Ofattbart


Snart är det Lilla jul! Dagar, veckor och månader försvinner i ett huj. Nyss var det oktober och nu har mer än halva november gått. Ofattbart vad det går undan.

På Udden klagar vi över kyla. Minusgraderna har gjort sitt intåg utanför huset och det märks förstås också inomhus. Tur att vi har tillgång till varma kläder och kan elda i spis och kakelugn.

Ett par element är i gång men fler avhåller vi oss från att koppla på tills vidare, även om jag än så länge har ett lågt elpris tack vare ett lång­tids­kon­trakt. Det gäller lyckligtvis fram till i höst nästa år.

Men handledsvärmare vore ju bra. Ett par såna vet jag bestämt att jag har, men inte var. I dag gick jag igenom ett antal tänkbara för­va­rings­plat­ser utan resultat. Usch, vad irriterande.

Det är inte så värst länge sen jag såg dom tycker jag. Men nu har dom gömt sig på ett bra ställe. Troligen ett som jag själv har valt.

Jag ser dom framför mig. Stickade i rött garn prydda med små svarta små pärlor. En julklapp från min exsvägerska för många år sen.

Det är ju faktiskt inte svårt att fixa ett par nya, förutsatt att man har garn, strumpstickor och kan sticka. Stickor har jag tror jag, men inget garn. Faktiskt vet jag inte heller säkert om jag kan sticka längre. Det är antagligen närmare 40 år sen sist.

På nätet finns en mängd leverantörer och modeller har jag konstaterat, men vi har ju en skicklig hantverkare på ön, Annika Baarman-Sundblom, som bland mycket annat gör såna. I fjol köpte jag ett par i julklapp, så i bästa fall har hon kvar av dom.

Om jag beställer ett par lär dom andra dyka upp kan jag tänka mig. 😀

Kommentera här!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.