Både i går och i dag har rutinen avvikit från det normala. I går hade jag ett uppdrag i en närliggande by. Strax före klockan två knackade jag på som avtalat och blev hjärtligt välkomnad av den trevliga damen som behövde hjälp med datorn.

På en och halv timme hade vi betat av hennes lista med önskemål, sen satte vi oss ute på den inglasade terrassen. Hennes man tyckte att vi skulle ha kaffe. Till kaffet vankades hemlagad blåbärspaj och glass.

Eftersom mannen hade en tid att passa, lämnade han oss efter kaffet, men i och med att frun och jag hade gemensamma intressen fortsatte vi samtalet. Jag satt ännu kvar när han kom hem igen och fick nästan en chock när jag äntligen var på väg hem. Klockan närmade sig halv sex!

Nöjet överskred således arbetstiden med råge. Att frun i huset sa sig vara lycklig över att ha fått pro­blemen lösta bidrog förstås till min nöjdhetskänsla. Ett trevligt uppdrag och en angenäm eftermiddag!

I morse vaknade jag av pipet från UPSen (Uninterruptible Power Supply) eftersom det aviserade elavbrottet hade börjat. Caruna hade meddelat om elavbrott från 8.30 till 11.30, så för ovanlighetens skull kokades kaffevattnet på vedspisen.

Det innebar också att frukosten inte kunde intas framför datorn som brukligt. Mia hade redan hoppat upp på skrivbordet som hon brukar för att få sig en smakbit, men fick finna sig i att hålla till på sin vanliga plats i korg­stolen.

Elavbrottet betydde också att jag fick vänta med morgontoaletten eftersom vatten­pumpen går på el. Så vad fördrev jag tiden med? Jo, först löste jag korsord en stund tills jag kom på att jag kunde hämta morgon­tid­nin­gen. I samma veva tog jag en promenad till stranden där Husse brände vass innan eld­nings­för­budet infördes.

När vi höll till där nere upptäckte jag nämligen tre pyttesmå gröna knoppar som tittade upp ur jorden, men kunde inte avgöra vad det skulle bli av dom. Nu ville jag kolla hur långt dom hade hunnit.

Tack vare sol och värme hade knopparna utvecklats till blad. Om det blir påskliljor eller (vita) narcisser återstår att se. 😊

Därefter gick jag in med tidningen och fick veta att elen var tillbaka tidigare än beräknat. Fint, då kunde jag starta datorn och genom­föra den dagliga rutinen om än senare än vanligt.

Ytterligare ett avsteg från rutinerna gjordes på eftermiddagen – jag hade tid hos frissan. Det var verkligen på tiden. Det som var en frisyr för sju veckor sen hade redan i ett par veckor förvandlats till oigenkännlighet. Såå skönt att slippa tofsarna runt öronen och oregerliga testar. 😊