intrång

av

14.9 – Livat på Udden

Jag har förhindrat intrång, rådbråkat mina språkkunskaper, möblerat om och haft en helkväll. Bella har flyttat ut och Hilda har flyttat in.

Förhindrat intrång
I förrgår var det dags igen. Ett av Mias jaktbyten hade hittat det perfekta gömstället under telefon­bänken tack vare att det finns en smal öppning nertill på baksidan. Men nu är det slut med det. För att förhindra en upprepning kapade jag en smal list i lagom längd och spikade fast den. Mia tycker(?) det är juste av matte att ta parti för henne. 😉

Svårt med språket
I måndags frågade ordföranden om jag kunde skriva protokollet från mötet i söndags. Eftersom majo­ri­tetsspråket i styrelsen är finska, blev det till att rådbråka språkkunskaperna.

BlomställningI förrgår skrev jag således mitt livs första protokoll på finska. Det blev inte speciellt ledigt och lättläst. Jag kan tänka mig att språkbruket motsvarar en tredje­klassares, men det får dom ta.

Ommöblering
Igår möblerade jag om på trappan så snart jag hade fått leverans av blomställningen jag fyndade på Bytesbörsen på FB. Till det facila priset av 25 € fick jag en tredelad blomställning i rotting inklusive en tidningskorg i samma material.

Den lilla blomställningen i metall som jag köpte i somras är helt OK, men löjligt liten att ställa på trappan. Den här är klart maffigare och ger blommorna mera ljus. Ett bra köp tycker jag.

Helkväll
Klockan 17:21 anlände som avtalat kvällens kock, Filosofen, utrustad med ”sovel” och nödvändiga verktyg för tillagningen. Det skulle vankas nyfångad och nyrökt abborre till middag. Mums filibabba!

Min enda insats bestod i att tillhandahålla fyra tegelstenar (till eldhärden), potatis, bestick och porslin. Sen var det bara att vänta tills det ångande fatet bars in.

Rökta firrarAbborrarna var naturligtvis delikata. Snapsar­na likaså. När fyra firrar återstod var vi proppmätta och höll en liten paus innan vi fyllde på med te, respektive kaffe och avec.

Framåt halv fyra i morse var middagen ”sluffinitivt” överstökad och diverse världs­pro­blem lösta. Det kan man väl kalla en helkväll?

Den enda som inte var riktigt nöjd med tillställningen var Mia. Hon fick för lite uppmärksamhet tyckte hon.

Om det var i protest eller av misstag hon välte blomvasen på bordet i vardagsrummet lär jag aldrig få veta, men jag kunde ju inte bestraffa henne i efterhand. Det var nog ett misstag har vi bestämt oss för. 🙂

Ut- och inflyttning
Fordonsparaden på Udden satte nytt rekord igår – totalt sju fordon, varav två flyttbilar. Sommar­grannen flyttade ut. Fyra tillhörde mina besökare och den sjunde färdades sommargrannen i.

På förmiddagen idag hade två okända bilar dykt upp, så jag antog att flytten fortsatte, men det visade sig att den nya ägaren höll på att flytta in. Så i stället för Bella är det nu Hilda som bevakar reviret har jag fått klart för mig under dagen. Än så länge har jag bara sett baksidan(!) på en av de nya ägarna, men förr eller senare får jag antagligen se framsidan också.

av

27.5 – Vilodag

Jag har haft vilodag, för tidigt besök, gjort intrång och brutit mot mina principer.

Vilodag
8.50 visade termometern 15,1 grader och solen sken för sjunde(!) dagen i sträck. Helt fantastiskt. Det fick bli bikini idag också. Dock inte ”arbetsbikinin”, nån skillnad mellan vardag och helgdag får det ju vara. 😉

Jag ställde alarmet på 14.30 så jag skulle hinna byta om och förbereda eftermiddagskaffet till dagens besök. Tiden fram till dess gick åt till fotografering och diverse småpyssel bland växtligheten.

Kaffebesök i förtid
Några minuter efter två, hörde jag en bil köra uppför backen. Första tanken var att mina tillfälliga grannar hade återvänt, men bilfärgen var fel. Mitt kaffebesök kom redan nu!

Jag rusade i lätt panik in för att byta om till mer pre­sen­ta­bel klädsel. Som tur hade jag lagt fram kläderna jag skulle ha på mig så ombytet gick på nolltid.

Efter en inledande pratstund ute på trappan gick jag in och gjorde i ordning kaffebrickan. Jag hade lovat kaffe i syrenbersån – förstås. Nya favoritplatsen. 🙂

Över kaffe och kex med diverse ostar (som klasskompisen hade med sig tidigare i veckan, tack igen!) pratade vi bort ett par timmar utan några som helst problem. Tiden går alltid fort när man har trevligt.

Intrång
Jag hade ingen lust att byta om till arbetskläder när besöket hade åkt, utan bestämde att jag inte skulle smutsa ner mig(!). Efter att ha vattnat blommor och rivit gräs en stund beslöt jag gå en runda med kameran och ta en titt på ormkadavret. Men det var puts väck! Antingen har nån fågel farit i väg med det eller så har möjligen en mårdhund varit i farten. Bra att det var bortstädat.

Jag lullade vidare ner till stranden och ”fångade” en smutsig knipa. Den var fullt upptagen med att putsa fjädrarna på sommargrannens brygga. Konstigt att sjöfåglar blir smutsiga fast dom ligger i vattnet så ofta. 😀

Efter det gick vägen förbi potatislandet där jag stannade och beundrade potatisstånden innan jag gick över tomtgränsen till sommargrannen. Jag ville gärna se vilka vilda blommor som blommade där. Tack vare att huset är tomt för tillfället tyckte jag att jag kunde ta mig friheten.

I stranden blommade kärrbräsman – en av mina favoriter – och strax nedanför huset fanns en stor fläck med smör­blommor. Då jag gick högre upp strömmade den ljuvliga doften av liljekonvalj mot mig. Ett helt hav av dom doftande små klockorna täckte en slänt.

Längre än så gick jag inte, för Mia talade om att hon minsann hade koll på mig. Hon satt vid växt­hu­set och såg ut som om hon ägde stället.

När vi hade hälsat sträckte hon på sig och gäspade. Hon hade tydligen tagit en siesta nånstans i närheten så vi gjorde sällskap till hemtomten.

Mot mina principer
”Den enda principen jag har, är att inte ha några principer” brukar jag påstå. Det finns en till. Jag slänger ytterst sällan mat. Men idag såg jag mig tyvärr nödgad.

Jag hade tänkt äta Findus’ Pasta al Salmone som jag köpte i torsdags, men när jag öppnade för­pack­ningen luktade den konstigt. Jag slängde ändå in den i mikron och antog att det fanns ost i såsen men hittade inget om det på locket. Mysko.

Smaken, eller rättare sagt frånvaron av smak, var det inget fel på, men efter ett par tuggor beslöt jag ändå ta en titt på bäst före-datumet. 02 2013 stod det på sidan av förpackningen. Bara det gjorde att jag kände avsmak.

Jag har inget minne av att rätten var djupfryst då jag köpte den? I så fall kan jag förstå att en fiskrätt blir gammal på några dar, men om den var färsk kan den ju aldrig hålla till februari nästa år?!? Vad innehåller den då för kemikalier?

Den åkte i ”avfallskvarnen” och ersattes av en påse rädisor, en smörgås och två kokta ägg i stället. Så kallad lättmiddag. Mycket godare och förmodligen nyttigare!