Dom kalla nätterna förvandlar dagens fukt till fantastiska isblommor och naturens egen ”taggtråd”.
3.2 – Manligt
Om trenden håller i sig kan det sluta i en könsoperation.
Sen jag flyttade hem har inköpen av artiklar avsedda för män stadigt ökat. Se här:
Deodorant för män
Ansiktsrengöring för män
Keps i herrmodell och ‑storlek
Herrväst
Tröja
Overall
Diverse par arbetshandskar
Snickarbyxa, sommar
Arbetsbyxa, vinter
Arbetsstövlar, vinter
Diverse verktyg & redskap, bl a skruvdragare, båg- och röjsåg, yxa, stege, snörakor, grep, spade, etc
Arbetshandskar, liksom verktyg och redskap, är i och för sig könlösa men används oftast av män så därför fick dom komma med på listan. Herrskjortor har jag använt redan i många år så det får väl räknas som inledning på mansprocessen.
Till följd av stigande ålder har dessutom östrogenhalten i kroppen minskat högst påtagligt, vilket innebär att testosteronet har eller snart har tagit över. Det syns redan nu i form av ökad kroppsbehåring. Förhoppningsvis slipper jag be frissan klippa öron- och näshår men man vet ju aldrig. Ett undantag är skulten, där tycker jag hårväxten har blivit tunnare med åren.
Med risk för att bli lynchad av mina manliga vänner tycker jag mig också märka att svettlukten har ändrat till en starkare nyans som närmast påminner om lök som stått framme ett tag. Testosteronets fel det också förmodar jag.
Att jag går som en karl och svär som en borstbindare gör inte saken bättre. 😀
2.2 – Matte har ordet igen
Matte förklarar sig och har ny kunskap.
Matte förklarar sig
Att jag övergav Mia i mer än fem timmar igår (se inlägget Efterlängtad) har sin förklaring. Just igår behövdes jag bättre på annan ort – min ryska bekant ville ha ytterligare justeringar i datorn och hade insisterat på att få bjuda på mat den här gången. Dessutom ville jag göra en säkerhetskopia av alla inställningar.
Med tanke på väglaget ville jag ha gott om tid. Halv två hade jag lovat infinna mig och tog därför till den dubbla körtiden, därav start 13.10. Föret var bättre än jag trodde, jag tog mig till Dalsbruk på den vanliga tiden så jag hade tio minuter till godo.
Så bra! Då hann jag ju in på Wahlstens och köpa en T-tröja. På Facebook har dom gjort reklam för nyinkomna tröjor med roliga texter på. En sån MÅSTE man ju ha (se bilden).
Jag hade inte tid att prova så jag chansade på en i storlek L. När jag kom hem och provade konstaterade jag att den gott kunde vara en storlek större – jag är tydligen fetare än jag tror – så vid tillfälle ska jag byta den, förutsatt att den finns i XL.
Kortläsaren i kassan ville inte riktigt vara med på noterna då kunden före mig skulle betala, så inköpet dröjde längre än tänkt men ett par minuter efter halv två var jag på avtalad adress. Enligt överenskommelse skulle vi äta först så jag satte mig vid dukat bord och blev serverad ärtsoppa med nybakad råglimpa till. Efter mat vankades kaffe och nybakta bullar. Puh.
Förtäringen var avslutad klockan tre så då kunde vi/jag sätta i gång och jobba. Jag prickade av punkterna på åtgärdslistan en efter en. Vissa tog längre tid än planerat. Till exempel att byta språk i Skype. Min ryska bekant vill av naturliga skäl ha den på ryska precis som förut.
I alla tidigare versioner har man kunnat byta språk under Verktyg, Alternativ, Allmänna inställningar, men i Windows 8-versionen är det slut med det. Det finns bara ett val som heter Inställningar och där hittar man tyvärr ett synnerligen begränsat antal alternativ. Suck. Vid dagens efterforskningar har jag lärt mig att Skype numera alltid använder Systemspråk, dvs samma som Windows i övrigt.
I morgon ska jag på återbesök så då ska jag ändra systemspråk till ryska och hoppas det löser problemet. Om inte, är enda alternativet att ladda ner ett ryskt språkpaket. Fast då blir konsekvensen förstås att jag aldrig mer kan hjälpa min ”matmor”.
