lik

av

28.1 – Bland mjuk‑ och hårdvara

Jackan är avhämtad, Husse har trampat på ett lik, vi har fått vedleverans, firat en födelsedag, ”samdiskat” och haft tebesök.

sidenJackan avhämtad
I början på 1970-talet köpte jag tre meter råsiden i en knallcerise färg. Tygbiten har följt med i alla flyttningar utan att jag har låtit sy nåt av den men i tisdags kunde jag äntligen ta på mig en färdig ”produkt”. Bättre sent än aldrig.

Det bidde en tunn jacka, egenhändigt designad i kinesiskt stil. Till min stora glädje lyckades jag över­föra min idé till den händiga ”verkställaren” på Lillrödjan så hon förstod hur jag tänkte mig resultatet. Riktigt fin blev den.

Husse har trampat på ett lik
Under natten till onsdag vaknade vi av att Mia fångade en mus i sovrummet. Jakten fortsatte en stund i köket, sen blev det tyst tills jägaren ”anmälde sig” nedanför sängen.

Vis av tidigare erfarenhet tände jag lampan. Precis som jag misstänkte, hängde en död mus mellan tänderna på henne. Hon blev tillsagd att låta bli att hoppa upp i sängen och lydde faktiskt. I stället började hon tugga i sig bytet och vi somnade om.

Exakt var hon hade lämnat resterna visade sig då Husse steg upp och trampade på dom i mörkret. Barfota förstås. Men han klarade den pärsen också, lika väl som att Mia nån timme senare kräktes på täcket i min sänghalva. Han är tuff vår Husse som tur är. 🙂

vedVedleverans
Igår förmiddag fick vi vedleverans. Husse har med jämna mellanrum beklagat sig över att veden minskar oroväckande och tog ett resolut beslut att beställa mer av en bekant. Fem kubik klabbad björkved tippades utanför vedlidret i en mycket prydlig hög.

Han föreslog att vi omgående skulle få in den under tak så jag bytte raskt – om än en smula ovilligt – ut morgonrocken mot arbetskläder och så satte vi i gång. Två timmar och en kvart senare var all ved inomhus och skräpet bortstädat. Bra jobbat eller hur?

Firat en födelsedag
Efter rengöring och klädbyte infann vi oss vid kaffetid hos f d grannen som firade sin födelsedag. En av mina trogna bloggläsare (tack för det!) var redan på plats och så småningom utökades skaran med fler gratulanter.

Samdiskat
För första gången i mitt liv ”samdiskade” jag efter middagen. Eller nåja, Husse diskade och jag sköljde och ställde in i torkskåpet. Klart mycket roligare än att göra jobbet ensam!

diskPå Udden råder numera nyordning. Jag har anammat Husses diskmetod, vilket innebär att man GENAST diskar bort efter förtäring. De’ ni! Det går alltså visst att lära gamla hundar sitta.

Tebesök
Förra veckans tebesök blev inställt på grund av annat program, men idag vid lunchtid ångade stora Fården in till parkeringen på välkänt manér. Halkrisken var akut men chauffören klarade sig oskadd.

Husse passade på att elda bastu under tiden, så vi filosoferade på tu man hand som vi brukar. Mycket väder blev det, plus en hel del annat av gemensamt intresse innan jag liftade till Tallbo försedd med badattiraljerna.

I morgon är vi bjudna på födelsedagskaffe i öns södra centrum, så dagsprogrammet är därmed spikat.

av

4.9 – Ny början och sorgligt slut

Jag har varit på lärarträff, fått ett uppdrag, haft gratulanter och hittat ett lik. Mia har inte mått bra.

LärarträffLärarträff
I tisdags hölls sedvanlig lärarträff inför det nya läsåret. Den här gången med ny chef och på nyrenoverat ställe, vi samlades nämligen i Café Vivan. Där har jag inte varit sen stället totalrenoverades nån gång i våras.

Stället gick knappt att känna igen, men förändringen var klart positiv. Ljust och luftigt med rustik in­red­ning som passar bra i en gammal ladugård.

