12.9 – Udda på Udden

Broccolin är kokad, Bank-ID är knöligt, plommonen är skördade, vattnet är grönt, jag har avyttrat byxor och aktier.

Broccolin kokad
Idag kokade jag och åt äntligen av den bortglömda broccolin från i söndags. Jag glömde nämligen bort den igår också. :-/

Bank-ID
Igår fick jag ett SMS plus ett mejl där jag informerades om att jag hade fått post till minmyndighetspost.se. För att läsa den krävdes givetvis en identifiering.

Den enda tänkbara identifieringsmetoden för min del är Bank-ID på fil. Men tyvärr hade jag ett gammalt lösenord i min lathund för lösenord – jag som är ytterst noga med sånt!? Otroligt.

Om man har glömt lösenordet går det inte att begära ett nytt, då måste man beställa ett nytt Bank-ID hos banken. Det gjorde jag. Minst fem gånger… Tre gånger meddelade Bank-ID-tjänsten att säker­hets­programmet hittades men inget Bank-ID. GRRRRRR.

Fjärde gången kom jag äntligen till registrering av ett lösenord, men det jag skrev in godkändes tydligen inte, jag fick bara ett meddelande om att registreringen hade avbrutits. Då tog jag en paus för att inte förstöra min mentala hälsa.

Efter ett par timmar började jag om. Avinstallera programmet, beställa ny fil hos banken, ladda ner den, installera och starta programmet. När jag kom till Ange lösenord var jag ändå så arg så jag skrev Skitsamma och si, då gick det som smort!!

Äntligen kunde jag läsa min myndighetspost. Pensionsmyndigheten meddelade att pen­sions­be­loppet var omräknat från september. Fast det visste jag redan efter att tidigare ha fått ett snigelbrev om saken. Goddag yxskaft.

Plommonen skördade
Årets skörd av gula plommon är lika stor som vanligt. Två stycken. Jag tyckte bestämt jag siktade ett tredje högt upp på en kvist, men det måtte ha varit en synvilla? När jag hade slurpat i mig dom två jag hittade syntes inga fler till.

Vattnet är grönt
På eftermiddagen igår beslöt jag massakrera dom nya skotten som vuxit ut på stubbarna efter att vi rev bort dom för nån månad sen. Så småningom kom jag fram till  stora björken och fortsatte längs stranden tills jag hajade till.

Vattnet såg ut som ärtsoppa. En tjock grön sörja med några bruna blaffor som antagligen bestod av förruttnade ”alger”. Urk! Hela strandkanten såg lika bedrövlig ut.

Eftersom vinden en längre tid har legat på från ost/sydost har mängder med ”blågröna alger” (cyanobakterier) samlats just i Uddens strand. Det är sju år sen senast ser jag i mitt bildarkiv, i regel brukar det röra sig om strimmor eller mindre ansamlingar.

Avyttrat byxor och aktier
Nej, jag har inte sålt byxorna (och tappat smöret), bara lämnat dom vidare till en ny ägare. Tre par byxor har plötsligt blivit ”fel modell” för min fylliga kropp och mina rundade former så jag lämpade av dom i klädinsamlingen idag.

Däremot har jag sålt aktier. Fel, lämnat dom till försäljning rättare sagt. Obligationer och fondan­delar har jag ägt tidigare, men inte aktier, dom ärvde jag efter mamma. Anledningen till för­sälj­ningen är att förvarsavgiften kommer att bli 3 €/månad fr o m den 1.12.207 och det har jag ingen lust att betala.

Den som är hugad kan alltså nu investera i Aktias A-aktier till det facila priset av 9,25 €/st. Jag rekommenderar att du slår till genast! 🙂

9.9 – Resultat

Jag har ätit upp en skörd, planterat, lagat mat, varit hos veterinären och gjort mig av med mitt dåliga samvete.

Gult plommonÄtit upp en skörd
Det där med att det krävs två plommonträd av samma sort för att det ska bli frukt verkar stämma. På det gamla plommonträdet hittade jag i år sju gula plommon och på det nya två. Jämfört med tidigare år då jag har hittat högst ett eller två är det alltså rekordresultat!

Ett par hade spruckit/hunnit bli övermogna, men resten var jättesöta och ‑goda. Dom mumsade jag med stort nöje i mig igår.

Bondplommonen börjar också vara mogna, men eftersom jag är inte är nån ”sylt- och saftmänniska” äter jag dom färska tills jag tröttnar och delar gärna med mig till den som vill ha. Det är bara att höra av sig om man är intresserad!

Planterat
Dom två fina astrarna jag fick av Grisen/Tvillingen har fått var sin växtplats. Förhoppningsvis kommer dom att trivas. Jag kallade dom höstastrar men på krukan stod det Victoria, vilket tydligen är en nyare sort även om blommorna ser likadana ut som höstastrarnas.

Under min tid som blompensionat i juli passade jag på att sno skott från en ampellilja och en spännande fetbladsväxt som jag aldrig har sett förut. Alla skotten hade rotat sig och var färdiga att sätta i kruka så det gjorde jag också igår i det fina och varma vädret.

Lagat mat
Det händer ju inte så ofta att jag känner för att laga mat, men igår föll andan på. Det blev en im­pro­viserad korvgryta med frysta thai-grönsaker, potatis och brysselkål. Inte alls illa om jag får säga det själv. Bra att ha i frysen. 🙂

Veterinärbesök
I morse klockan nio hade Mia fått tid hos vår ordinarie veterinär som nu är tillbaka från semestern. Hon lutar fortsatt åt uppfattningen att kliandet kommer sig av nån form av allergi. Sköldkörtelfel trodde hon inte på när jag berättade om vårt besök hos vikarien, i så fall skulle symtomen vara annorlunda.

Eftersom huden inte uppvisar några förändringar och klådan inte orsakar sår är symtomen svår­dia­gnosti­cerade. Det slutade med att Mia fick en ny cortisonspruta och jag fick beskedet att följa ut­veck­lingen under årets lopp. I bästa fall försvinner kliandet när det blir kallare.

Jag var förberedd på ett hudprov som hon nämnde när jag bokade tid, men hon ansåg sist och slut­li­gen att ett sånt kanske inte skulle ge annat svar än att pälsen var bortnött och det vet vi ju redan. An­led­ningen till cortisonsprutan var närmast att den förhoppningsvis lindrar symtomen, vilket jag känner mig tveksam till efter den förra, men som jag förstår det finns det inte så mycket annat att hoppas på.

GladBesöket gjorde mig alltså inte ett dugg klokare och Mia får fortsätta dras med sitt kliande. Vi har i alla fall uteslutit ett antal tänkbara orsaker så jag får väl nöja mig med det.

Gott samvete
Även om luften kändes varm lockade vädret inte till utevistelse idag på grund av regnet. Det passade mig alldeles utmärkt, då kunde jag bli av med mitt dåliga samvete.

En av uppgifterna jag åtog mig för LMFs räkning var att gå igenom en lista över finansieringsalternativ för projekt i afrikanska länder. Listan omfattade 143 bidragsgivare och på min lott föll hälften, så jag har betat av den successivt. Idag skickade jag dom sista 34 tänkbara alternativen och är därmed äntligen klar med åtagandet. Det känns som en stor lättnad, jag avskyr ”långbänkar”.