Innan jag hade betat av hela åtgärdslistan och den fjärde DVD-skivan med datorinställningarna var klar, hade klockan rusat i väg till över sex. Att ta farväl tar också längre tid här än på andra ställen. I vanlig ordning skulle bland annat en kasse med limpa och bullar packas ner.
Så DÄRFÖR var jag hemma först halv sju. I fortsättningen ska jag begränsa tiden för besöken. Jag blir ändå aldrig färdig med alla önskemål eftersom det kommer nya efter hand. Ett synnerligen vanligt fenomen hos datorkunder har jag lärt mig för länge sen. För varje krav/önskemål som är tillgodosett kommer det två nya.
Ny kunskap
Det vore förstås enklast att säga: ”Nej, det går inte”, men det kan jag inte med. Dels för att jag är nyfiken och dels för att det går stick i stäv mot min problemlösar-natur. I regel finns det ju alltid en lösning bara man hittar den. Fördelen är att jag samtidigt lär mig nya saker. Om jag nånsin har nytta av kunskapen är en annan fråga?
För att utröna hur ett byte av systemspråk påverkar Windows, bytte jag på min stationära dator idag. För säkerhets skull gjorde jag en systemåterställningspunkt först. Efter (obligatorisk) omstart kunde jag inte upptäcka några som helst skillnader annat än att datum, tid, decimaltecken och valuta hade ändrats. Det bådar alltså gott inför morgondagen.
Jag har också jagat rätt på kortkommandon i Windows 8. Många var på engelska så alla stämmer inte med den svenska versionen, men jag lyckades hitta en lista på 113 st som är specifika för Windows 8 i svensk version. Av dom har jag plockat ut dom viktigaste och tar med mig i morgon som utlovat. Och absolut max två timmar får det besöket ta!
Efterlängtad
Idag var det himla synd om mig. Jag var ute då matte försvann strax efter ett, men hörde tydligt att hon ropade ”hej då Mia, kommer snart” som hon brukar innan mullret från den där stora plåtlådan satte i gång. Det var ju lugnt. Jag hade fullt upp.
Efter ett par timmar gjorde jag en koll ifall hon hade kommit hem. Nehe, det hade hon inte, ingen öppnade när jag ringde på. Jag åt lite av maten hon hade ställt fram på bordet i verandan och gick upp på vinden för att ta mig en middagslur.
När jag vaknade var jag bergis på att hon var hemma. Det kändes så. Men ingen brydde sig om mig nu heller fast jag både ringde på klockan och pillade av locket från vattendunken som stod vid innerdörren. Det var bara att ge upp.
Jag beslöt ta en tur runt tomten för att inte vara så långt borta ifall hon dök upp snart. Tiden gick. Och gick. Ingen matte syntes till fastän solen gick ner och det började kännas kyligt.
Tänk om hon hade glömt bort mig och aldrig mer kom hem igen? Eller tänk om hon kanske var hemma trots allt?
Jag tog med mig en present som jag la utanför köksdörren och tippade ner matskålen på golvet så hon säkert skulle höra att jag ville in. Men nej, ingen öppnade. Jag gick upp på vinden igen och la mig på samma ställe som förut, rengjorde pälsen och somnade.
Halv sju-tiden vaknade jag av motorljud. Kunde det vara matte tro? Så här länge har hon aldrig nånsin varit borta tidigare!
Jag sprang fort nerför vindstrappan och satte mig på trappan. Jajamen, nu hörde jag alldeles säkert att det var matte som kom uppför backen. Äntligen!
Så fort plåtlådan hade stannat sprang jag fram. Matte öppnade genast dörren och lät jätteglad på rösten då hon såg mig. Jag blev minst lika glad jag och tog ett skutt upp i hennes famn innan hon hade hunnit stiga ut. Nu måste hon väl förstå att jag hade väntat och väntat och undrat var hon höll hus.
Hon pratade oavbrutet så jag uppfattade inte riktigt vad hon sa utom ”borta länge” och ”hungrig”. Just det, jag var jättehungrig! Innan hon hann låsa upp ytterdörren stod jag redan framför köksdörren och trampade.