Både den nya chefen och flera av kollegerna kände jag igen, men det fanns också många nya. Tänk att vi är hela 80 kursledare sammanlagt! Det syns för all del på utbudet i kurskatalogen. Bara ett tjugotal deltog i träffen som tur, annars hade presentationsrundan tagit evigheter. (Bilden är från lärarträffen 2009.)

Fått ett uppdrag
I måndags fick jag en preliminär förfrågan och igår fick jag beställning på ett utbildningsuppdrag. En före detta kursdeltagare behöver assistans i Excel 2010. En trevlig födelsedagspresent bland många andra.

Gratulanter
Igår började jag ett nytt år igen. Första gratulanten dök upp strax före tre och sen dök flera upp efter hand. Det var en lindrig och lagom stor tillställning bestående av dom ”närmast sörjande”.

På FB var gratulanterna desto fler. I fjol tog jag bort visningen av mitt födelsedatum, men tyckte det var dö’trist att inte få några gratulationer så jag ändrade tillbaka för ett tag sen. Det ångrade jag nästan då jag såg det tresiffriga antalet och skulle tacka alla individuellt. Men egot njöt förstås i fulla drag. 🙂

Död ekorreHittat ett lik
Sent i eftermiddags tyckte jag att gräset hade torkat upp tillräckligt för att jag skulle kunna ”lufta” lilla gräsklipparen framför huset. Det första jag fick syn på då jag gick in i boden var ett lik. Och den här gången var Mia garanterat oskyldig, hon kan inte ta sig in där.

På mitt gamla trädgårdsbord närmast fönstret låg en död ekorre. Varför och hur den hade dött har jag förstås ingen aning om. Den såg ut att ha dött en naturlig död.

I flera år har den haft sitt bo strax under taket efter att en hackspett nån gång i världen har gjort ett lämpligt stort hål i väggen. Det kändes allt lite sorgligt trots att jag vet vilken marodör det egent­ligen är. 😦 Jag får trösta mig med att död alltid är ett tecken på att nåt nytt tar sin början.

Mia har mått dåligt
Redan i förmiddags märkte jag att Mia inte riktigt var sig själv och då jag kom hem efter bu­tiks­be­sö­ket hade hon kräkts på ett par ställen. Lyckligtvis uthomhus.

Men det var tydligen nåt mer hon behövde göra sig av med. En kort stund senare kräktes hon ytter­li­gare en gång. Efter det lättade besvären tydligen, men hon har ändå varit lite ”avslagen” resten av dagen. Först i kväll smakade maten igen. I morgon är hon nog lika pigg som vanligt vill jag tro. 🙂

Mia vilar 2

av

24.3 – Snart likfritt

Starten på dagen blev dyster, jag har styckat lik och fått stryk.

Dyster start
Det fantastiska vädret till trots blev starten på dagen dyster – jag hade ingen tillgång till internet. Sånt kan ju verkligen förstöra humöret. 😉

KvisttuggNär jag ringde och felanmälde fick jag veta att det var ”ett allmänt fel” och att man i Salo jobbade på att lösa pro­ble­met. Inom en timme fungerade allt igen så jag kunde andas ut och läsa mejl och kolla FB som vanligt.

Styckat lik
Förmiddagen gick åt till diverse administration och kommu­ni­ka­tion, men efter lunch tog jag på mina Snickers och forslade ner kvisttuggen till ”avverk­ningsplatsen”. Liken bestod alltså av kvistar efter trädfällningen.

”Likstyckningen” gick som en dans! Ett rent och skärt nöje att jobba när man inte behöver göra annat än mata i kvistar. Den stackars tuggen kved lite mellan varven när jag plågade den, men för det mesta spann den belåtet.

LassInnan jag slutade för dagen var jag uppe i ca 80 l (två skottkärrslass) kvistrester. Mer än hälften av kvisthögen är borta, om jag hinner i morgon fixar jag resten.

Stryk
Och hur jag än bar mig åt, lyckades jag inte mata i elkabeln, inte ens skada den på nåt vis. 😀 Däre­mot fick jag en del stryk av små­kvistar som snärtade mig i huvud och ansikte tidvis när jag stod för nära. Antagligen som straff för att jag har mördat deras ”urmoder”.