Bilddagboken
Vänligt bemött
Vändagen / Alla hjärtans dag
I Finland firas vändagen i dag. Och just i dag meddelade en av mina äldsta och käraste vänner att hon kommer på besök i sommar. Bästa nyheten på länge!
I år har vi varit vänner i 25 år, men eftersom vi numera bor i var sitt land har vi inte setts sen 2009 då hon senast var på besök, så vi har en hel del att ta igen! 🙂
Dramatiskt möte
Så här ser mitt vänstra ben ut efter dagens besök på hälsostationen (vårdcentralen). Dom tyckte att mitt bandage inte var så proffsigt.
Anledningen till besöket var dock en stelkrampsvaccination och strumpan är bara till för att hålla bandaget på plats. Det ser värre ut än det är, men i går kväll kändes det minsann och blödde rejält.
När jag satt vid datorn i går kväll hörde jag en duns utifrån. Jag förutsatte att det var en snöskyffel som föll ute på trappan, men bestämde efter en stund att ta en titt.
Jag upptäckte då att blomvasen på bordet i verandan hade stjälpt. Konstigt, så tung som den är kunde den inte ha tippat av sig själv kom jag fram till. Den innehöll inget vatten, så jag ställde upp den igen.
Ett försynt pip fick mig att vända mig mot Mias ingång. Där såg jag huvudet av en katt, så jag gick ut på trappan. Först trodde jag det var en jag kände, men sen blev jag osäker.
Den vände sig om och tänkte gå sin väg, men när jag började prata med den vände den om och upphävde ljud som närmast kan beskrivas som vrål. Så där som arga katter låter.
Jag fortsatte prata med den, men vrålen bara tilltog. Kattvän som jag är, trodde jag att jag kunde lugna den och sträckte ut handen. Det uppfattade den tydligen som rena provokationen. Den attackerade mitt vänstra ben med alla sina klor utspärrade. Tur att jag hade långbyxor på mig, annars hade skadorna blivit ändå värre.
Det är första gången – och förhoppningsvis sista – jag har blivit anfallen av en ursinnig katt. Varför han var så arg fattar jag inte riktigt, men han hade säkert en orsak.
Enda anledningen till anfallet tror jag är att katten uppfattade mig som en ställföreträdande konkurrent. Han kände ju doften av Mia, men visste väl inte vilket kön hon var, så han garderade sig.
Det visade sig att katten var bekant trots allt. Vi kollade med ägaren som bekräftade. Men tydligen kände katten inte igen mig i sitt upprörda tillstånd och på Udden har han inte varit tidigare vad jag vet.
Dessutom är det länge sen vi sågs, så jag har redan förlåtit honom. Jag borde ha respekterat hans varningar. 😊
Chokladfrossa
Erkänner med en gång: Jag är chokladberoende. Med Fazers blå kan man muta mig till en hel del, men chokladkonfekt är heller inte fy skam.
I julklapp fick jag ett helt kilo(!) Anthon Berg chokladkonfekt av Husses son. En så stor ask har jag aldrig sett tidigare! Asken får nätt och jämnt plats på bordet.
Innehållet minskar för varje dag. Marsipanbitarna kommer dock att bli kvar längst, marsipan äter jag endast ”i nödfall”. 😀
I väntan på gästerna
Bra köp
I dag sattes den nya spishällen på plats och invigdes. Den visade sig vara en liten aning tjockare än den gamla, men det kan ju vara en fördel, då håller den värmen något längre. Ett bra köp med andra ord.
Dom gamla spisplattorna fick fortsätta tjänstgöra så dom nya fungerar som reserv. Dom nya hade för övrigt inga lufthål noterade vi, men såna kanske inte behövs nuförtiden?
När jag googlade efter en bild på hällen (hade glömt att det redan fanns en i mediabiblioteket) noterade jag för övrigt att vi kunde ha fått den 40 € billigare hos en annan leverantör trots att det var extrapris på den vi köpte. Ett klassiskt fenomen … Bara för att det står exrapris går man på det. 😄
Glad överraskning
Ätbar kaka
Jag kan andas ut. Gästerna behöver inte uppsöka tandläkare. 😊
Faktiskt hade ”hatmumset” (se föregående inlägg) god åtgång, antagligen beroende på att kaffegästerna var så artiga och väluppfostrade. Vi var överens om att smaken var helt OK även om konsistensen lämnade en hel del att önska. Det verkar ändå säkrast att jag i fortsättningen håller mig till sånt jag behärskar.






