av

Nu börjas det


I dag Lucia och på söndag är det den 4e Advent i fall nån har missat det. Och sen är det bara några dar till julafton. Julkorten är postade och det fåtal julklappar som ska överlämnas är inköpta.

Nu är det bara julstämningen som saknas. Vädermässigt är den på plats – på Udden har vi ett rejält snötäcke – men i vanlig ordning känns jul‑ och nyårshelgerna onödiga för min del.

Jag kan inte minnas när jag senast såg fram mot jul. Troligen när jag var barn. Fast då jag bodde i Göteborg tyckte jag att det skulle bli mysigt att få åka hem, träffa moster, äta god mat och umgås med henne över jul. Nu är jag hemma för jämnan och moster finns inte längre.

Så länge mamma levde och firade jul på Udden ansträngde jag mig för hennes skull, men någon förväntansfull julstämning hade jag svårt att skaka fram. När helgen var slut var jag också det.

Nuförtiden firas julafton alltid i Tallmo tillsammans med Husses nära och kära. Det innebär att jag har förmånen att få sätta mig till dukat bord och huset är julpyntat utan att jag behövt engagera mig.

Det har fått till följd att jag struntar i att julpynta på Udden. Att släpa ner julsakerna från vinden och packa upp dom för några dar känns onödigt. Förr tyckte jag det var roligt. Då kan jag undra vart min lust har tagit vägen?

Julklappar är också onödiga för min del. Byteshandel brukar jag kalla det. En present när man minst väntar det är mycket mer uppskattad. Men eftersom jag ­– trots att jag undanbett mig – får en del julklappar känner jag mig tvungen att återgälda dem.

Det finns för all del undantag. Mina närmaste vänner vill jag gärna ge en julklapp. Det innebär färre än en handfull. Så då känner dom sig förstås tvungna att ge mig en också kom jag just på. Jag orsakar dem samma tvång som jag beklagar mig över! Usch, vad jobbigt.

Nä, det bästa vore att lägga ner julen. Tänk vad lugnt och skönt det skulle vara för alla, i synnerhet husmödrarna.

6 tankar om “Nu börjas det”

  1. Jag har haft djup julångest i många år, faktiskt ända sedan jag var ensamstående mamma till min lilla dotter och fick kämpa som en slav för att få till en bra jul för henne, en jul som skulle kunna jämföras med andra barn som hade två föräldrar, syskon, kusiner, mor- och farmödrar osv. Vi hade inga andra, det var bara vi. Och jag tog lån och betalade tillbaka varje månad till sdet var dags för nästa jul…Nu har jag det så bra, jag gör ingenting utom en kålrotslåda, sen åker jag till mina flickor och försöker bara njuta. Här hemma finns bara ljusstakar, inget annat pynt. Det trivs jag med, hoppas du också får en jul som passar dig! Adventshälsnng

    Gilla

  2. Såååå trevligt att det finns en till som känner som jag.

    Jag vet inte heller varför jag blivit helt nollställd vad gäller firande av jul. Men jag tar det som det kommer sig. Kanske har jag blivit vuxen eller också har jag funnit att allt är något som byggts upp från: först religionen och numera marknadskrafterna som håller grytan kokande.
    🙂

    Gillad av 1 person

  3. Jag slås ofta av hur lika vi tänker i mångt och mycket … t.ex. det här med julen. När barnen var små då var det roligt, men de närmar sig ju 50 båda två, så det var länge sen. Liksom du har jag förmånen att fira julafton någon annanstans … hos barnbarnsfamiljen och det känns så bra att slippa julpynta här hemma 🙂 Dock har jag ett par uppgifter till julafton – janssons frestelse och svampomelett 🙂
    Håller med dig om julklapparna också, men barnbarnen får förstås något.
    Ha det gott!

    Gilla

Kommentarer är stängda.