skulle börja igår kväll, fastnade jag på en kanal som visade Garderobens 10 i topp, dvs 10 modedetaljer som aldrig blir omoderna. Det kunde ju vara bra att veta tyckte jag och satte mig till rätta.

Det här tillhör modeklassikerna lärde jag mig:

Knallrött läppstift
Minikjol
Herrhatt
BH
Trenchcoat
Högklackade eller stilettskor
Vit T-tröja
Solglasögon
”Den lilla svarta”
Jeans

Det enda som saknas i min garderob är minikjol och stilettskor. Det kommer heller aldrig att finnas någondera. Min själv­kritik förbjuder mig att ens tänka tanken att klä mig i minikjol och förmodligen är den heller inte tänkt för klimakterietanter, så jag klarar mig lindrigt.

Ett par stilettskor ägde jag för 30 år sen, det räcker. Om jag satte på mig såna nu skulle jag vara tvun­gen att ta mig fram i rullstol misstänker jag. Men högklackade pumps finns förstås i garderoben. Synd att jag så sällan har anledning att använda dom nuförtiden.

 

av

13.10 – Fri dag

Jag har haft en fri dag och vykorten svämmar över. Jag har fått klagomål, stöttat en ungdom och är klar för leverans(!).

Fri dag
Idag har jag haft en fri dag. Inga åtaganden eller tider att passa. Därför blev det bråttom när jag fick telefonbesked om att jag kunde komma om 20 minuter. En av mina vy­korts­kunder har stängt för sä­son­gen och ville ”göra upp”.

Efter att ha räknat de osålda korten och betalat provisionen på försäljningen, stoppade jag ner för­sälj­nings­intäk­ten och åkte raka spåret hem igen. Mia såg förvånad ut. I vanliga fall brukar jag inte vara tillbaka inom en timme.

Med mig hem hade jag förstås också dom osålda vykorten. Lagret börjar nu bli avsevärt. Tanken slog mig att jag förmodligen måste göra en inventering vid årets slut för att kunna redovisa till­gån­garna i nästa deklaration. Suck.

En del av den fria dagen har också gått åt till finputsning av sidlängderna i produktkatalogen. I Writer blir radhöjden i en tabell dynamisk om man inte ställer in en fast radhöjd. Det hade jag ingen tanke på när jag började skriva. Då utskriften ska vara dubbelsidig är det önskvärt att sidorna börjar och slutar på samma ställe på pappret annars ser det slarvigt ut.

Klagomål
På eftermiddagen fick jag ett mejl med bland annat följande text: ”Ingen födelsedagskram? Det hade varit trevligt ;)”. För att variera födelsedagshälsningen till Geten/Vågen hade jag utelämnat kramen den här gången men den var tydligen saknad, så jag skickade en virtuell torsdagskram i stället.

Dörrförsäljare
Nån gång förra månaden knackade en söt, ung dam på dörren och erbjöd mig att köpa toa- och hus­hålls­papper. Hon sålde det via skolan för att få i hop pengar till en klassresa talade hon om. Sånt har jag inte hjärta att neka till och idag fick jag leverans.

Jag gjorde ett hastigt överslag över vilken insats i tid (= kostnader) som försäljningen kräver. Hon går eller cyklar till kunderna i byn, måste få hjälp att transportera hem dom försålda varorna från skolan och behöver dessutom transportmedel för att kunna leverera till kund.

Förutom hennes tid, krävs alltså tid av en vuxen som har bil och körkort. Om jag var tvungen att be­ta­la den reella kostnaden för hemleveransen skulle jag garanterat tacka nej så länge jag kan ta mig till affären. Hoppas bara att ungarna får en hyfsad ersättning.

Klar för leverans
I morgon får jag äntligen träffa min ”katalogkund”. Hittills har jag bara hört hans röst och kom­mu­ni­ce­rat via mejl. I upplägget med katalogen ingick nämligen en halv dags utbildning på plats och den har vi kommit överens om ska bli i morgon eftermiddag.

