Igår var en tung dag för alla närvarande.
Blomstertiden är förbi. Ett dystert faktum varje år då sommaren är slut. Numera syns bara enstaka exemplar av blommande rödklint, malva och rölleka. Till och med gullriset har blommat ut.
Enda undantaget är femfingerörten. Den lyser solgult lite här och där till tröst för alla oss som önskar att sommaren gott kunde få vara kvar ett tag till.
Dragsfjärds kyrka ligger mig förstås varmt om hjärtat, men Kimito kyrka är utan tvekan öns största och pampigaste.
Citat från Kimitoöns församlings historik över kyrkan ”Kimito kyrka är en av Finlands äldsta gråstenskyrkor. Kyrkan är byggd under 1300- och 1400-talen, den har blivit tillbyggd och ändrad på 1700-talet.
Sakristian är antagligen den äldsta delen av kyrkan, medan t.ex. pelarna och valven torde ha stått färdiga senast år 1469. Valvslagningen leddes av en byggmästare kallad Petrus Murator de Kymitto, han kom senare även att ansvara för motsvarande arbeten i Åbo domkyrka.”
Just nu blommar en av mina favoriter: Fackelblomstret, den fuktälskande blomman som jag och många andra kallar strandfackla. Oftast hittar man den vid sjö‑ eller havsstränder, men ett dike kan också fungera som växtplats.
Natten efter ”ormväckningen” väckte Mia mig med ett nytt jaktbyte nedanför sängen. En liten fladdermus den här gången, troligen en valp. Var hon hade fått tag i den talade hon förstås inte om.
Som bekant kan fladdermöss inte lyfta när dom väl hamnat på marken, eller som i det här fallet, på en matta. Det gällde alltså att ta ut den och se till att den fick luft under vingarna.
När jag kastade upp den i luften visade det sig att den inte kunde flyga. Jag hörde hur den landade i en buske, men hoppades att den trots allt skulle lyckas flyga sin väg under återstoden av natten.
Så väl var det tyvärr inte. Mia letade rätt på den nästa dag och bar in den igen. Den här gången hängde jag upp den i rhododendronbusken vid trappan och såg till den då och då i hopp om att den skulle återhämta sig.
I början höll den fast sig med båda klorna, men efter ett tag räckte krafterna inte till. Till slut hängde den bara i en klo och verkade halvdöd.
Det avgjorde saken. Då återstod bara ett barmhärtighetsmord. Den lilla stackaren ropade förtvivlat när min behandskade hand lyfte över den på ett hårt underlag, men nödropen klingade för döva öron.
Hellre en snabb död än ett utdraget lidande. Med tummen tryckte jag till huvudet mot underlaget och så var det klart. Den lilla kroppen förpassades därefter till köksspisen och har vid det här laget förvandlats till aska.
Fakta om fladdermöss för dig som är intresserad: fladdermus.net/fakta/.
Byggnadsvård med kulturhistoria.
annicaaktiv
när livet går runt i cirklar, ibland avigt men för det mesta rätt.
Livet i Thézan-les-Beziers, Languedoc, Södra Frankrike
TJYVTJOCKT
My life My show, My dog, Enjoy
Life is not about waiting for the storm to pass… It’s about Learning To Dance In The Rain.
Allmänt, mat, resor, vardagen, litteratur
– med Sissella Helgesson
utan bamse
Bättre sent än aldrig
Jag skriver om mitt liv och en del funderingar som "huvudkontoret" levererar
vardagslunk, praliner och beska droppar!