Avbrott i rutinerna

Både i går och i dag har rutinen avvikit från det normala. I går hade jag ett uppdrag i en närliggande by. Strax före klockan två knackade jag på som avtalat och blev hjärtligt välkomnad av den trevliga damen som behövde hjälp med datorn.

På en och halv timme hade vi betat av hennes lista med önskemål, sen satte vi oss ute på den inglasade terrassen. Hennes man tyckte att vi skulle ha kaffe. Till kaffet vankades hemlagad blåbärspaj och glass.

Eftersom mannen hade en tid att passa, lämnade han oss efter kaffet, men i och med att frun och jag hade gemensamma intressen fortsatte vi samtalet. Jag satt ännu kvar när han kom hem igen och fick nästan en chock när jag äntligen var på väg hem. Klockan närmade sig halv sex!

Nöjet överskred således arbetstiden med råge. Att frun i huset sa sig vara lycklig över att ha fått pro­blemen lösta bidrog förstås till min nöjdhetskänsla. Ett trevligt uppdrag och en angenäm eftermiddag!

I morse vaknade jag av pipet från UPSen (Uninterruptible Power Supply) eftersom det aviserade elavbrottet hade börjat. Caruna hade meddelat om elavbrott från 8.30 till 11.30, så för ovanlighetens skull kokades kaffevattnet på vedspisen.

Det innebar också att frukosten inte kunde intas framför datorn som brukligt. Mia hade redan hoppat upp på skrivbordet som hon brukar för att få sig en smakbit, men fick finna sig i att hålla till på sin vanliga plats i korg­stolen.

Elavbrottet betydde också att jag fick vänta med morgontoaletten eftersom vatten­pumpen går på el. Så vad fördrev jag tiden med? Jo, först löste jag korsord en stund tills jag kom på att jag kunde hämta morgon­tid­nin­gen. I samma veva tog jag en promenad till stranden där Husse brände vass innan eld­nings­för­budet infördes.

När vi höll till där nere upptäckte jag nämligen tre pyttesmå gröna knoppar som tittade upp ur jorden, men kunde inte avgöra vad det skulle bli av dom. Nu ville jag kolla hur långt dom hade hunnit.

Tack vare sol och värme hade knopparna utvecklats till blad. Om det blir påskliljor eller (vita) narcisser återstår att se. 😊

Därefter gick jag in med tidningen och fick veta att elen var tillbaka tidigare än beräknat. Fint, då kunde jag starta datorn och genom­föra den dagliga rutinen om än senare än vanligt.

Ytterligare ett avsteg från rutinerna gjordes på eftermiddagen – jag hade tid hos frissan. Det var verkligen på tiden. Det som var en frisyr för sju veckor sen hade redan i ett par veckor förvandlats till oigenkännlighet. Såå skönt att slippa tofsarna runt öronen och oregerliga testar. 😊

28.6 – Gängse rutiner

Jag har återgått till gängse rutiner, förvarar spillvirke i skrivbordslådan, har försökt lokalisera en mårdhund, fått färsk fisk och satt upp fågelskrämman.

DatorfrukostÅtergång till gängse rutiner
Igår eftermiddags vinkade jag av mamma vid bussen. Det innebär att jag har återgått till gängse ruti­ner.

Frukosten äts vid datorn, middagen intas på stående fot vid diskbänken, alternativt utomhus, och disken får stå orörd tills jag får ont om utrymme på diskbänken.

Spillvirke i skrivbordslådan
Orsaken till att det blev städning i vedlidret var en madrass. Gästmadrassen är för bred för gäst­sängen och i vedlidret(!) står en smalare som min halvbror lämnade efter sig för sex år sen, så jag beslöt ta en titt på den.

Den har stått hoprullad i en plastsäck alla dessa år så den kanske kunde vara i användbart skick resonerade jag optimistiskt. Ett hål i plastsäcken tydde på att den hade haft besök och när jag drog ut den ur plastsäcken luktade den unket och var fuktig i den kanten som hade stått neråt. Ich, soptippen nästa, den ville jag inte ha in i huset.

SpillvirkeDen lediga platsen i vedlidret kunde därmed disponeras för annat. Längst in mot väggen stod en skriv­bordslåda, det enda som numera återstår av fosterfars skrivbord. Den blev utmärkt för­va­rings­plats för alla småbitar av spillvirke.

Jag öppnade också bananlådan som har stått där sen jag flyttade in. Jag hade för länge sen glömt vad den innehöll. Det visade sig vara en fast nyckel i storlek 34, ett fälgkors och en tygbag som inne­höll en jättelång elkabel för utom­hus­bruk om jag minns rätt.

Rätt praktiska prylar således. Fast en nyckel i den storleken lär jag knappast behöva.

Trallen som jag fixade till nyligen fick nytt an­vänd­nings­om­råde, mest beroende på den mördande kritik jag fick av en herre som inspekterade den. Den blev utmärkt underlag för virkeslagren och lådan med eldstände i stället.

När inspirationen strömmar till ska jag göra en ny trall. Och den får ingen se utom jag.

Mårdhund
Under tiden jag röjde i vedlidret hörde jag ett välbekant läte. En mårdhund befann sig i närheten. Jag försökte lokalisera den, men vinden och de sporadiska ”ropen” gjorde det omöjligt.

Möjligen är årets valpkull utslängd ur lyan för att söka sig egna revir? Eftersom det finns gott om doft­spår fram till och över tomten följde den antagligen dom. Antingen skrämde jag den till tystnad genom att närma mig eller så drog den i väg, efter en stund tystnade ropen.

Färsk fisk
Sent i eftermiddags knackade Oxen/Tvillingen på och erbjöd mig ta hand om fyra färska abborrar. Sånt säger man förstås inte nej till!

Han kallade dom ”abborrpinnar” men i mina ögon var dom normalstora, allting är relativt som bekant. Morgondagens middag är därmed given. Jag tror bestämt jag ska kolla om min potatis är stor nog för premiärätning.

JordgubbarFågelskrämma
Om potatisskörden blir lika bra som jord­gubbs­dito är jag mer än nöjd! Dom första gubbarna är redan avsmakade och idag plockade jag en hel skål.

Dess värre har fåglarna också upptäckt att det finns mogna jordgubbar att få, så idag riggade jag upp den andra fågelskrämman. Jag kan ju inte sitta på pass jämt. 😀