Samtidigt överlämnar jag ”frukten av mitt arbete” i original. I fortsättningen kommer kunden att redi­gera den själv är det tänkt, därav ut­bild­nings­insatsen.

Adressen är helt okänd för mig, så för säkerhets skull tar jag med mig kommunens nya vägkarta. Jag räknar med att resvägen tar en timme så jag säkert kommer fram i tid. Hittills har jag ju inte lyckats hitta rätt inom utsatt tid, men den här gången hoppas jag blir ett undantag. 🙂

 

av

12.10 – Omväxling (förnöjer inte alltid)

Jag fick en ovanlig inledningen på dagen och har en ny favorit, firman har sparat pengar och vädret har varit omväxlande.

I arla morgonstund
Vid halv fem-tiden i morse vaknade jag första gången. Antingen för att Mia jamade eller för att jag hörde åskmuller. Jag slumrade snabbt till igen, men vaknade med ett ryck av en blixt som lyste in under rullgardinen och därpå följande muller.

Den tiden på dygnet är jag extra svår att få upp ur sängvärmen. Jag låg kvar och lyssnade om åskan tänkte närma sig eller ge sig av. Mia kom också och la sig på nytt. Antagligen somnade jag om för jag varken såg eller hörde nåt mer av åskan.

Nästa väckning stod Mia för. Klockdisplayen stod på 05.50. Nu skulle hon ut. Jag hörde att det ös­reg­nade men gjorde henne till viljes. Jag hann bara stänga köks­dörren och dricka lite vatten så skulle hon in tillbaka, hon hade insett att det var skönare inomhus trots allt.

Men pigg och vaken var hon i högsta grad. Hon tyckte att jag gott kunde servera henne frukost. Eller åtminstone leka med henne. Det blev inget av med nåndera talade jag om för henne med efter­tryck och kröp ner mellan lakanen igen. Hon försökte övertala mig en stund men när jag inte rea­ge­rade kom hon kutande i full galopp och hoppade upp på min mage med ett lustigt läte som mycket väl kunde tolkas som ”j—a matte”.

Efter den manövern la hon sig snällt till rätta bredvid mig och började tvätta sig hörde jag. Tre timmar senare vaknade jag på nytt och tyckte jag kunde tänka mig att börja dagen. Sen dess har jag hållit mig vaken. 😉

Ny favorit
Det blir allt svårare att hitta oskivat bröd i butikerna så jag slog till med en påse ekologiska potatis-havresemlor från Perheleipurit/Leivon Leipomo senast jag handlade. Det var en trevlig bekantskap och en fin smakupplevelse, rekommenderas varmt! Bullarna smakade fak­tiskt lika gott som hem­bakta.

Inbesparing
Som omväxling har firman sparat in 134 € idag. Jag beslöt strunta i fortsatt medlemskap i Företagarna i Finland. Jag nyttjar varken för­måner eller tjänster som ingår i medlemskapet och ser heller ingen annan nytta med att vara medlem.

Det där var inte riktigt sant kom jag på just nu. Jag har faktiskt nyttjat rabatten på annonser i Serviceguiden och ÅU. Fast jag tvivlar på att rabatterna täcker kostnaden för medlemskapet? Från och med november är jag i vilket fall inte längre medlem.

Bildkälla: op.se

Väderlek
Idag kunde man verkligen tala om väderlek. Sol och regn­sku­rar om vartannat från morgon till kväll. När jag steg upp hade vi 3,2 grader och när jag kom hem efter kursen i kväll visade Silverpilens termometer 7 grader. Inte mycket att hurra för i fråga om värme.

Men det finns dom som har det mycket kyligare. I gårdagens ÖP (Östersunds Posten) fanns den här bilden från toppstugan i Åre (ca 75 km från Östersund) och i Åkersjön (i Jämtland) snöade det redan för ett par dar sen meddelade en bekant. Huvva! Vilken tur att man bor på Udden. 🙂