Jag försökte säga åt henne att skynda sig och det fattade hon för hon svarade ”jag kommer, jag kommer”. Och så, äntligen, öppnade hon dörren in till värme och mat. Fast innan jag fick nån mat blev jag upplyft i famn och pussad och kramad en massa gånger. Det kändes jättemysigt.
Skönt att ha henne hemma igen och bli ompysslad. 🙂
31.1 – Bedrifter
Jag har uträttat en storbedrift, gjort ett fynd, räddat liv och blivit bjuden på middag.
Storbedrift
Gårdagens väder lockade nog ingen till utomhusvistelse – blötsnö och snudd på stormvindar. Däremot var vädret perfekt för att tvätta och diska. I synnerhet det senare, teskedarna var slut.
Innan jag kavlade upp ärmarna hade klockan hunnit bli över halv sex. Det fanns mycket roligare saker att pyssla med. En dryg timme senare var det äntligen tomt på diskbänken. Två veckors disk tar sin tid.
Jag kom fram till att jag kanske borde diska en gång per vecka i stället så jag klarar det på en halv timme. Återstår att se vad det blir av den ambitionen?
Fynd
I jakt på nåt helt annat hittade jag klementiner i skafferiet. Så bra! Dom hade jag totalt glömt bort.
Det visade sig att dom var inköpta före jul… Inte så värst saftiga längre, men dom går faktiskt att äta om man inte är alltför kräsen. Och det är man ju inte. Fast det oroar mig att dom fortfarande är ätbara, undrar vilka gifter dom har blivit behandlade med?
Operation livräddning
Senaste dygnet har vi haft besök av en ny skogsmus. En lurig rackare som har lyckats hitta alla gömställen där Mia inte kommer åt.
Strax innan jag släckte läslampan i natt hörde jag att den hade vågat sig fram. Av pipet framgick att Mia hade fått tag på den så jag steg upp, fast besluten att förkorta pinan för den.
När jag kom in i köket hade den tagit sin tillflykt till den ena av mina nyare vinter-Croqs som jag förvarar på hyllan längst ner i telefonbänken. Det hade Mia inte riktigt koll på så jag lyfte upp dojan utan att hon reagerade. Hon fortsatte leta bland dom andra skorna.
Den lilla tussen undrade nog vad som hände när gömstället rörde på sig men låg snällt kvar medan jag tog fram kameran och förevigade den från olika vinklar. Efter den lilla fotosessionen hade mitt hjärta smält fullständigt.
I stället för att avliva musen drog jag upp rullgardinen i sovrummet och öppnade fönstret. Doften av frisk luft fick den att nyfiket titta ut över kanten på skon så jag skyndade mig att sträcka ut armen och tippa ut det lilla livet så lågt ner som möjligt. Jag ville ju inte att den skulle slå ihjäl sig nu när jag hade beslutat rädda den. Lyckligtvis ligger sovrummet på marknivå så fallet blev inte speciellt högt.
Ett lätt liten duns hördes när den landade på snön. I morse kollade jag för säkerhets skull att den inte låg kvar men såg inget så jag hoppas den klarade sig. Och att den inser att det är bäst att hålla sig borta från det här huset i fortsättningen.
Middag
Förra veckan blev jag inbjuden på middag. SMSet löd: ”… Hur ser din kalender ut för 2014, första kvartalet, eller nästa vecka 2013?” Som bekant är vi pensionärer strängt upptagna. Fast skillnaden mellan oss och heltidsarbetande är att en programpunkt per dag innebär att hela dagen är upptagen (förstörd).
Som förrätt serverades en härlig svampsoppa, självfallet gjord på egenhändigt plockad svamp. Varmrätten bestod av en färdigköpt pizza som utökats med en mängd tillbehör. Den som hade tillverkat pizzan skulle förmodligen aldrig ha känt igen den. Mycket god den också. Som avrundning fick jag kaffe och en croissant fylld med hemlagad äppelsylt. Jättemumsigt.
