För varje år prutar jag lite mer. Trappan är klar för sommarvistelse, men det är mycket som är annorlunda i år jämfört med bilden. Blommorna är färre, sommarmattorna ligger kvar på vinden och så saknas Mia förstås.
Allting har blivit tyngre och tar längre tid än förr har jag märkt. ”Det är åldern”, säger Husse. Och så är det väl.
Jag är inte heller som förr har jag kommit på. Inte direkt nån dysterkvist men heller inte nån glädjespridare. Härom dagen kom jag på mig själv med att känna mig glad. Men det gick snart över.
Ändå är jag lyckligt lottad jämfört med många andra. Jag ser och hör, slipper värk och rör mig obehindrat, har mat för dagen, tak över huv’et och bor i ett fredligt land på en naturskön plats.
Lite glad blir jag förstås av vårens blomprakt, fåglarna och fjärilarna som besöker oss och doften från min gullrips som också blommar just nu.
Dess värre har jag ingen aning om vad som skulle göra mig riktigt glad … Det kanske räcker med att vara nöjd och tacksam? 😊
Uddmors betraktelser 
Visst går det att skylla på åldern, det gör jag också men… det är bara en ursäkt. Ett unvikande för att negligera den verkliga orsaken.
För mig är det; att det som var jaget i det som gav mig energi och engagemang är det som fattas – obs. för mig, Kan bara tala för mig själv förstås.
Under det att jag skrivit av mig så objektivt jag kunnat om mitt liv som vippdocka, har det visat sig att jag tagit mig opp igen gång på gång, det som verkligen roat mig och tillfredställt min kreativitet. Det där som legat utanför alla de måsten och de naturliga sorgerna som varje människa drabbas av mer eller mindre.
Dessutom har jag genom skrivandet förstått att min barndom var/är det fundament jag haft mig tillgodo. Stabilt, tryggt och uppvuxen i den rena naturen med allt vad det innebär.
En annan aspekt jag gjorde för många herrans år sedan var att barnet slutar le när de passerat 6 årsåldern. Verklighetens avigsidor tränger sig in i medvetandet på något vis.
Är det kanske så att allt levande fungerar på det viset – även växt och djurriket?
Nu tror du nog att jag har blivit tossig men i så fall får du som jag skylla på ”gammeln” (åldern) 😀 ❤
GillaGilla
Om jag kom på den verkliga orsaken vore mycket vunnet. Eller så förtränger jag den? Men där har du nog helt rätt: ”det som gav mig energi och engagemang” saknas.
GillaGillad av 1 person