13.8 – Verkställning och en fråga

Jag har fått svar på en fråga, jagat en pippi, kapat, trimmat, haft tebesök och är nyfiken.

DvärgstritSvar på en fråga
För ett par dar sen ställde jag frågan vilken sorts strit som ger sig på syrener, i synnerhet den ungerska, i gruppen Naturväktarna på FB. En kunnig dam upplyste mig om att det är Dvärgstrit och la in en länk (på finska) som gav intressant information.

Dvärgstriten (Igutettix oculatus) (se också inlägg 30.8.2012 där du ser larvernas framfart) är en invasiv art som från Moskva spritt sig till S:t Petersburg-trakten och därifrån invandrat till vårt land (vad allt har vi inte fått österifrån!). Den upptäcktes första gången i Finland 1999. Numera är den utbredd i hela södra Finland och att bli av med den helt är tydligen omöjligt. 😦

Jagat en pippi
Gårdagen började ovanligt livat. Mia kom in med en liten pippi som hon släppte på golvet. Fågelungen var vid full vigör och flög genast runt i köket tills den hittade ett lämpligt ställe att landa på strax under taket.

FågeljaktEftersom Mia inte kunde komma åt den, gjorde jag några tappra försök, men jag är ju inte lika snabb som hon så det misslyckades så klart. Till slut råkade fågeln tappa greppet om sitt landningsställe och rasade ner mellan kyskåpet och väggen där jag förvarar strykbrädan.

Den fick sitta kvar ett tag för att ta igen sig tyckte jag, men kom sen på att enda sättet att rädda den var att låta Mia ta den igen och sno den från henne. Sagt och gjort. Planen lyckades och den unga talg­mesen(?) flög lättad sin väg när jag släppte den. 1-0 till matte den här gången.

Kapat och trimmat
Efter lunch igår tog jag i tu med ”slutavverkningen” av syrenerna nedanför vardagsrummet som pla­nerat. Vädret var helt på min sida: 16-18°, frisk vind och sol. Det kunde gott ha varit kallare eller mindre sol – svetten rann innan jag var färdig.

För fyra år sen kapade jag dom tydligen senast till ungefär samma höjd. Fördelen med att inte ta ner dom helt är att det blir grönt fortare, men nackdelen är förstås att det blir fler kvistar att kapa. Ett par stammar var jag tvungen att såga av, grentången rådde inte på dom längre.

UtsiktTänk om jag den här gången skulle vara så smart att jag håller efter tillväxten varje år hinner dom bli så höga att dom stör utsikten? Återstår att se hur det går med den föresatsen?

När jag hade städat upp efter mig, vilket tog en god stund, övergick jag till att trimma snö­bärs­bus­karna utanför sovrumsfönstret som också störde utsikten. Det var fort gjort och eftersom det fort­farande återstod en del av arbetsdagen fortsatte jag med att klippa ner borstspirean som nu har blommat ut i det närmaste.

Tebesök
Gårdagens vackra väder var bokstavligen bortblåst i morse. Stormvindar och regn hade vi fått i stället. Det var inte tal om att duka i bersån den här gången. Inte ens flugorna ville vistas utomhus!

Men veckans tebesök avlöpte lika smidigt i köket. Det överskuggande samtalsämnet för dagen var djur och natur – ett stort och gemensamt intresse. Stämmer det t ex att grävlingar luktar?

Enligt en sommargranne stinker hela huset på grund av att en grävling haft sitt gryte under huset. Att så är fallet bekräftas av bl a sajten gravling.se.

Den som är lika nyfiken som jag kan lyssna till grävlingens läten tack vare forskarna i Oxford som har spelat in 16 ljud (långt ner på sidan). :-). Inget av dom jag kan påstå att jag känner igen, men kanske ändå har hört utan att veta vem det tillhör?

Nyfiken
På tal om nyfiken… Är det nån som kan upplysa om vad det är som flöt omkring i stranden för ett par dar sen? Nåt som förekommer i sötvatten, men vad?

Fråga

12.12 – Avveckling och fortbildning

Jag har gjort slut på julklapp och födelsedagspresent, avvecklar 2011, är nyfiken på grannarna och har tant Agdas gurkrecept på SkyDrive.

Slutförbrukning
Igår hällde jag upp det sista av fjolårets julklapp, svartvinbärslikören. Den smakade inte längre lika fruktigt som den ska, så jag har ”lagrat” den alldeles i onödan. ”Den som spar, han har inte särskilt roligt.” Eller så har mina smaklökar blivit sämre?

Jag har också slevat i mig det sista av en födel­se­dags­pre­sent, fru grannens hemgjorda aioli. Den hade däremot inte tappat smak eller arom. Snarare tvärtom, så nu stinker jag vitlök lång väg. Det gör Mia också efter smakprovet hon fick.

Snart slut på 2011
Dagen har gått åt till administration, förberedelser inför kundbesök och avveckling av 2011. Kurs­pärmen för året är tömd, innehållet är (delvis) arki­ve­rat och kalendern för 2012 är insatt i ”jobbalmanackan”.

Nyfiken
Sen några dar tillbaka har mina tillfälliga grannars bil försvunnit från sin vanliga plats framför trappan. Först antog jag att dom hade rest bort, men blev fundersam när jag såg belysning kvällstid. Min första tanke var att dom har en timer, men i så fall har dom en i varje rum inställd på olika tider. Varje gång jag tittar ut, lyser det i ett annat rum.

Efter att ha brottats med det mystiska problemet timme ut och timme in (en grov överdrift) har jag kommit fram till att dom har gömt bilen. Förmodligen har dom flyttat undan prylarna från garaget och ställt den där. Det vore ju logiskt.

Än så länge har jag avhållit mig från att glutta in genom garagefönstret, men förr eller senare faller jag säkert för frestelsen att stilla min nyfikenhet. Sån blir man när man bor på landet och inte har viktigare saker för sig.

Fortbildning
I övrigt har jag fortbildat mig under dagen. Dels har jag laddat ner ett program som gör att man kan starta datorn (boota) från ett USB-minne och dels har jag anslutit OneNote till SkyDrive. Receptet på tant Agdas inlagda gurkor och andra viktiga filer synkroniseras därmed automatiskt i fortsättningen. 😀

Tidningen PC för Alla hade redan våren 2010 en tredelad artikel på sin sajt som hette ”101 hemligheter i Windows 7”. Den har jag delvis läst tidigare men tyckte det var skäl att läsa den på nytt och testa funktionerna som jag inte har prövat tidigare. Alltid lär man sig nånting nytt.

Jag har också grottat lite mer i skrivarinställningarna och hittade till min förtjusning en inställning som heter ”Tyst läge”. I fortsättningen slipper jag höra det öronbedövande slamret (nu överdriver jag igen) varje gång utskriften startar.

Vanans makt är stor. Den förra skrivaren skrev alltid ut sista sidan först så att sidorna låg rätt sor­te­rade då utskriften var klar, men den nya skrivaren gjorde inte så. Förrän idag – den inställningen hittade jag också, plus en funktion för att förhandsgranska utskriften.

I regel finns förhandsgranskningen i programmet där man hanterar filen, men den saknas i en del så det går åt onödigt med papper när utskriften blir fel. Att min nya skrivare klarar dubbelsidig utskrift är en egenskap jag uppskattar storligen just av det skälet. Fin maskin det där. 🙂