Hela middagen tog tre och en halv timme i anspråk. Det är en viss skillnad mot mina solomiddagar som är avklarade på ungefär samma antal minuter. Å andra sidan pratar jag aldrig när jag äter middag ensam så det kanske förklarar tidsvinsten? 😀
Dagens citat
”Bättre att gå på hal is och ha det bra glatt än gå i lera och sörja.”
Fru grannen 16.3.2010
Dagens Dilbert
28.1 – Tur
Krematoriet har en ny klient och jag har försökt göra saker jag inte kan.
Ny klient
Nån gång på morgonsidan av natten väcktes jag av ett välbekant ljud. En mus som bad för sitt liv. Mia hade tagit en inkräktare. Jag somnade om när det blev tyst men vaknade igen av jaktljud i köket. Jag litade på att Mia skulle sköta sig och somnade om.
Kvart i sju vaknade jag av kräkljud och ett distinkt plopp. När jag tände lampan såg jag Mia som satt uppe på kaminen och tittade ner. Jag steg upp omgående och upptäckte genast varifrån det ploppande ljudet härrörde.
Bildkälla: sv.wikipedia.org
Hon hade kräkts över kanten på kaminen och rakt ner på golvplåten som ligger framför kaminen. Vilken himla tur att det var just där! Det kunde lika gärna ha varit på mina kläder som låg på stolen intill. Det var bara att skölja och torka av plåten så slapp vi den geggan.
På köksmattan låg orsaken till kräkningen. Hon hade bara ätit upp huv’et, resten av muskroppen var intakt och åkte in i ”krematoriet”.
Allt frid och fröjd, jag kunde inta sovläge igen. Strax efter att jag hade somnat kände jag att Mia hoppade upp och la sig hon också.
Jag vaknade ett par timmar senare, men hade ingen lust att stiga upp. Jag visste vad som väntade. Men jag hade tur där också. 🙂
Ny bekantskap
Efter lunch infann jag mig hos min ryska bekant för att installera program i Windows 8. Urk var min första tanke när jag äntligen hade kommit så långt att jag såg startskärmen med alla ”appar”. Alla program heter ju appar numera, en förkortning av application, vilket motsvarar tillämpning på svenska.
Jag hittade IE och började programhämtningen. På två timmar hade jag installerat alla program/appar som hon hade på sin gamla dator. Samtliga fanns anpassade för Windows 8, vilket betydde att dom också hade ändrat utseende.
Skype var tacksamt nog förinstallerad, men såg också helt annorlunda ut än tidigare versioner. Jag lyckades hitta utloggningen men hur man avslutar programmet kom jag aldrig underfund med?
Kontrollpanelen var jag tvungen att söka upp, den fanns inte bland apparna på startskärmen. Men jag hittade ändå ingen säkerhetskopiering? Tanken var att skapa en systemåterställningsskiva men det fixade jag alltså inte. På nätet har jag heller inte hittat nån lämplig länk. Mysko.
Om jag fick låna datorn ett par dar skulle jag väl lista ut det mesta, men det är också ganska skönt att kunna säga att jag inte vet när jag får frågan om hur man gör det ena eller det andra. Det lär dröja innan jag övergår till Windows 8 kan jag klart konstatera! Men förr eller senare blir jag ju tvungen inser jag. 😦
27.1 – Mest yxa
Häggen har blivit ved, jag har skottat snö och det har blivit ändå glesare i stranden.
Häggved
Gårdagens första projekt var att göra ved av häggen som jag tog ner i förrgår. Så valhänt som jag är tog det en god stund, men så småningom blev det ved till en brasa.
Snöskottning
Idag började arbetsdagen senare än vanligt, först framåt två. Jag fastnade framför datorn och inventerade bland annat lagringsutrymme. På samtliga diskar inklusive molndito har jag drygt 5,3 TB (5.340 GB) att disponera. Det bör ju räcka ett tag. 😉
På agendan stod snöskottning som omväxling. Det nyfallna lagret var för all del inte så tjockt men den friska vinden hade utplånat alla stigar.
Vädret var inte värst lockande, gråmulet och nog så friska fläktar även om minusgraderna inte var så många. Lädermössan med fårskinnsfoder kom väl till pass.
Det var alltså i grevens tid jag blev klar med vassen! Och efter snöfallet syns det inte om jag har fuskat med städningen förrän isen har tinat bort.
Glesare
Egentligen hade jag tänkt uppvakta min före detta granne idag men kom fram till att om jag ska förverkliga mina planer är jag tvungen att verkställa dom innan det kommer ännu mera snö. Dom gamla spireorna skulle bort kom jag fram till i samband med den övriga strandröjningen.
Inte för att jag kommer att bli av med dom, men det kan få växa upp nya plantor som jag förhoppningsvis kan hålla efter så dom håller sig täta och inte blir så höga.
Dom är visserligen vackra när dom blommor och har synnerligen anspråkslösa krav på växtplats så ur den synvinkeln gillar jag dom, men vid det här laget höll dom på att ta över halva stranden och hade blivit spretiga och fula. Varför dom överhuvudtaget växer där är en gåta? Möjligen har fåglar eller några andra djur hjälpt till att sprida dom dit ner.
Kvart i sex var jag klar och kunde plocka i hop krattorna och yxan. Det är väl risk för att yxan blev ovass på kuppen men lyckligtvis finns det såna som kan avhjälpa det om jag ber snällt. 🙂
26.1 – Från sax till högaffel
Igår drabbades jag av en planeringsmiss och erbjöd värdigt motstånd. Idag har jag slutstädat(?) på isen.
Miss i planeringen
Oavsett vilken tid jag stiger upp kommer jag gång med det jag har tänkt göra först framåt lunch. Gårdagen var inget undantag. Jag steg upp klockan åtta och gick till stranden halv tolv.
Halv två hade jag ställt alarmet i telefonen för att komma i håg att starta motor- och kupévärmaren, vilket betydde ett avbrott i vassröjningen. När klockan närmade sig två hade jag bara en liten tuss kvar tyckte jag, men var tvungen att avbryta för att göra mig klar att åka till frissan klockan tre. Samtidigt behövde jag uträtta ett par ärenden så jag ville ha god tid på mig.
Jag fattar inte varför jag hade beställt tid till klockan tre? I vanliga fall brukar jag boka sista tiden, dvs kl 16? Hade jag gjort det den här gången också hade jag hunnit bli klar med vassen. Synnerligen dålig planering. Jag hade för all del inget beting på när vassen skulle vara kapad, men ville bli klar innan det eventuellt kom mera snö.
Värdigt motstånd
På kvällen fick jag sällskap till teet och en omgång ”marjas” (mariage eller bondtolva). Om jag hade haft sämre kort halvvägs i spelet hade jag kanske vunnit, men fick för många poäng och åkte ner till sju i stället för att vinna. Spelomgången slutade med ställningen 12-11 till Trollkarlen. Bara en futtig poängs skillnad så jag tycker att jag erbjöd värdigt motstånd trots min obefintliga strategi.
Den omtalade bronsfärgade strömbrytaren som jag monterade (se inlägg 8.12.2012) fick sig en översyn medan tevattnet kokade. En tåt satt lite löst så troligen var det den som orsakade fördröjningen när man tände.
Slutstädning
Klockan 17.42 idag avslutade jag städningen på isen. Dels var det så mörkt att jag knappt såg vasstråna längre och dels var jag så kissnödig att jag inte ens kunde snyta mig.
Den sista tussen tog inte lång stund, men jag började senare än vanligt och hade dessutom turen att bli avbruten av trevligt sällskap som tackade ja till kaffe. Frun på udden mittemot tog sig en promenad över isen vid halv tre-tiden för att se hur arbetet fortskred.
Under tiden vi drack kaffe började det snöa så när hon gick ett par timmar senare följde jag med henne ner och tog itu med dom sista vajande stråna. Sen återstod städning. Jag drog i hop högarna med högaffel*) och finputsade med kratta ända tills jag som sagt var tvungen att sluta. Snöfallet har fortsatt sen dess så i morgon syns det antagligen inte att/om jag har fuskat. 😀
*) Intressant att notera att Microsofts bildbibliotek inte kan skilja mellan grep och högaffel. När jag sökte på högaffel fick jag upp bilder av både och. Förmodligen en stadsbo som har varit i farten. 😀
Uddmors betraktelser 